Alltid orolig för framtiden.
Hej,
Jag är ständigt orolig för sådant som ligger framåt i tiden. Vi bor i hyresrätt nu, vill ha hus. Tänk om vi aldrig hittar nåt hus? Tänk om vi får barn och tvingas bo i en tvåa?
Tänk om vi inte får banklån?
Kan vi verkligen få barn? Tänk om vi blir barnlösa? Tänk om ekonomin blir så dålig och livet blir kass?
Vi bor i en mindre ort där alla vet vilka alla är. Jag och min sambo har ingen självklar umgängeskrets. Tråkigt! Känns som om man får smygåka på andras vänner....
Det känns som "alla" i vår ålder har hus och barn. Vi har inget!!! Det gnager hos mig och jag får mindervärdeskomplex. I en liten ort jämförs man ju så otroligt mycket med alla andra! Är så trött på det! Frågor kommer som Hittar ni inget hus eller? Ska ni ite skaffa barn snart? Känns som om man ska följa en mall och att det är status in den lilla ort vi bor i att man ska ha hus och barn Annnars har man inte kommit nånstans! Detta har gjort att jag inte trivs där jag bor, har blivit stressad inför att skaffa barn OCH KÄNNER ATT JAG INTE HAR ETT MENINGSFULLT LIV SOM ANDRA. Hjälp mig hur jag ska må bra igen!