• Anonym (Maskr­osbarn­et)
    Äldre 20 Dec 16:03
    24378 visningar
    245 svar
    245
    24378

    Stödtråd: Vuxna barn till missbrukare

    Hejsan FL!
    Jag har nu sökt med lykta på nätet för att finna ett forum för oss vuxna barn till akoholister, eller andra missbrukare, men utan att lyckas. Varför inte starta en egen?

    Min tanke är att vi här kan få lov att spy galla till folk som som vet hur det är. Att kunna få råd om hur man ska tackla olika situationer, att tackla sina egna känslor, tankar och beteenden. Att få hjälp med sitt eget föräldraskap, när man inte har en bra förebild. Ja med andra ord en plats där vi kan diskutera allt vi känner att vi vill diskutera, med likasinnade och med möjlighet till anonymitet.

    De enda reglerna jag skulle önska att vi höll oss till är att vi behandlar varandra med respekt och värme. Att vi inte hoppar på varandra och anklagar varandra, utan framför kritik på ett bra sätt. Att vi kan se varandras brister och tillkortakommanden med en ödmjuk blick.

    Med förhoppning om en långlevande och godgörande tråd/ Maskrosbarnet

  • Svar på tråden Stödtråd: Vuxna barn till missbrukare
  • Anonym (ännu en)
    Äldre 19 Jun 10:19
    Anonym (Sanna) skrev 2011-06-19 02:12:50 följande:
    Ursch måste skriva av mig ännu en gång..
    Min mamma kom ut från sin LVM i december om ja inte minns fel, minnet e inte som det en ggn varit.
    Och hon flyttade till gbg, till sin man som satt i fängelse/behandlingshem och sen slutade det med att han misshandlade min mamma så illa så hon bröt alla revben, ena benet och ena armen.. :( Hon låg på sjukhus/behandlingshem några veckor och vi fick inte tag i henne. Nu e hon hemma i sthlm, hos sin mans mamma, han sitter i fängelset. Några av mina syskon träffade henne på morsdag, jag fick inte veta nåt.
    Och då sitter hon och säger att hon drack så fort hon kom ut från LVM och att hon aldrig kommer sluta dricka och att hon tar misshandeln som en anledning till o dricka. Hon är mycket medveten om allt men väljer ändå den där skiten.
    Hon kommer inte lämna sin man heller..
    Jag blir så jävla arg ! Jag har fått gått igenom helvete rent ut sagt pga henne. Jag har räddat hennes liv, mått så dåligt, tagit hand om henne, oroat mig och var bara barnet då! Det här är så hon tackar mig??
    Hon har vart nära döden 2 ggner nu och hon fortsätter be om att dö verkar det som.
    Det är så jävla sorgligt och veta att jag har accepterat att hon kommer dö inom en snar framtid. Så har jag känt sen jag var 14 år gammal. Det här är inte rättvist. Jag har bara lust och klappa till henne på käften och be henne vakna upp. Hon fick ett till barnbarn för en vecka sen så nu har hon 3 underbara barnbarn men inte fan bryr hon sig! Jag vill inte ge upp min mamma men snart är det dags att bara vänta tills man får besöka henne på kyrkogården. Känns så äckligt och känna så men på ett sätt skulle de va skönt för då slipper man oroa sig för att nåt ska hända henne. Känns som att mitt hjärta går sönder när jag tänker på henne. saknar henne så mycket men jag vet att jag aldrig kommer få tillbaka min riktiga mamma, den där människan som finns nu är inte min mamma, inte samma varma person som höll om mig när jag var ledsen..
    usch jag känner med dig och igen mig i mycket du skriver.

    dock så har min mamma ingen man som är missbrukare eller så. men jag känner igen mig i allt det där med att bara sitta och vänta på att man när som helst ska få hälsa på på kyrkogården och det känns så hemskt men som du säger så slipper man oroa sig då för då har det redan hänt o man får lugn o ro usch hemska tanke.
    även det med att hon har världens finsast barnbarn o ändå skiter i det.

    just nu så är minmamma iaf inne på behandling så vi får ju se vad som händer  men all tillit o tilltrop har ju försvunnit så jag vet inte vad jag ska tro längre hoppas ju så klart men vi får se. nu har hon separerat så det kan ju vra båda bra eller förödande vi får helt enkelt se, tiden får utvisa.

    jag lider med er alla o känner med er.
    mend et är skönt att ha ngn stanns där man kan skriva och så har man andra som förstår en, för folk som inte varit där kan inte förstår.
  • Anonym (ännu en)
    Äldre 19 Jun 10:20

    usch det är jibbigt så ringer man för att snacka så svarar hon inte o då går ju tankarna direkt till att hon trillat dit igen.... 

  • Anonym (ännu en)
    Äldre 21 Jun 08:49

    min mamma sa till mig igår att hon itne orkar hon ville itne sluta dricka hon vill bara supe ihäl sig, hur roligt är det att höra.....

    just nu är hon på behandling men på en öppen avdelning o är hemma imellanåt och jag vet att hon druckit igår, blir så arg, men som sagt jag kan itne göra ngt åt det. bättre att lägga enerig på det som vill ha den o på mig själv.

    men det är jobbigt.

  • Anonym (Sanna­)
    Äldre 22 Jun 22:18
    Anonym (ännu en) skrev 2011-06-21 08:49:52 följande:
    min mamma sa till mig igår att hon itne orkar hon ville itne sluta dricka hon vill bara supe ihäl sig, hur roligt är det att höra.....

    just nu är hon på behandling men på en öppen avdelning o är hemma imellanåt och jag vet att hon druckit igår, blir så arg, men som sagt jag kan itne göra ngt åt det. bättre att lägga enerig på det som vill ha den o på mig själv.

    men det är jobbigt.
    Det är riktigt svårt och höra sin föräldre säga så.
    Jag tycker att öppen avdelning e skit verkligen, hur många procent är starka nog och klara av att dricka självmant, man har inte den diceplinen när man försöker sluta med nåt man e beroende av, bara riktigt starka människor klarar det.
    Tycker du ska försöka få in henne på en stängd avdelning så hon får hjälp med terapi och samtal. Det fick min mamma och inse lite mer om vad hon gör mot andra och bli lite mer klar i skallen.
    Min mamma gick på öppen mottagning och hon sket fullkomligt i den till slut, gick dit 1-2 ggner för att få pengar av soc..

    Det är tyvärr bara dom som kan bestämma om dom vill sluta eller inte.. Hur mycket man än vill tvinga dom så går det inte.. :(
    Känns så sjukt orättvist!
    Tänker på dig.
  • Anonym (ännu en)
    Äldre 23 Jun 12:49
    Anonym (Sanna) skrev 2011-06-22 22:18:30 följande:
    Det är riktigt svårt och höra sin föräldre säga så.
    Jag tycker att öppen avdelning e skit verkligen, hur många procent är starka nog och klara av att dricka självmant, man har inte den diceplinen när man försöker sluta med nåt man e beroende av, bara riktigt starka människor klarar det.
    Tycker du ska försöka få in henne på en stängd avdelning så hon får hjälp med terapi och samtal. Det fick min mamma och inse lite mer om vad hon gör mot andra och bli lite mer klar i skallen.
    Min mamma gick på öppen mottagning och hon sket fullkomligt i den till slut, gick dit 1-2 ggner för att få pengar av soc..

    Det är tyvärr bara dom som kan bestämma om dom vill sluta eller inte.. Hur mycket man än vill tvinga dom så går det inte.. :(
    Känns så sjukt orättvist!
    Tänker på dig.
    ja soc har ju ögonen på henne så ser de att hon har druckigt åker hon in ¨direkt på lvm så det är ju skänt att veta.

    hon har varit på nämdemansgården och där är man ju inlåst men inte gick det heller så fort hon kom ut började hon igen så jag antar att hon aldrig kommer att sluta.
    man har ju fått inse att man inte kan göra ett dugg.
    som du säger så är det sjukt orättvist.

    tack för dina ord, det hjälper att få skriva av sig o ptrata med andra likasinnade.

    hoppas du/ni får en trevlig midsommar!
  • emoni2­3
    Äldre 23 Jun 18:21

    en sak har jag funderat på kring oss vuxna barn, är att jag och många andra har jättesvårt att dricka har ni också det? kan ni dricka måttligt och njuta av det? 

    Jag tror jag är livrädd att bli som pappa så jag undviker det så långt det går visst blir jag sugen på vin 2 ggr per år och tar några glas men inte mer än så, känner mig inte avslappnad med alkohol i mig eller runt mig, hur har ert förhållande till alkohol blivit nu????  

  • Anonym (Sanna­)
    Äldre 23 Jun 21:12
    emoni23 skrev 2011-06-23 18:21:40 följande:
    en sak har jag funderat på kring oss vuxna barn, är att jag och många andra har jättesvårt att dricka har ni också det? kan ni dricka måttligt och njuta av det? 

    Jag tror jag är livrädd att bli som pappa så jag undviker det så långt det går visst blir jag sugen på vin 2 ggr per år och tar några glas men inte mer än så, känner mig inte avslappnad med alkohol i mig eller runt mig, hur har ert förhållande till alkohol blivit nu????  
    Jag är faktiskt inte rädd för jag vet att jag aldrig skulle tillåta mig dricka så mycket. men när jag var mycket yngre så hade jag problem med alkoholen men då hade min mamma bara problem med tabletterna. Hon drack ett glas vin till maten ibland när hon o pappa va gifta. Men nu när jag har barn så dricker jag inte alls ofta, jag kan ta ett glas vin tsm med hennes pappa ibland när dottern sover.
    Men därimot är jag riktigt rädd ang min lillesyster. Våran morfar dog i alkholism och nu har mamma problem med det, df finns de ju större chans att vi blir lättare beroende av det. Våran mamma tog dessutom tabletter när hon väntade oss. Men min lillesyster drack varje helg, fre o lör samt ibland på veckan när hon gick i skolan, nu e de sommarlov och de vänder sig i magen på mig, dricker minst 2-3 öl om dagen och super sig skit full varje helg och ibland på vardagar.. min pappa blundar för det men jag e på henne som fan och försöker få henne att förstå att hon kan få riktiga problem om hon inte lugnar ner sig.. hennes svar på de.. "man börjar faktiskt dricka mycket när man fyllt 18.." Suck, naiva snorungar säger ja bara..

    Men jag förstår din rädsla faktiskt. Jag tar te x aldrig tabletter, om jag får migrän okej men aldrig när ja har ont eller sådär. Jag är livrädd för att fastna för tabletter.
    Jag försöker nu bli av med mitt colaberoende och bara det är hur svårt som helst..
  • emoni2­3
    Äldre 25 Jun 12:24
    Anonym (Sanna) skrev 2011-06-23 21:12:55 följande:
    Jag är faktiskt inte rädd för jag vet att jag aldrig skulle tillåta mig dricka så mycket. men när jag var mycket yngre så hade jag problem med alkoholen men då hade min mamma bara problem med tabletterna. Hon drack ett glas vin till maten ibland när hon o pappa va gifta. Men nu när jag har barn så dricker jag inte alls ofta, jag kan ta ett glas vin tsm med hennes pappa ibland när dottern sover.
    Men därimot är jag riktigt rädd ang min lillesyster. Våran morfar dog i alkholism och nu har mamma problem med det, df finns de ju större chans att vi blir lättare beroende av det. Våran mamma tog dessutom tabletter när hon väntade oss. Men min lillesyster drack varje helg, fre o lör samt ibland på veckan när hon gick i skolan, nu e de sommarlov och de vänder sig i magen på mig, dricker minst 2-3 öl om dagen och super sig skit full varje helg och ibland på vardagar.. min pappa blundar för det men jag e på henne som fan och försöker få henne att förstå att hon kan få riktiga problem om hon inte lugnar ner sig.. hennes svar på de.. "man börjar faktiskt dricka mycket när man fyllt 18.." Suck, naiva snorungar säger ja bara..

    Men jag förstår din rädsla faktiskt. Jag tar te x aldrig tabletter, om jag får migrän okej men aldrig när ja har ont eller sådär. Jag är livrädd för att fastna för tabletter.
    Jag försöker nu bli av med mitt colaberoende och bara det är hur svårt som helst..
    När väl sjukdomen har utvecklat sig så kommer man dricka mer oavsett det blir ett begär i kroppen och man bryter ner alkoholen i andra led som blir ett beroendeframkallade  ämne kolla upp det kemiska i kroppen hos alkoholister och icke akoholister där sitter sjukdomen egentligen...  därför dricker inte jag alls tycker det bara är onödigt för mig är alkohol gift och det kommer det alltid att vara, vill inte bojkotta helt men dricker vin kanske 2 ggr per år och varje gång slås jag av hur äckligt det är.... 

    Jag fattar inte varför inte folk kan göra något utan att dricka varje högtid ska det drickas är inte det typiskt? 
    jag är säker på att vi kommer att ha många alkoholister om 20 år för samhället är så öppet med alkohol nu och vid varje umgänge ska det giftet intas.... synd att man inte kan ha roligt och vara social utan .
  • Anonym (ännu en)
    Äldre 27 Jun 08:53
    emoni23 skrev 2011-06-23 18:21:40 följande:
    en sak har jag funderat på kring oss vuxna barn, är att jag och många andra har jättesvårt att dricka har ni också det? kan ni dricka måttligt och njuta av det? 

    Jag tror jag är livrädd att bli som pappa så jag undviker det så långt det går visst blir jag sugen på vin 2 ggr per år och tar några glas men inte mer än så, känner mig inte avslappnad med alkohol i mig eller runt mig, hur har ert förhållande till alkohol blivit nu????  
    jag dricker inte så mycklet heller, vet ju också vad alkoholen kan göra med en.
    dricker ngt glas vin ibland men inte så ofta.

    när ag var yngr dracka jag oftare, jag har alltid varit sån med att jag bara festat om det varit ngt speciellt eller om man ska gå ut aldrig suttit hemma på fester o suåpit då kan det lika bra vara, jag har precis lika kul utan sprit!
  • sunshi­ne86
    Äldre 28 Jun 15:32

    Hej!


    Vad är eran rekomendation till att få min mamma att inse att hon ska sluta dricka?


    Hon super sig stupfull varje helg, börjar morgonen med´ ett glas rött, det står framme på bordet dygnet runt. vardagarna jobbar hon och dricker några glas på kvällen "bara". Tycker så synd om mina systrar som fortfarande bor hemma i denna misär.


    Problemet är att hon inte vill sluta, hon trivs bra med att vara full, eller rättare sagt hon trivs inte alls med att vara nykter! Vad göra? vi har paratat, gråtit några gånger och bla bla bla, inget händer.


    Just nu väntar jag till den dan hennes barnbarn kommer och då ska hon minsann vara nykter för annars får hon ju inte vara med dem, de vet hon.


    Men varför skulle hon sluta dricka för deras skull och inte för oss, hennes egna älskade barn? Jag tror inte på det.


    Min mamma behöver hjälp,


    synd att man inte kan tvångsbehandla en vuxen alkoholist som förstör sitt eget och sina barns liv.


    Det är säkert bara en tidsfråga innan hon super ihjäl sig så spinkig och svag som hon är.


    Usch jag hatar min mamma för att hon är så ego och svag att hon skiter i alla runtomkring henne, samtidigt som jag älskar henne, hon är ju min ända mamma och det finns mkt kärlek att ta igen.


    tack på förhand

Svar på tråden Stödtråd: Vuxna barn till missbrukare