Slutade amma tidigt!

Jag känner absolut ingen skuld över att jag slutade amma efter två veckor... Vi hade också bara problem med amningen och min man fick en förlossningsdepression (japp män kan få det också), så jag var helt  utsliten och dottern mådde inget vidare... Jag hade stöd från min mammagrupp, vilket var jätteskönt, för vår BVC-tant var helt värdelös och jag vågade inte berätta för henne att jag slutat amma så vi bytte till en annan, och de bara noterade i papperna att jag slutat amma...
Men vilken tur det var att vi började ge ersättning, för vilken skillnad det var... Min dotter blev mätt, och sov ordentligt, vilket gjorde henne till en MYCKET gladare bebis, vilket i sin tur gav mig en chans att vila emellan och kunna ta hand om både man och barn... Hade nog kollapsat fullständigt om jag inte slutat...
Tycker det är skönt att se fler som kan stå för att de inte ammar, men varnar dig för fl:s moraltanter som kommer att trakassera dig, för enligt många är amning det enda rätta och man ska gå över lik för att få det att fungera... Fick väldigt många påhopp när jag slutade amma och skrev om råd här så ta inte åt dig av sånt och försök sålla bort dem i huvudet.... Lycka till med din guldklimp

Precis när jag slutade amma yngste sonen, när han var fyra veckor, så tyckte jag att det var jobbigt. Men jag visste att det var rätt beslut för mig och att sonen skulle få en mycket gladare mamma. Och det fick han! Stöd utifrån har jag inte sökt, eftersom jag anser att det är ingen annan som har att göra med om jag ammar mina barn eller ger dem ersättning.

Jag är nöjd över mitt beslut så fl:are som ska säga något annat kommer inte in i mitt huvud :)
JAG vet ju varför vi slutat och hur allt har gått till, inte dem!

Skönt att fler har bra "stake" och "vågar" sluta när det inte fungerar istället för att ge sig själv ännu mer problem

Jag slutade amma första barnet relativt tidigt. Nattammade fram till 4,5 månad och gav ersättning på dagen från tredje månaden eller något sådant. Vårt barn var allergiskt och skrek hela tiden. Det var verkligen tufft. Jag fick inget stöd av BVC i att sluta amma och jag kämpade förtvivlat. Det var hemskt. När jag så småningom fattade beslutet att sluta amma var det verkligen en lättnad.

Andra barnet fungerar amningen jättebra med och jag har inga planer på att sluta amma. Jag är på sätt och vis glad att det strulade så första gången eftersom jag nu verkligen har en förståelse för varför man inte vill amma. 

Jag är och var väldigt nöjd med beslutet att sluta amma helt när min stora var 7 veckor, vilket lyft och vad mkt bättre jag mådde! Har aldrig fått pikar av någon för att jag slutade heller.
Nu har jag en liten på 4 månader som är helt tuttgalen och jag älskar att amma, det funkar kanon den här gången. Min slutsats efter två barn är att amning är underbart och när det inte funkar är ersättning underbart!

Alltså, jag önskar ju att jag hade kunnat få amma då det ändå är smidigare i många aspekter men inte till vilket pris som helst.
Och när jag en kväll bad min sambo att lämna tillbaka vår dotter så hade jag nått den gränsen.
Så visst hade jag velat amma men är nöjd ändå!

Jag slutade amma ettan efter en månad. Superledsen eftersom jag ville amma, men aldrig har mitt beslut ifrågasatts av nån. Däremot har många flaskfashister ifrågasatt varför jag var ledsen när jag slutade amma. Enligt dem som var jag dum i huvudet som ville amma trots att jag inte fick det att fungera.

Ettan är ammad i en vecka och tvåan inte alls. Jag har aldrig känt någon skuld över det. Däremot var det en del som ansåg att jag borde känna skuld över det första gången. Andra gången hade de väl insett att det inte var någon idé.

Folk tycker och tänker om allt och hur man än gör är det alltid nån som har något att tycka till om (oavsett vad det handlar om). Däremot är det bara vi själva som väljer att känna skuld eller ta åt oss av det.  

Jag har valt att inte amma mina barn alls, och jag har aldrig känt någon skuld över det. Förstår inte varför man skulle göra det? Jag är väl påläst om amningens för- och nackdelar och har gjort ett val utifrån det och det valet känner jag mig 100% nöjd och tillfreds med

Slutade amma efter 2 månader. Det var ett rent helvete med amningen. Ska ha nu i jan och hoppas på att det ska funka men om det inte gör det så gör det inte det. Med första så hade jag otroligt dåligt samvete och försökte med allt som stod i min makt. Gud vad skönt det var att packa ner amningspumpen som blivit min värsta ovänn. Man är inte en sämre mamma för att man inte ammar.

Jag ska sluta amma min andra nu efter 4,5 månader av smärta av blodiga bröstvårtor, torsk i brösten (som jag aldrig blir kvitt) och mjölkstockning. Orkar inte mer! Min första ammade jag till han var sju månader, fast jag inte tänkt amma alls. De har varit på mig så j-a mycket om amningen och hur bra det är att jag tvingat mig själv att fortsätta trots problem. Hatar pressen som uppstått kring amning. Blir inte barnet gladare om inte mamman lider?! (Mina barn har båda bit och slitammat dessutom.)