Dumpad av mitt livs kärlek - hur överlever man?

Jag önskar bara att jag kunde vara så stark som du verkar vara... När jag tänker framåt så känns det som att ingen kommer duga och det kan jag ju inte veta nu... Men så känns det. Ingen kommer ha lika vackra ögon. Ingen kommer ge mig så sjukt mkt tid och uppmärksamhet. Ingen kommer lukta lika gott. Ingen kommer säga 20 ggr om dagen att han älskar mig så som Emil gjorde. S K I T! Så känns det. Tragiskt att man får vara så barnslig när man är nästan 27 år. Ändå tror jag på det själv.

Åh jag känner igen det där. ALLA mina vänner som bor i närheten har sambo/man och/eller barn. Precis alla. Och de är upptagna hela tiden med barnkalas, myskvällar osv. Så jag förstår vad du menar, jag är också väldigt mycket ensam. Och när man förlorar den man trodde var ens bästa vän så blir väl den känslan ännu mer påtaglig...

Skönt att höra att du tycker så! Då kanske allt inte är mitt fel ändå...

Ja verkligen...

Idag är en riktigt dålig dag. Barnet är borta, jag känner mig tom och upptäckte dessutom att han idag har blockat mig totalt från sin fb, jag kan inte ens se hans bild. Och genast kommer tankarna - vet han om att någon tjej kommer skriva saker som han inte vill att jag ska se? Har han träffat någon annan iaf fast han förnekar det? Osv osv... Tankarna håller på att driva mig till vansinne. Största tanken är väl varför han blockar mig först NU?

Känns som att han gjorde detta eftersom han inte fick komma och hämta sina saker denna helgen heller. Mogen reaktion. Det har gjort att jag inte tänker säga något om aborten. Jag vet att han har ångest över att bli pappa och den ångesten unnar jag honom ett par veckor till. Jag kanske sänker mig till hans nivå nu men jag orkar inte ta mer skit från den här människan.

Och ändå saknar jag den han var, det vi hade. Känns som att jag har gråtit flera liter tårar idag, just när jag trodde att jag inte hade några fler kvar...

Skönt att du också tänker så! Jag har lite dåligt samvete men när jag tänker på allt han har gjort och sagt så dämpas det faktiskt en del. Och på något sätt så tycker jag att det inte är mer än rätt att han mår dåligt över det, jag hoppas han är riktigt orolig och har massa ångest. Elakt kanske men jag har börjat få lite "öga för öga" tänk det sista...

Alltså, det med fb är så konstigt. Efter att vi gjorde slut gjorde han så att jag inte kunde se vad andra skrev till honom i loggen, däremot kunde jag se saker han skrev och gillade osv. Så jag fattar liksom inte varifrån den här blockeringen kom nu, varför inte för 3 veckor sedan då han gjorde slut?! Tycker det är så konstigt. Men eftersom han messade massa i torsdags och var sur för att jag inte hade hört av mig om ett datum när vi kunde dela upp sakerna så kan jag nästan tro att det har ngt med det att göra. En barnslig protest på något sätt. Vet att han blockade tjejen han var med före mig när de gjorde slut, när jag frågade varför sa han att det var för att han fick veta att hon snokade runt, ringde hans vänner och frågade om de visste ifall han varit otrogen mot henne osv. Så det kanske är något han gör med alla.
Lite roligt bara eftersom han fortfarande är vän med min bästa vän + hennes man på fb. De kan ju hur lätt som helst gå in på hans sida och läsa allt. Antar att han inte har tänkt på det...

Ja jag måste nog hålla med dig även där, han finns ju uppenbarligen inte mer. Så det känns faktiskt som att han har dött. För den personen han är nu känner jag inte igen för fem öre. Enda gången jag känt igen NÅGOT var när vi pratade i telefon sist och jag sa i uppgiven ton att jag inte visste varför han varit tillsammans med mig överhuvudtaget. Då blev han ju tyst, sa "nehej, okej" i ledsen ton och sen tyst igen. Då lät han som den gamla Emil. Sen bytte han ämne och känslan försvann.

Tack för att du alltid tar dig tid att svara! Jag känner mig så ensam och har så få personer att bolla detta med, alla är upptagna med man och barn...

Jag känner med dig och jag blivit illa behandlad av många killar så jag vet lite hur det känns, även om jag tack och lov aldrig varit gravid med någon av dem, det hade ju varit en riktig mardröm! Dessutom känner jag att eftersom jag nu, efter 7 år som singel och ett helt liv med idiotiska män, träffat drömprinsen kan jag ge lite hopp åt de som känner som jag kände för några år sen. 

Man brukar säga att det lättaste sättet att sia om framtiden är att titta på var som hänt förut eftersom historia brukar upprepa sig. Ifall han blockade tjejen innan dig så har han säkert blockat dig av samma anledning. Han är rädd för att du "snokar" och vill inte att du ska kunna se honom där. Riktigt larvigt är det! 

Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete för att du inte anförtror honom om ditt privatliv. Det har han inte med att göra. Han har själv valt att lämna dig och vara jäkligt otrevlig, då kan han inte förvänta sig att du ska vara snäll och generös mot honom. Abort är ju kvinnans eget val och egen ensak, det är inget han behöver lägga sig i! Visst kanske han oroar sig över att bli pappa, men det är hans problem. Hade han varit lite snäll, trevlig och tillmötesgående hade ni kanske kunnat vara mer öppna mot varandra, men så som han beter sig hade jag inte sagt nått till honom. Som jag sa innan är kanske risken att han säger nått elakt som får dig att må ännu sämre. Han verkar ju ha förvandlats till en riktig hemsking.