• Munchi­es
    Äldre 16 Mar 14:14
    14378 visningar
    61 svar
    61
    14378

    Ni som lider av psykisk ohälsa, vad arbetar ni med?

    Jag är bland annat bipolär och jag har stora problem med att hitta ett yrke som passar mig. Är villig att gå på högskola, tror jag. Är lite rädd för att jag inte är tillräckligt begåvad och det ska vara för svårt. Har dock haft väldigt bra betyg tidigare, när jag haft friska perioder.

    Jag har sedan jag var mycket ung tänkt att arbeta som socionom. Har fortfarande den drömmen, men jag börjar inse att det inte kommer att funka. Har mycket i mitt bagage, och jag har svårt att se hur jag ska klara av olika påfrestningar. Har varit med om det mesta som man söker hjälp för och jag har väldigt mycket kunskap om människors olika problem, psykiatri och allmänt socialt arbete. Det är även ett starkt intresse. Men hur ska jag klara av att t.ex. jobba med barn som farit illa när jag själv har farit illa som barn? Tror risken finns att jag river upp gamla sår och kanske förvärrar min sjukdom. Det är trots allt en sjukdom som inte försvinner och även om man är bra medicinerad så finns det ju olika faktorer som kan få ett sjukligt skov att komma.

    Ni som mår dåligt på något vis, vad arbetar ni med? Om ni har gått på högskola, hur var det för er? Hur yttrar sig er psykiska ohälsa? Trivs ni med ert yrke?

  • Svar på tråden Ni som lider av psykisk ohälsa, vad arbetar ni med?
  • Anonym (Lina)
    Äldre 16 Mar 14:22
    #1

    Det är skillnad på att:
    1. Ha personlig erfarenhet om någonting.
    2. Ha professionell kunskap om någonting.

    Om du har personlig erfarenhet av t ex bipolaritet, så är det just det du har: Du har erfarenhet av att du har bipolär sjukdom. Du har inte objektiv kunskap om det. Det kan vara någonting positivt (eller negativt) i ditt kommande yrke - det beror på hur du förvaltar det.

    Bli socionom om du vill - men bara om/när du är helt "färdig" med dig själv. Jag har en kompis som vill läsa till socionom. Hon har bl a social fobi. Hon tror att hon kan använda utbildningen som självterapi... Hon läser nu in behörighet på komvux, och det går sådär. Själv är jag snart färdig socinom och jag skulle inte orka med utbildningen/kommande yrket om jag hade "aktiva" saker i bagaget. Jag tycker inte det är juste mot kommande klienter/brukare!

  • Munchi­es
    Äldre 16 Mar 14:29
    #2
    Anonym (Lina) skrev 2011-03-16 14:22:40 följande:
    Det är skillnad på att:
    1. Ha personlig erfarenhet om någonting.
    2. Ha professionell kunskap om någonting.

    Om du har personlig erfarenhet av t ex bipolaritet, så är det just det du har: Du har erfarenhet av att du har bipolär sjukdom. Du har inte objektiv kunskap om det. Det kan vara någonting positivt (eller negativt) i ditt kommande yrke - det beror på hur du förvaltar det.

    Bli socionom om du vill - men bara om/när du är helt "färdig" med dig själv. Jag har en kompis som vill läsa till socionom. Hon har bl a social fobi. Hon tror att hon kan använda utbildningen som självterapi... Hon läser nu in behörighet på komvux, och det går sådär. Själv är jag snart färdig socinom och jag skulle inte orka med utbildningen/kommande yrket om jag hade "aktiva" saker i bagaget. Jag tycker inte det är juste mot kommande klienter/brukare!
    Jag vet det. Jag syftar inte på personlig erfarenhet även om det kan vara positivt i vissa lägen. Jag tycker absolut inte att du ska anta att jag inte har objektiv kunskap, tycker inte att du ska anta något. Fråga istället, det är så mycket bättre.

    Jag tänker inte och kan inte studera eller arbeta innan jag är "färdig" med mig själv. Men trots att jag kan bearbeta mycket så har jag en sjukdom som inte försvinner, och det måste jag ta hänsyn till.
  • Anonym
    Äldre 16 Mar 15:37
    #3

    Bipolär.
    Har arbete på bensinmack. Inte varit där på 2-3 år, kommer inte kunna gå tillbaka. 

  • Munchi­es
    Äldre 16 Mar 15:39
    #4

    Var det något med jobbet som gjorde dig sämre i måendet?

  • Anonym
    Äldre 16 Mar 15:40
    #5

    Ja all stress och oregelbundna arbetstider.
    Stressen triggar igång mig och jag blir dålig.
    Kommer aldrig kunna gå tillbaka.
    Förstår faktiskt inte hur jag överhuvudtaget ska fungera i arbetslivet igen. 

  • Munchi­es
    Äldre 16 Mar 15:42
    #6

    Mm stress är ju farligt för oss och man rekommenderar inte oregelbundna arbetstider. Har också svårt att se hur jag ska kunna jobba. Men är så pass ung att jag försöket hoppas.

  • Anonym (ssk)
    Äldre 16 Mar 15:43
    #7

    Jag har svår social fobi. Har haft det i 30år och provat de mesta i behandlingsväg..... Jag arbetar sedan 8år tillbaka som sjuksköterska och det går jättebra. Visst kan det ibland kännas överdjävligt men det funkar för det mesta bra. Jag har dock haft min sjukdom sedan 4års ålder och är liksom inte van vid nåt annat än att gå omrking med konstant ångest. Jag har arbetat med kollegor som är bipolära och de verkar ha klarat det bra, frånsett en syrra som slutade ta sin medicin, blev hypermanisk och började hota sina kollegor. Det slutade med tvångsintagning på psyk men hon kom sen tillbaka. Dock fick hon lite restriktioner i sitt arbete.

  • Anonym
    Äldre 16 Mar 15:45
    #8

    Jag är oxå ung eller född 82.
    Har haft det såhär sedan 2003.

    Jag är svår medicinerad och dom hittar  inget som funkar.
    Låg inne senaste för en vecka sedan.

    Hur ska jag klara av att arbeta när jag knappt orkar bry mig om mina barn?
    Vilken arbetsgivare tar hänsyn till att man kan va där 2 dagar i veckan, är överaktiv till och från och sjukskriven under perioder?

    Skitsjukdom! 

  • Munchi­es
    Äldre 16 Mar 15:46
    #9

    Ssk: Härligt för dig! Men hur tacklar du den sociala biten när du arbetar med människor? Har också social fobi.

  • Munchi­es
    Äldre 16 Mar 15:47
    #10

    Anonym: Jag förstår och känner med dig.
    Jag har också haft det så här sen 2003.

    Är du också bipolär?

Svar på tråden Ni som lider av psykisk ohälsa, vad arbetar ni med?