Forum Misshandel/Våld - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Förhör med barn?

    Sön 15 aug 2010 22:45 Läst 3514 gånger Totalt 37 svar
    Sön 15 aug 2010 22:45

    Om ett barn ska förhöras angående ev misshandel ska man som förälder då förbereda barnet på något sätt? Typ berätta att den kanske kommer få prata med en polis om det som hänt och att den då ska säga sanningen även om det känns läskigt? 

    Hos Prisjakt jämför du pris på barnprodukter!
  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Ons 25 aug 2010 22:00 #21

    Kan tillägga att jag inte var med. POlisen hämtade henne på dagis, jag hade ingen aning. Fick veta först efteråt.

    Däremot vet jag att man som förälder brukar få vara med om barnet är litet. Förutsatt att man inte är den misstänkte... 

  • Minomi­n
    Visa endast
    Ons 25 aug 2010 22:25 #22
    Anonym (Hanna) skrev 2010-08-25 22:00:28 följande:
    Kan tillägga att jag inte var med. POlisen hämtade henne på dagis, jag hade ingen aning. Fick veta först efteråt.

    Däremot vet jag att man som förälder brukar få vara med om barnet är litet. Förutsatt att man inte är den misstänkte... 
    Lite off topic kanske, men menar du att polisen hämtade henne på dagis och tog med henne till förhör utan att du viste något och fick följa med?

Annat innehåll

  • Anonym (i samma sits)
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 12:01 #23

    TS - jag sitter i samma sits som du, med en åttaåring som ska förhöras nästa vecka om pappas våldsamma övergrepp. Hoppas att det går bra för din son och att ni mår bra trots situationen.

    Anonym (åklagare) - jag har en fråga till dig, du verkar rätt insatt. Hur vanligt är det att pappor som anmäls för misshandel mot sina barn verkligen döms? I det här fallet finns det inte många vittnen, utan som det verkar så får sonens ord ligga som grund för rättssystemets bedömning av vad som hänt. Måste pappan erkänna brott, eller kan han straffas ändå när det bara är sonen som berättar om vad han utsatts för? 

  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 20:25 #24
    Minomin skrev 2010-08-25 22:25:28 följande:
    Lite off topic kanske, men menar du att polisen hämtade henne på dagis och tog med henne till förhör utan att du viste något och fick följa med?
    Jepp, precis så gick det till. Kändes förbannat obehagligt när jag först fick veta. Men jag förstod att hade jag fått veta eller kanske till och med åkt dit med henne själv så hade hennes vittnesmål betytt mycket mindre. Nu pratade hon om övergreppen, men det räckte ändå inte till åtal. Hon var "för liten" för att hennes ord skulle betyda något. Dessutom svarade hon "jag vet inte" på många frågor, vem som helst fattar att det var på grund av att hon inte ville prata om det. Hon mår förjävligt av att tänka på vad han gjorde mot henne. Trots det berättade hon relativt detaljerat om övergreppen. Är så stolt över att hon var så modig. Inte alla barn som vågar berätta om sådana traumatiska saker. Det svåra är hennes frågor om varför fadern inte sitter i fängelse "ska inte vuxna som gör barn illa sitta i fängelse?" är en fråga jag ofta får. För barn är allt svart eller vitt. Omöjligt att förklara hur rättsväsendet fungerar när man knappt förstår själv. Dagens Sverige. Barn är rättslösa. Kan till och med ifrågasättas, även fast dom tar modet till sig och vågar berätta. Förjävligt.

    Hoppas det går bra för din son TS. Och hoppas verkligen att det leder någonvart. 
  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 20:27 #25
    Anonym (i samma sits) skrev 2010-08-26 12:01:33 följande:
    TS - jag sitter i samma sits som du, med en åttaåring som ska förhöras nästa vecka om pappas våldsamma övergrepp. Hoppas att det går bra för din son och att ni mår bra trots situationen.

    Anonym (åklagare) - jag har en fråga till dig, du verkar rätt insatt. Hur vanligt är det att pappor som anmäls för misshandel mot sina barn verkligen döms? I det här fallet finns det inte många vittnen, utan som det verkar så får sonens ord ligga som grund för rättssystemets bedömning av vad som hänt. Måste pappan erkänna brott, eller kan han straffas ändå när det bara är sonen som berättar om vad han utsatts för? 
    Har hört och läst att sifforna är cirka 1 på 10 som leder till åtal beroende på var du bor. I vissa fall 4 av 10. Det är verkligen förjävligt. Som om barn skulle dikta upp dessa historier? Om det dessutom finns fysiska  bevis i form av läkarundersökningar eller foton etc så måste väl folk ändå fatta att det verkligen har hänt. Ändå går förövarna fria. Finns inget som gör mig så förbannad!
  • Minomi­n
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 20:56 #26
    Anonym (Hanna) skrev 2010-08-26 20:25:19 följande:
    Jepp, precis så gick det till. Kändes förbannat obehagligt när jag först fick veta. Men jag förstod att hade jag fått veta eller kanske till och med åkt dit med henne själv så hade hennes vittnesmål betytt mycket mindre. Nu pratade hon om övergreppen, men det räckte ändå inte till åtal. Hon var "för liten" för att hennes ord skulle betyda något. Dessutom svarade hon "jag vet inte" på många frågor, vem som helst fattar att det var på grund av att hon inte ville prata om det. Hon mår förjävligt av att tänka på vad han gjorde mot henne. Trots det berättade hon relativt detaljerat om övergreppen. Är så stolt över att hon var så modig. Inte alla barn som vågar berätta om sådana traumatiska saker. Det svåra är hennes frågor om varför fadern inte sitter i fängelse "ska inte vuxna som gör barn illa sitta i fängelse?" är en fråga jag ofta får. För barn är allt svart eller vitt. Omöjligt att förklara hur rättsväsendet fungerar när man knappt förstår själv. Dagens Sverige. Barn är rättslösa. Kan till och med ifrågasättas, även fast dom tar modet till sig och vågar berätta. Förjävligt.

    Hoppas det går bra för din son TS. Och hoppas verkligen att det leder någonvart. 
    Men... vi ska inte gå för mycket off topic nu, men det är ju inte ens tillåtet att göra så? Från polisens sida alltså...
  • Anonym (åklag­are)
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 21:10 #27

    Anonym (i samma sits) - Det är tyvärr en väldigt svår fråga att svara på. Direkta vittnen finns knappt aldrig så det står inte och faller på det. Till stor hjälp är det om eventuella skador är dokumenterade på något sätt och om barnet har berättat för någon - gärna i anslutning till att det hänt - kan man höra den personen som vittne också trots att h*n inte bevittnat något direkt. Men den här typen av mål ÄR jättesvåra. Tyvärr.


     


    Minomin - Det man gör från åklagarens sida är att gå in med en framställan om särskild företrädare för barn till tingsrätten. Den personen (en jurist) tar då över vårdnadshavarens ställning under/beträffande förundersökningen och polisen kan därmed med dennes godkännande höra barnet utan att vårdnadshavaren tillfrågas. Fullt tillåtet med andra ord och i många fall en nödvändighet för att den här typen av brott överhuvudtaget skall kunna utredas.

  • Minomi­n
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 21:16 #28
    Anonym (åklagare) skrev 2010-08-26 21:10:15 följande:

    Anonym (i samma sits) - Det är tyvärr en väldigt svår fråga att svara på. Direkta vittnen finns knappt aldrig så det står inte och faller på det. Till stor hjälp är det om eventuella skador är dokumenterade på något sätt och om barnet har berättat för någon - gärna i anslutning till att det hänt - kan man höra den personen som vittne också trots att h*n inte bevittnat något direkt. Men den här typen av mål ÄR jättesvåra. Tyvärr.


     


    Minomin - Det man gör från åklagarens sida är att gå in med en framställan om särskild företrädare för barn till tingsrätten. Den personen (en jurist) tar då över vårdnadshavarens ställning under/beträffande förundersökningen och polisen kan därmed med dennes godkännande höra barnet utan att vårdnadshavaren tillfrågas. Fullt tillåtet med andra ord och i många fall en nödvändighet för att den här typen av brott överhuvudtaget skall kunna utredas.


    Oj... men att hämta barnet från dagis utan att vårdnadshavaren vet om detta? Hmm... Ponera att mamman hade kommit till dagis strax efter för att hämta barnet och personalen meddelar att "polisen har hämtat henne till förhör".
  • Anonym (åklag­are)
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 21:47 #29
    Minomin skrev 2010-08-26 21:16:38 följande:
    Oj... men att hämta barnet från dagis utan att vårdnadshavaren vet om detta? Hmm... Ponera att mamman hade kommit till dagis strax efter för att hämta barnet och personalen meddelar att "polisen har hämtat henne till förhör".
    Tja, det är givetvis ett olyckligt scenario som skulle kunna inträffa men man försöker givetvis ha koll på vilka tider barnet brukar vara på förskolan så att detta ska undvikas och direkt efter förhöret ska vårdnadshavarna underrättas om att ett sådant har hållits.
  • Minomi­n
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 21:57 #30
    Anonym (åklagare) skrev 2010-08-26 21:47:04 följande:
    Tja, det är givetvis ett olyckligt scenario som skulle kunna inträffa men man försöker givetvis ha koll på vilka tider barnet brukar vara på förskolan så att detta ska undvikas och direkt efter förhöret ska vårdnadshavarna underrättas om att ett sådant har hållits.
    Men är det verkligen meningen att denna möjlighet ska användas i... hmm... hur ska jag uttrycka mig... okomplicerade fall? Dumt ordval, jag vet. Men jag menar att syftet med möjligheten kanske främst gäller case där vårdnadshavarna är motarbetande, jäviga, misstänkta båda två osv.

    Förstår du vad jag menar?

    Var regleras detta förresten? Vetgirig =)
  • Anonym (åklag­are)
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 22:03 #31

    Minomin - Självklart är det inget som används "i onödan". Främst av respekt och hänsyn till barnet och vårdnadshavarna men även p g a att det ju kostar samhället pengar (den särskilda företrädaren ska ju ha betalt av statliga medel). Kort sammanfattat används det i de fall där de misstänkte gärningsmannen är vårdnadhavare eller närstående till vårdnadshavaren.

    Det finns en särskild lag om särskild företrädare för barn.

  • Minomi­n
    Visa endast
    Tor 26 aug 2010 22:08 #32
    Anonym (åklagare) skrev 2010-08-26 22:03:27 följande:
    Minomin - Självklart är det inget som används "i onödan". Främst av respekt och hänsyn till barnet och vårdnadshavarna men även p g a att det ju kostar samhället pengar (den särskilda företrädaren ska ju ha betalt av statliga medel). Kort sammanfattat används det i de fall där de misstänkte gärningsmannen är vårdnadhavare eller närstående till vårdnadshavaren.

    Det finns en särskild lag om särskild företrädare för barn.
    Heh... ja det var ju ganska stramt reglerat när det ska använda soch inte. Tänkte väl det =)

    Tack!
  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Fre 27 aug 2010 00:24 #33
    Anonym (åklagare) skrev 2010-08-26 21:10:15 följande:

    Anonym (i samma sits) - Det är tyvärr en väldigt svår fråga att svara på. Direkta vittnen finns knappt aldrig så det står inte och faller på det. Till stor hjälp är det om eventuella skador är dokumenterade på något sätt och om barnet har berättat för någon - gärna i anslutning till att det hänt - kan man höra den personen som vittne också trots att h*n inte bevittnat något direkt. Men den här typen av mål ÄR jättesvåra. Tyvärr.


     


    Minomin - Det man gör från åklagarens sida är att gå in med en framställan om särskild företrädare för barn till tingsrätten. Den personen (en jurist) tar då över vårdnadshavarens ställning under/beträffande förundersökningen och polisen kan därmed med dennes godkännande höra barnet utan att vårdnadshavaren tillfrågas. Fullt tillåtet med andra ord och i många fall en nödvändighet för att den här typen av brott överhuvudtaget skall kunna utredas.


    Precis så gick det till. Jag visste ju att min dotter fått en särskild företrädare och att det skulle bli ett förhör. Men inte när och inte hur. Jag trodde förstås att jag skulle komma med henne och vänta utanför men så blev det alltså inte. Men som sagt. Jag förstår varför dom gjorde som dom gjorde.
  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Fre 27 aug 2010 00:33 #34

    Jag fick veta genom dagispersonalen när jag skulle hämta. Hon hade då kommit tillbaka från förhöret men det hela var väldigt snopet. (Fadern som begått övergreppen var vårdnadshavare så jag antar att det var därför dom gjorde så.) Sedan ringde förhörsledaren och berättade. Han bad om ursäkt att han inte ringt tidigare. Dottern var väldigt uppriven efteråt då hon har stora problem att lita på vuxna människor efter det hon varit med om. Det skulle varit skönt av den anledningen att fått veta det lite tidigare så jag hade varit förberedd. Men det gick nog rätt bra ändå. Hon var samtidigt glad eftersom hennes far enligt henne nu skulle "hamna i fängelse för jag har berättat för polisen om vad han gjort".

    Komplicerade fall. Men barnens rättigheter kommer i skymundan. Dom har ingen talan. Ingen som tar dom på allvar. Och det är förbannat allvarligt. Det är så många barn som inte vågar berätta. När dom sedan gör det så hjälper det ändå inte. Min dotter har, trots sitt vittnesmål till polis samt till socialen och förskolan, tvingats ha umgänge utan kontaktperson efter det. Det är förjävligt. Detta pågick under två års tid. Jag satte mig emot, men blev stämd på verkställighet gång på gång. Risken med att neka umgänge är att det blir en vårdnadsöverflyttning och det skulle leda till ett helt liv av övergrepp. Det kunde jag inte riskera.

    Nu har jag fått ensam vårdnad och umgänget är struket. Dottern har aldrig mått bättre.Även om såren från övergreppen lever kvar. Mardrömmar och annat som förföljer henne genom livet. Men nu är hon åtminstone trygg från sin förövare. Men dom två helvetesåren kommer jag aldrig glömma. Tyvärr inte heller min dotter...  

  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Fre 27 aug 2010 00:34 #35

    (åklagare): Jag läste någonstans om lagändringar från och med den 1 oktober 2010 som skulle innefatta frågor som dessa. Vet du något om det?

  • Minomi­n
    Visa endast
    Fre 27 aug 2010 07:23 #36
    Anonym (Hanna) skrev 2010-08-27 00:33:16 följande:
    Jag fick veta genom dagispersonalen när jag skulle hämta. Hon hade då kommit tillbaka från förhöret men det hela var väldigt snopet. (Fadern som begått övergreppen var vårdnadshavare så jag antar att det var därför dom gjorde så.) Sedan ringde förhörsledaren och berättade. Han bad om ursäkt att han inte ringt tidigare. Dottern var väldigt uppriven efteråt då hon har stora problem att lita på vuxna människor efter det hon varit med om. Det skulle varit skönt av den anledningen att fått veta det lite tidigare så jag hade varit förberedd. Men det gick nog rätt bra ändå. Hon var samtidigt glad eftersom hennes far enligt henne nu skulle "hamna i fängelse för jag har berättat för polisen om vad han gjort".

    Komplicerade fall. Men barnens rättigheter kommer i skymundan. Dom har ingen talan. Ingen som tar dom på allvar. Och det är förbannat allvarligt. Det är så många barn som inte vågar berätta. När dom sedan gör det så hjälper det ändå inte. Min dotter har, trots sitt vittnesmål till polis samt till socialen och förskolan, tvingats ha umgänge utan kontaktperson efter det. Det är förjävligt. Detta pågick under två års tid. Jag satte mig emot, men blev stämd på verkställighet gång på gång. Risken med att neka umgänge är att det blir en vårdnadsöverflyttning och det skulle leda till ett helt liv av övergrepp. Det kunde jag inte riskera.

    Nu har jag fått ensam vårdnad och umgänget är struket. Dottern har aldrig mått bättre.Även om såren från övergreppen lever kvar. Mardrömmar och annat som förföljer henne genom livet. Men nu är hon åtminstone trygg från sin förövare. Men dom två helvetesåren kommer jag aldrig glömma. Tyvärr inte heller min dotter...  
    Vad skönt att det ordnat sig för er!

    Om mn läser lagen Anonym (Åklagare) skrev om ovan ser man att det inte räcker med att den ena vårdnadshavaren är den misstänkte (i de fall man är separerade). Det ska också anses att den andre vårdnadshavaren i detta fall inte "antas vara till barnets bästa". Då ska också en företrädare utses.

    I okomplicerade fall där en vårdnadshavare är misstänkt kan alltså den andre vårdnadshavaren företräda barnet (under förutsättning att man är skild och inte sammanboende) om jag tolkar det hela rätt.
  • Anonym (Hanna­)
    Visa endast
    Fre 27 aug 2010 12:47 #37
    Minomin skrev 2010-08-27 07:23:36 följande:
    Vad skönt att det ordnat sig för er!

    Om mn läser lagen Anonym (Åklagare) skrev om ovan ser man att det inte räcker med att den ena vårdnadshavaren är den misstänkte (i de fall man är separerade). Det ska också anses att den andre vårdnadshavaren i detta fall inte "antas vara till barnets bästa". Då ska också en företrädare utses.

    I okomplicerade fall där en vårdnadshavare är misstänkt kan alltså den andre vårdnadshavaren företräda barnet (under förutsättning att man är skild och inte sammanboende) om jag tolkar det hela rätt.
    Det stämmer. Jag tog upp det som ett alternativ men återigen kan det vridas och vändas mot mig (och således dottern). Det skulle ju också kunna vara så att den föräldern som inte är misstänkt ändå sätter sig emot att förhör ska hållas så det är nog därför dom oftast väljer en utomstående. Så i vårt fall blev det en jurist från en lokal advokatbyrå som blev särskild företrädare. Dom gör oftast inget specifikt förutom att skriva under papper på att förhör ska få hållas. Jag försökte kontakta henne för att få hjälp med umgänget som dottern mådde så dåligt av, men hon sa att hon inte hade några befogenheter att göra något åt saken. TROTS att det pågick en förundersökning gällande våldtäkt mot barn och min dotter hade vittnat mot sin far så skulle alltså umgänge ändå ske. Idiotiskt. En ändring måste verkligen ske! Så många barn får fara illa innan samhället griper in, och som förälder till ett barn som utsatts för misshandel/övergrepp av sin andre förälder har man inte mycket att säga till om. Umgängesrätten är så otroligt stark.

    Hur går det TS? Gäller misshandeln en vårdnadshavare? Hur löser det sig isf med umgänge etc för er del? Jag hjälper dig gärna så långt det går...