-
-
Svar på tråden Sex, efter barn-hur kan man gà fràn mycket till inget?
-
-
-
Hejsan!
Jag känner igen mig i det du skriver, min historia kort:
Lever i ett förhållande där sex alltid varit en närvarande och självklar del av förhållandet. Under min första graviditet höll jag nog på att nöta ut mannen stackarn Men min första förlossning blev allt annat än jag tänkt mig och jag sprack mycket. När jag väl läkt ihop fysiskt vilket tog flera månader så insåg jag att lubrikationen var väck. Trots upphetsning blev jag inte det minsta våt. Vi kom aldrig igång med sexlivet igen och jag kände mig allt annat än älskad eller uppskattad. Sexlivet haltade sig fram och det kändes inget vidare.
Så blev jag gravid igen och började få flashbacks från min första förlossning och när jag berättade det för min barnmorska ordnade hon tid hos en psykolog som i efterhand kunde konstatera att jag hade haft förlossningdepression. Jag fick i alla fall bearbeta alla mina upplevelser och förbereda mig för min andra förlossning och vårt andra barn. Det hjälpte helt enormt mycket eftersom jag insåg att mycket av tjafset, att vi inte hade sex mm kom sig av att jag varit deprimerad. Nu efter min andra förlossning är vi tillbaka!! Vi har fått tillbaka gnistan och glöden och sexet är åter i livet och det känns underbart!!
Jag hoppas att ni reder ut det för man kan hitta igen det man hade!! -
-
Haj, tack- Jag hoppas att jag inte haft en forlossningsdepression, for det KANNS inte sa...Men om du fick bra hjalp av en psykolog kanske det ar vart ett forsok, eftersom jag verkligen sòrjer mitt forna sexuella liv.Anonym (Känner igen) skrev 2010-10-13 18:19:19 följande:Hejsan!
Jag känner igen mig i det du skriver, min historia kort:
Lever i ett förhållande där sex alltid varit en närvarande och självklar del av förhållandet. Under min första graviditet höll jag nog på att nöta ut mannen stackarn
Men min första förlossning blev allt annat än jag tänkt mig och jag sprack mycket. När jag väl läkt ihop fysiskt vilket tog flera månader så insåg jag att lubrikationen var väck. Trots upphetsning blev jag inte det minsta våt. Vi kom aldrig igång med sexlivet igen och jag kände mig allt annat än älskad eller uppskattad. Sexlivet haltade sig fram och det kändes inget vidare.
Så blev jag gravid igen och började få flashbacks från min första förlossning och när jag berättade det för min barnmorska ordnade hon tid hos en psykolog som i efterhand kunde konstatera att jag hade haft förlossningdepression. Jag fick i alla fall bearbeta alla mina upplevelser och förbereda mig för min andra förlossning och vårt andra barn. Det hjälpte helt enormt mycket eftersom jag insåg att mycket av tjafset, att vi inte hade sex mm kom sig av att jag varit deprimerad. Nu efter min andra förlossning är vi tillbaka!! Vi har fått tillbaka gnistan och glöden och sexet är åter i livet och det känns underbart!!
Jag hoppas att ni reder ut det för man kan hitta igen det man hade!!
Ok, jag har blivit mamma och det ar en harlig ny roll, men det racker liksom inte for att kanna mig komplett.
I bland tanker jag att om jag gjort kejsarsnitt hade detta kanske aldrig hant?..Jag var oerhort emot onodiga kejsarsnitt innan, men nu borjara jag omvardera. -
-
Låt det ta den tid det tar är min tanke... det kommer tillbaks och är ni ärliga och pratar med varandra så hjälper det säkert. Ju mer man "pressar sig" tänker på att man "Måste" desto värre kan det säkerligen bli så förslök släpp det, tänkt inte på hur många gånger per år mm det är inte det som är det viktiga...
Efter mitt första barn hittade vi tillbaks på "riktigt" efter först 7-8 mån nåt... efter andra barnet så kom vi inte tillbaks förrän efter drygt ett år...
Nu har vi det fantastiskt MEN vi försöker båda att inte tänka på det på det sättet som vi gjorde tidigare... för det finns helt klart tillfällen man saknar idag som man hade innan man hade barn... som att ligga kvar i sängen en söndagmorgon o bara gotta sig fram till lunch... nu kan vi bara glömma det då våra små vaknar vid 06 oavsett dag
Så skit i alla måsten, det kommer lösa sig... ju mer man oroar sig ju mer låser det sig är min erfarenhet...
-
-
självklart har du rätt, det finns ju gränser... 6 år är på tok för mkt... och lust kommer sällan av sig själv...Anonym (Kanske) skrev 2010-10-14 15:21:55 följande:Självklart ska man inte ha för bråttom, det kan och får ta tid. Dock så tror jag att det är farligt att det går för lång tid och att man tror att lusten ska komma tillbaka per automatik. Efter sex års väntande så är frugans lust fortfarande inte tillbaka, och när jag försöker prata om det så tycker hon att det är så här för alla, och att hon hoppas på att lusten ska komma tillbaka av sig självt.
vet man att det gått lång tid kanske det är dags att försöka locka fram lusten, man får ju båda anstränga sig och kommunicera...
en helg med egentid, god mat, gott vin o så ett steg i taget efter det
-
-
-
Men min första förlossning blev allt annat än jag tänkt mig och jag sprack mycket. När jag väl läkt ihop fysiskt vilket tog flera månader så insåg jag att lubrikationen var väck. Trots upphetsning blev jag inte det minsta våt. Vi kom aldrig igång med sexlivet igen och jag kände mig allt annat än älskad eller uppskattad. Sexlivet haltade sig fram och det kändes inget vidare.
