5 minuters metoden !!

vittra skrev 2010-09-29 12:35:31 följande:

Som jag efterfrågat i många trådar innan så får även du mer än gärna delge forskning som visar motsatsen. Jag har efter flera år fortfarande inte hittat en enda som kan ge mig en referens på sådan forskning. Kanske för att det inte finns. Forskningen om anknytning och barns emotionella utveckling är etablerad, det finns ingen "negativ" forskning om den...

det är tyvärr något som alltför många aldrig ens hört talas om... de tror att "anknytning" är någon slags hippie-teori som någon knäppgök kommit på.

jag förstår inte de här människorna som bara slår ifrån sig allt, och säger att de läst på om 5mm, när det är tydligt att de inte har gjort det. 5mm är för barn med svåra sömnproblem, där allt annat har provats och misslyckats. och det ska absolut inte användas på barn i just den åldern som ts barn är i. hur kan man å ena sidan säga att man har läst på, när man ändå bara kör på? mot alla rekommendationer?

för er som undrade varför barnet slutar skrika och anpassar sig samt vilken skada det tar kan jag försöka förklara.

Ur ett evolutionistiskt perspektiv är spädbarn helt utelämnade till sin vårdnadsgivare för sin överlevnad. Utan en vuxen i närheten så dör barnet. Barn lär sig väldigt snabbt vilket respons de får på ett beteende. Om barnet läggs själv i en säng i mörker innebär det en fara för barnet, det kan inte tänka rationellt att mamma är där ute utan det ligger ensam och dör snart om inte mamma kommer. Barnet får ångest eftersom det vet att det inte överlever utan vårdnadsgivarnen och börjar skrika för att tillkalla uppmärksamhet. Som ni själva säger lugnar barnet sig när ni kommer och tröstar, det är i trygghet igen, mamma är hos mig. Om ett beteende inte fungerar för barnet, som skrika i sängen inte gör, mamma kommer inte för det, då reviderar barnet strategi. Att jag ligger och skriker hjälper mig inte så jag sover istället. Problemet är att barnet somnar med väldigt hög stresshalt i kroppen och "lär sig" att skrika inte är ett sätt att tillkalla uppmärksamhet. För att överleva skapar barnet en annan strategi.

Alltså barnet lär sig inte att sängen är en trygg plats utan det konstruerar mer sannolikt nya strategier för att inte förlora föräldern. Om man går in och tröstar när barnet är ledset lär man det att det lönar sig att vara ledsen och skrika för att få den omvårdnad och tröst som det behöver för överlevnad. Det gör att barnet lär sig att mamma kommer när jag behöver, det lär sig att det är värt att tröstas och det får en bra självkänsla. Det sista låter kanske flummigt men jag hoppas ni förstår vad jag menar.

Nu är detta forskningsteorier och det är såklart upp till var och en att ta till sig. Hoppas ni förstod vad jag försökt förmedla.

Lojjis: Du skrev att "mamma och pappa gör allt jag vill, fin inlärning". Det är det när barn är så små. Första två åren bygger barn upp grunden till sin självkänsla och självbild. Det lär sig om världen är något att lita på eller inte. Men att låta en sexåring få precis som den vill och "dansa efter barnets pipa" är en helt annan sak. Man får helt enkelt anpassa sitt föräldraskap utefter vilken ålder barnet är i och vilka behov det har för att utvecklas på ett bra sätt.

Oh my..