Anonym (men?) skrev 2011-03-14 10:27:43 följande:
Ok, men du ser inget fel i det han gör trots att folk nu har varit onödigt tydliga med det?
Jag tycker inte att man ska hoppas på folk och kalla dom dumma saker, det är lika dumt åt andra hållet liksom. Jag tycker dock att det är tragiskt att du är ok med att bli behandlad som skit och verkar trivas med det. Det är synd att du har noll självkänsla (på riktigt, ingen inbillad) och något måste ju ha hänt dig för blir man uppfostrad att inte ta skit så gör man det inte senare heller.
Även om DU nu har godkänt hans behandling av dig, ringer INTE SOM HELST klockor att du kan ha FEL när i princip ALLA säger tvärtom? Tror du att alla andra har fel? Vet din familj om hur han behandlar dig? Tycker dom att det är ok? Om du mörkar det för dom, VARFÖR - om du nu är okay med det?
Vad är det som gör att du tror att du aldrig kommer att få tag i någon annan kille som vet hur man behandlar andra människor?
Alla gör vi val i livet, vill du leva som du gör och är nöjd med det så ser JAG det som väldigt synd, och jag hoppas att du förstår att skaffar du barn med den där typen så kommer de antagligen att söka sig till svaga tjejer att behandla lika illa eller till män som behandlar dom som deras pappa behandlade dig. Godkänner du den framtiden för dina barn?
Det är aldrig ok att säga fula saker till någon, spec inte till någon utan självförtroende för det kan förstöra så mkt mer. Men samtidigt är det ju ett forum, man får liksom räkna med att fokl inte alltid kan hålla sig i skinnet när man skriver provocerande saker. Vilket du ju omedvetet gör.
Jo, jag har förstått att jag provocerar och det är inte min mening :-/
Det är bara två saker i hans beteende som jag har nämn egentligen, dels är han hårdhäntare än vad många förmodligen hade önskat och dels ligger han runt. Men inget av dessa två sakerna är ju i sig direkt livshotande? DVS han slår mig inte i ilska, han är aldrig arg på mig alls, och han i alla fall inte ännu smittat mig med något. (fast det kan komma att ske). Men på kort sickt just nu så gör han mig inte ledsen, han gör mig glad, den enda som gör mig glad.
Jag ville ha medhåll eftersom jag tyckte att jag ahde något bra, det tycker då uppenbarligen inte rästen av världen och det enda sättet de ser att "rädda" mig är att trycka ner mig och säga att jag är en svag, utnyttjad, barnunge, som inte fattar något om liovet och som kommer att dö barnlös i div svåra sjukdomar om jag nu inte blir misshandlad till döds innan.
Dessa inlägg sätter ju igång tankar såklart, och jag har tänkt massor, massor, ni skulle bara veta. Men de gör mig så ledsen också, så förtvivlat ledsen, för är det något som får en att känna sig liten och värdelös så är det då folk inte geren en tjans att aktivt delta i beslut som rör en själv. Att ingen har den tron på mig att jag verkligen skulle lämna om jag kännde att det var en direkt fara.
Och ni gör mig så ledsen, vart skall jag vända mig då? starta en ny tråd på fl och hoppas att folk slutar vara dumma? prata med mamma som vändersig bort och går då jag öppnar munnen? prata med kompisen som låter presis som ni? eller... stanna där jag är, där det finns någon som i alla fall anstränger sig för att spela att han tycker om mig (för det gör han ju inte på riktigt enligt er)!