min far = "omuppfostrad" vänsterhänt

Min pappa är vänsterhänt och han blev också tvingad i skolan att använda höger. Det var fullt att använda vänster när man skrev osv. Han har inga traumatiska upplevelser om det vad jag vet. Han har talat om lite vad som har hänt och jag kommer dock inte ihåg allt nu.

Idag så skriver han fortfarande med höger, men vi har sagt att hade han fått skriva med vänster när han var liten så hade han haft en jätte fin skrivstil och det har han inte nu. Det är för sent att lära om nu att skriva rätt.
När han ska fixa saker i hemmet typ hamra och så vidare så använder han vänster idag, och han klara det även ibland med höger.

MIna föräldrar har varit noga med allt kolla hur vi barn har varit höger eller vänster hänta mest för att pappa inte vill att det ska hända oss också. Vi barn är högerhänta. Medans min kusin är vänsterhänt, och ha aldrig fått några problem med det i skolan osv vad jag vet och hon är över 30 år idag.

Idag får man vara det man är född till vänsterhänt eller högerhänt, och ingen skall tvinga någon att vara något annat.

/Nötis77

Det finns länder i Europa där man fortfarande använder aga. Aga blev förbjudet i Sverige under 70-talet så jag är bergsäker på att alla i min föräldrargeneration (många för er som skriver har säkert far/morföräldrar som är i den generationen) har haft aga i skolan.
I Tyskland försvann det senare än i Sverige.

Så med din reaktion bör alla våra förädrar eller mor/far- föräldrar vara traumatiserade för det var inte alls ovanligt att man fick smäll på fingrarna (med linjal) när man misskötte sig.

Tom min ytterst snälla och fogliga pappa har fått stryk som ung.

Jag är också vänsterhänt, de tyckte att mamma skulle binda fast min vänsterhand bakom ryggen och tvinga mig att använda höger, men hon vägrade. jag är född på 70-talet.

Ja, du överreagerar!

Förekom det fortfarande då, jag hade några som var vänsterhänta i klassen, det var aldrig något som överhuvudtaget ifrågasatte detta, och jag är  som du förstår, född på 60-talet.
Det var tom lite ballt (för att använda det språkbruket som förekom då) att vara vänsterhänt.

Min morbror var vänsterhänt. I skolan fick han hålla vänster hand bakom ryggen på lektionerna för att inte glömma bort sig, och en lärare knöt t o m fast vänster arm. Att han blev en olycklig människa som söp i hjäl sig har nog däremot inte med det att göra utan med helt andra saker.

När jag började lekis 1990 så skulle allt vara naturligt och man skulle få vara den man är.
Jag skriver med vänster och klipper med höger. Så när vi skulle pyssla och jag tog en högersax så sa lärarna alltid till mig att ta den saxen med blått band för den va för vänsterhänta, och jag skulle då klippa med vänster enligt dom. De gjorde väl så i välmening och tyckte väl att jag inte behövde känna mig tvingad att klippa med höger...
Så inte konstigt att jag alltid gjorde de fulaste pyssel grejerna, allt blev fult klippt.
Hahaha....
Men nej jag har inte fått nåt trauma.

Min lärare på lågstadiet försökte tvinga en kille i klassen att bara använda höger. Jag är född 76 och började ettan 83. Han skriver dock fortfarande med vänster så hon lyckades inte så bra med sina försök :) Jag tror det mest beror på läraren, vi hade en gammal grinig kärring dom tre första åren så det var väl hennes övertygelse eller nått...

Ha ha ha! Jag har ju också stött på många oförstående i skolan som lungt menade "måste du alltid kladda med pennan sådär?" eller "nej,håll såhär istället!" men just det, räknar jag inte som övergrepp. Däremot det där med att binda handen bakom ryggen eller slå på fingrarna är och förblir fel och ett övergrepp, oavsett om det var "normalt" på 60-talet eller inte. Det finns ju faktiskt en anledning till varför man har lagt ner det idag, eller hur? =)

Jag kan ju bara dra pareller mellan att säga "där nere" eller "framstjärten" om en kvinnas kön. Just nu har man fattat vilka skamkänslor som infaller sig om man förhåller sig till en liten flickas kön på det sättet, trots att det var "normalt" för några år sedan att kalla det så. Och där är det ingen som skriker att man överreagerar om man tycker att det låter hemskt att säga "framstjärt" så varför får inte jag tycka att det är lika fruktansvärt vad min far utsattes för som liten?

Min fd man är omuppfostrad vänsterhänt.. Numera är han ambidexter och vänsterfotad.. Min son är vänsterdominant men även han ambidex men vi har inte gjort något på honom utan han har blivit så själv..Vet faktiskt inte hur exet blev omuppfostrad han har inte sagt något om det..

Min pappa hamnade i kläm och blev inledningsvis tvingad att skriva med högern. Eller tvingad och tvingad, man gjorde som läraren sa, mer var det inte med det, jag tror inte att man var tvungen att ta till värre metoder än så. Efter några år fick han "tillåtelse" att använda vänstern.

Det var mycket olyckligt eftersom att min far även har skrivsvårigheter. Detta i kombination gör att han väldigt ogärna skriver idag och när han gör det är det som en rebus att försöka tyda. Men han är elektriker och använder båda händerna i arbetet, vilket är till stor nytta.

Det har väl sin botten i att skriften blev kladdig när man skrev med doppbläck och krita. Det kan man undvika idag.

Ett fruktansvärt övergrepp kanske det inte är men någon form av diskriminering tycker jag definitivt att det rörde sig om, olyckligt för vissa, utan men för andra

Jag tror inte att det är så hemskt att du inte kan fråga din pappa

Min mor blev tvungen att göra allt med "rätt hand" så hon använder händerna lite speciellt ibland, inget som vi brytt oss om, hon har inte tvingat oss men det märks att vi kan också göra de här speciella grejerna ibland utan att tänka oss för, mest troligt inlärt från dagis.
Däremot blev hon sepaererad från sina bröder och den ena av dem är helt vänsterhänt, inget tvång där.

Det var ju regel förr i tiden. Alla vänsterhänta jag känner till som är äldre än 60 har tvingats skriva med högerhanden i skolan. Min morfar blev t.ex. slagen när han började skolan och skrev med vänster.
Horribelt med väldigt vanligt.

Jag tycker att din reaktion verkar lite extrem dock.  Visst, det sög ju, men tiderna har ju tackochlov ändrats.

Klart det är hemskt, men det var ju skolan förr i tiden. Lärarna fick aga eleverna ända fram till 1958.

Det här var jättevanligt i Japan för inte då längesen (inte längre) och min man är egentligen vänsterhänt. Det märkte jag en dag när vi var ute och åt och han hade pinnarna i samma hand som jag trots att vi satt mitt emot varandra (han skriver ju med höger). Har din pappa sagt att det är ett trauma? Jag tror du tar det här alldeles för personligt, allt som händer är att dom blivit tillsagda att skriva med höger istället och då tränat upp sig. Inget mer än så. Min man tycker det är rätt smidigt att kunna använda båda händer.

Jag fick själv byta till höger hand i skolan. Det många inte vet är att det på slutet av 50-talet, när jag började skolan, fanns ett förnuftsskäl till detta. Man fick skriva med bläckpenna utan reservoar, alltså doppade man pennan i bläck ganska frekvent. Såvida man inte använde sig av läskpapper efter varje skrivet ord var det helt ogörligt att skriva vänsterhänt, det blev ett enda stort kladd. Det var alltså inte frågan om något kränkande, utan enbart praktiskt.

För egen del har jag ibland undrat om jag eventuellt skulle ha haft en vackrare handstil om jag hade fått använda vänster hand. Det får jag aldrig veta och det har ganska liten betydelse eftersom man sällan skriver för hand numera.

Basala motoriska funktioner som att kasta eller sparka boll var ju så tidigt utvecklade med vänster hand respektive fot så de har kvarstått. För övrigt kan jag verkligen inte påstå att det hela har varit traumatiskt, det är mycket man får anpassa sig till i livet.

Båda mina föräldrar är "omuppfostrade"  men min pappa sket i skolan så han är fortfarande vänsterhänt. Mamma har inte berättat så mycket men jag har fått höra att de band den vänstra handen så man inte kunde använda den men vet inte om detta är sant.

Morfar är omlärd.
Han fick stryk när han använde vänster handen. Blev hårda rapp med pekpinnen av fröken eller magistern eller vad det nu kallades förr.
Mamma är vänsterhänt men har lärt sig att använda höger lika bra. Det var morfar som "tvingade" henne att lära sig. Kanske för att han inte ville att hon skulle uppleva samma sak som honom. Han är lite fast i att vissa saker aldrig förändras.

Min mamma var vänsterhänt och blev tvingad lära sig skriva med höger.. men klippte, skar osv med vänster och när jag var liten sattes sax, penna osv i höger hand med orden "hon ska väl inte bli vänsterhänt!"  Nu är jag ambidexter...