Fick nyss veta att jag har HIV

Först till TS: Du är inte ensam. Och jag är en av de som de har länkat här (hivbloggen.blogg.se).

Angående barn och hiv-smitta: Faktiskt så är det så att man kan föda vaginalt om man har omätbara virusnivåer och har haft det under en längre tid. Men då får man själv säga att man vill det (nya regler sen i somras). Skulle man dock gå en vecka över tiden så sätter de inte igång en utan då finns det en snittid som väntar. De använder inte sugklocka eller något sånt vid förlossningen för att minimera risken att barnet får i sig blod.

Är det killen som är hiv-positiv så "tvättar" man sperman och inseminerar spermierna då de inte innehåller virus, utan bara sädesvätskan.

TS: Du kommer klara det här! Som mitt motto har varit under dessa år: What doesn't kill you makes you stronger. Och sen tror jag att man bara får stå ut med så mycket djävulskap som man klarar av att hantera.

Det kommer gå bra!
Jag vet att det inte känns så just nu men det blir lite lättare att berätta för varje gång man gör det.
Jag kan också säga att hittills har det inte blivit någon negativ utgång. Men se till att informera dem ordentligt när du har berättat. Så slipper du få en vän som undrar om hon kan dricka ur samma glas som du...De hände mig men det är den mest negativa reaktion jag har fått.

Håller tummarna för dig!

Ingen av mina vänner har vänt mig ryggen då jag har berättat. Och inte många av mina hiv+ vänners vänner har försvunnit ur deras liv heller. Försök vara lugn...Och jag använder mig ofta av "läste du artikeln om..." "i mitt projektarbete jag gjorde i gymnasiet så skrev jag om hiv och då..."
Ge dem kunskap, på så sätt blir de (förhoppningsvis) inte så rädda.
Stressa inte heller. Jag har en hel del vänner som inte vet än. Och då har jag vetat om det i 3,5 år ungefär.
Lycka till!

Det är ett val man gör själv. För mig handlar det mycket om att ta bort stigmatiseringen kring hiv. För nog berättar ofta en cancerpatient om sin diagnos? Och det rör väl egentligen inte ens vänner? Inte mer än vad hiv gör...
Ingen ska känna att man måste berätta för sina vänner men för mig har de inneburit ett otroligt stöd. Och det är skönt att kunna berätta vad jag gör istället för att hitta på någon lögn. Som när jag har varit på pendeltåget på väg till sjukhuset så vet de varför och jag kan vara ärlig mot dem.

Sen vill jag påpeka att det är långt ifrån alla mina vänner som vet om det. De jag inte tror skulle kunna hantera det har jag inte berättat för. De jag vet är skvallerbyttor har jag inte heller berättat för. Av min erfarenhet av de jag känner som är hiv-positiva så törs jag säga att de som är öppna (lite grann i alla fall) inför sina vänner har lättare att hantera situationen än de som inte har berättat för någon. Det blir ju som en form av självstigmatisering ofta, tyvärr. Men man ska göra det som känns bäst för en själv och ingen annan kan veta det än en själv.

Jag är imponerad av dig!
Du gjorde det som jag har velat göra i flera år, men för mig har det inte känts rätt just då. Men jag vill göra det, någon gång.
Återigen, jag är riktigt imponerad av dig! Och jag hoppas att dina nära och kära fortsätter stå dig nära. Var beredd på att det kan komma mycket frågor. Ibland kanske de finns lite djupare och behöver lite hjälp på traven för att komma ut, så har det varit med några av mina vänner. Fortsätt prata lite om det om du känner för det...då kan det komma fram lite mer frågor som de bär på. Lycka till med allt!

Jag resonerar att det är bättre att veta än att inte veta. Det tar mycket energi från en (nu var det inte så i mitt fal men andra som väntat med att testa sig har upplevt det så). Jag vet en tjej som hade oskyddat sex i Grekland och blev smittad. I samma ålder som både du och jag. Vi lever bra idag. Jag trodde att jag skulle dö när jag fick veta. Men jag har fått lära mig oerhört mycket och har fått mycket stöd och peppning från vänner, familj, läkare, sjuksköterska och den kurator jag hade förut. 

Idag är jag förlovad och väntar barn som är beräknat att komma i mars. Näst-nästa sommar planerar vi att gifta oss. Mitt barn kommer bli friskt för om man sköter sig enligt de föreskrifter som finns så smittas inte barnet.

Ring ungdomsmottagningen och säg att du hade oskyddat sex utomlands. Då tar de oftast en på allvar. Och stå på dig. Finns det en Noaks Ark i din stad så kan de hjälpa dig vidare med (www.noaksark.org). I Stockholm har de drop-in på onsdagar så man kan testa sig, göra ett s.k. snabbtest. Då får du svar på en kvart typ.

Jag kan säga att jag har blivit en starkare person sen detta hände mig och att jag har insett lite mer om vad som är viktigt i livet, och vad som är mindre viktigt. Jag tänker så här: What doesn't kill you makes you stronger.