Anonym (någonsin?) skrev 2018-01-15 12:52:18 följande:
Strax över fem år nu, och absolut ingen jag är i närheten av att komma över.
tre år sedan för mig sedan det kom fram att tjejen haft en KK i flera månader.
Vi bestämde oss för att försöka eftersom vi har tre barn.
Smärtan finns fortfarande kvar och tilliten,respekten är borta. Skillnaden är att jag nu är bättre på att dölja hur dåligt jag mår. Jag tänker på det varje dag. Känns som om jag är död inuti. Jag dricker för mycket och föraktar henne!
Tyvärr orkar jag inte skilja mig. Orkar inte att leta efter ett annat boende. Orkar inte med att bli varannan vecka pappa.
Jag dagdrömmer dagligen om att det någonstans finns en kvinna där ute även för mig och att vi blir lyckliga tillsammans i resten av vårt liv. Typ som i Disney!
Sedan önskar jag att även hon träffar någon som hon börjar älska mer än någonting annat som visar sig vara precis lika falsk och manipulativ som hon är och som totalt krossar hennes liv.
Ack, önskedrömmar! Tills dess fortsätter jag att vara lika patetisk som vanligt.