Linevik skrev 2010-09-29 19:40:18 följande:
Men titta en till som kommer in o kastar kommentarer UTAN att läsa vad jag skrivit !!!
Jag låter han inte ligga o skrika hysteriskt !! För han gråter inte hysteriskt !!
Jag tröstar när han gråter, kan inte kalla det gråter. Förlåt jag har valt fel ord. precis som "Peolexa" skriver, det är mera rop. Inte Skrik !!
MammaG skrev 2010-09-29 17:22:04 följande:
Så ts klarar inte av att det finns folk som är kritiska till metoden, och inte bara jamsar med? Då kanske hon kan se denna tråd som en metod att lära sig att det alltid finns två sidor av myntet, och att världen inte består av "Ja"-sägare.
Jo det klarar hon visst av. Precis som jag skrev tidigare i tråden så VET jag att det finns folk som är positiva o negativa till metoden, som alla andra metoder.Haha ja det skulle jag.
Men snälla du, nu är det så här att min son visar inga tecken på separationsfas LÄNGRE.
Han har gjort !!
Ja men nu är det så att vi har testat andra saker, sitta o hålla i handen, sitta på sängen osv. Funkar inte, han kan inte koppla av då.
vittra skrev 2010-09-29 16:38:11 följande:
Varför är det så självklart för dig att barn skulle bli ledsna när de läggs själva?
Det är ju när de blir ledsna som man förstår att man behöver finnas där för dem!
Men vaddå "vill sova i egen säng"? Den här diskussionen handlar ju inte om hur och när man tar beslutet att de ska sova i egen säng, det handlar ju om att du låter din bebis ligga gråtandes. Det finns tusen sätt att låta bebisen/barnen sova i egen säng, men få av dem handlar om att tvinga dem att gråtandes somna ensammen i den egna sängen.
Ja och jag finns där för honom. Jag går in när han blir ledsen... när han ligger o gnor och ja hör att de inte är "gråt", så nej då går ja inte in på en gång. Då väntar jag.
Går in på en gång när han är jätteledsen självklart.
Den här diskussionen handlar inte om nåt utav det där egentligen. För det va inte det jag bad om när ja startade tråden ... Såå ...
Vi började också så, att vi gjorde samma sak varje kväll. Satt i våran säng och hade det mysigt, lyssnade på musik osv.
Sen la vi han i sin säng, ibland vart han lite ledsen, ibland bara gnodde han som du säger.
Vi gick ut när vi stoppat om och sagt godnatt och talat om att vi är utanför.
Första 2 kvällarna vart han lite ledsen, men inte så hysteriskt ledsen. Mest bara att de vart ovant mot att ha legat i våran säng i nästan 8 månader. Så klart.
Men nu på 3e dagen somnar han helt själv. Är glad hela tiden och somnar så sött i sin egna säng. och sover MYCKET bättre på kvällarna o nätterna.
Har annars vaknat till o undrat vad som är fel, för jag va alltid vid honom när han somnade så vaknade han o så va ja inte där. Då vart han ledsen. Så kunde det bli några gånger. Men nu kommer han till ro själv.
Jag vill bara kommentera att så som du och jag gör: lyssna in barnet, går in på en gång om det är jätteledset och så vidare är tydligen INTE att använda fem minuters-metoden enligt vissa...
För att kunna säga att man använder metoden (har jag förstått av att läsa här på familjeliv, inte av att läsa metoden, som jag tolkade helt annorlunda) ska man i princip lägga barnet i dess säng (här föreställer jag mig en stålsäng av gammaldags karaktär, sängkläder i torftigt material och tråkig, gråbrun färg) som står i ett rum med kala väggar, lite kall temperatur och noll mysfaktor med andra ord. I detta rum skall sedan barnet ligga och skrika hysteriskt medan föräldrarna totalt ignoerar det förutom var femte minut då en förälder med kylig sinnestämning går in och A) INTE tittar på barnet och B) inte rör vid barnet. Alltså bara går in. Detta skall sedan pågå tills barnet är nedbrutet och somnar i ren och skär depression.
Om detta nu skulle vara fem minuters-metoden så kan nog både du och jag skriva under på att, nej, vi använder den inte. Men om man tolkar metoden så som jag valde att göra (efter att noga ha läst Eckeberg samt BVC:s broschyr "när barnet ska sova" - som till mångt och mycket grundar sig på metoden) att man på ett kärleksfullt men betämt sätt vägleder barnet att känna sig lika trygg i sin säng som i mammas eller pappas famn - då kan i alla fall JAG skriva under på att jag använder metoden. OCH att jag tycker att den är bra.