Vad har du för syn på långtidsarbetslösa?

Jag bor i Malmö. Söker alla lager/truckjobb som finns och även deltid. Det jag vet är att det är väldigt många sökande på var tjänst vilket gör det väldigt svårt.
Jag är väldigt begränsad på hur långt jag kan ta mig för att jobba. Har ingen bil. Men så fort jag fått ett jobb då kan jag skaffa mig en, men det är ju just det som är problemet att jag inte får något jobb.
Har varit på intervjuer och det jag antar är att jag har få bristande erfarenhet.
Jag vet också att jag kan ta en praktikplats, vilket är väldigt lockande nu.

har du ingen bil kan du ju ta trucken till jobbet.

Jag bor i Malmö. Söker alla lager/truckjobb som finns och även deltid. Det jag vet är att det är väldigt många sökande på var tjänst vilket gör det väldigt svårt.
Jag är väldigt begränsad på hur långt jag kan ta mig för att jobba. Har ingen bil. Men så fort jag fått ett jobb då kan jag skaffa mig en, men det är ju just det som är problemet att jag inte får något jobb.
Har varit på intervjuer och det jag antar är att jag har få bristande erfarenhet.
Jag vet också att jag kan ta en praktikplats, vilket är väldigt lockande nu.

Då slog du hål på myten att bara man har truckkort i större stad finns det arbete.

Ja det är en myt. Det går många arbetslösa med truckort och erfarenhet från lager som har svårt att få arbete.
Allt för många som söker arbete och för få jobb.

För min del vet jag att nånstans finns där ett arbete för mig, men jag ska bara hitta det
Var på en intervju förra veckan som truckförare. Nu väntar jag på att höra något från dom. Men min intuition säger mig att jag inte får det. Har gått mammaledig i ett år och sen varit arbetslös i ett halvår, kanske inte så attraktivt för den arbetsgivaren. det var iaf det intrycket jag fick av honom. Diskriminering säger jag ^^

Okej. Jag ska absolut inte säga emot din erfarenhet.

Är det via bemanningsföretag du söker eller? Mest nyfiken då jag ju inte ingår i den s.k reguljära arbetsmarknaden

alltså detta är ju en svår grejj..
Jag tycker att långtidsarbetslösa är en komplex fråga, för jag fattar allvarligt talat inte hur det går till.
Jag är 19 år, har gått gymnasiet men inget mer. Jag började jobba extra i en delikatess-butik när jag var 15, jobbde där tills jag var 18, och då sökte jag ett vikariat på shell-7/11 som jag fick, och sen ett halvår senare blev jag erbjuden ett jobb på coop som jag tog, och då jobbade jag morgon-förmiddag på coop och kväll-natt på shell.
Vill även tillägga att jag har sökte dessa jobb som "utomstående" och inte har några kontakter eller släktingar eller vänner som jobbat där.
Jag har även haft lite ströjobb, som att inventera på teliabutiker, telefonförsäljare, städa bussar, dela ut tidningar och göra marknadsundersökningar.

Inget av dessa jobb är heltid, men hade jag visat intresset eller bett om det, hade det nog inte varit omöjligt.
Jag tror att hela grejjen med många långtidsarbetslösa är att dom inte är villiga att förändra. Hade dom varit det HADE dom haft jobb. Och vill dom förändra men inte får något, så framställer dom sig nog lite fel.

När jag söker ett jobb gör jag såhär: jag har från början ett cv, som jag sedan skriver om personligt för varje jobb jag söker, så att det riktas till den specifika tjänsten, och där visar jag att jag har kunskap om företaget(som jag fått via tex google, deras hemsida men det vet ju inte dom) och därmed visar jag ett fint intresse,
jag brukar även ringa upp den som har hand om tjänsten, för det brukar stå ett kontaktnummer. Han/henne frågar jag om tjänsten, vad det innebär att arbeta hos dom, vad det faktsikt är dom söker av en annställd, hur dom ställler sig till mina ev krav/svagheter ( tex inte kväller jag har barn, varannan helg ledigt för då har jag min simskola, att jag är tjej och inte kan lyfta supertungt) jag frågar också hur dom jobbar och om dom söker någon långsiktigt och om det fins möjlighet till att jobba sig uppåt osv i företaget.

Egentligen är jag inte så intresserad av svaren för jag vill mest gå dit, få betalt och gå hem, men detta samtalet leder oftast till att rekryteraren får upp ögonen för en och gör en liten extra not att kolla på ens cv.  Med flera hundra sökanden tror jag att detta samtalet kan vara väldigt viktigt.

Sen tror jag det kan va bra att ta dessa skit-provisions jobb, eftersom man faktiskt får något på sitt cv, istället för att man då har gått hemma i två-tre månader. Har man då istället tagit ett skitjobb samtidigt som man söker massa bra jobb, så visar det på en fin arbetsmoral osv, tycker jag i alla fall...

Nu blev det lite långt, får väl se om nån orkar läsa :P

Du har en poäng. Jag tog inte med i mitt inlägg de faktorer som gör att kvinnor anses mindre attraktiva på arbetsmarknaden, särskilt småbarnsmammor