ahlcec skrev 2011-03-28 07:22:02 följande:
Jag har skitsvårt för det här när man liksom tycker att det är hennes fel att han är fullständigt debil och inte "kan se" när det behöver dammsugas eller tvätten ska hängas eller så. När man liksom ska göra to do-listor för att han inte är förmögen att begripa själv att löven inte räfsar ihop sig själva och disken inte plums hoppar in i skåpen av sig mer än hemma hos skönheten och odjuret.
Vafan är upp med det, jag är inte hans morsa. Jag har fan inte uppfostrat honom att bli helt handlingshandikappad, så det är verkligen inte mitt fel.
Vi har pratat om det, ja. Vem som gör vad och vad man gör i ett hushåll och sådär. Här hemma är det okej, jag gör mest och det är tradigt ibland men så kan det vara. Jag tänker inte uppfsotra en vuxen människa, jag har två barn jag lägger den energin på.
Hur kan det då vara mitt fel att han låter sin kaffekopp stå på skrivbordet?
Klokt sagt faktiskt. Speciellt från feministiskt håll kan det liksom klandras. Och skäms skulle de göra om de själva hade en sambo/man som var lite bakom. Nä jag har sett i feministtrådar massa skryt om hur exemplariska deras män är.
Och en gång såg jag någon som öppenhjärtligt skämdes, för att hon "inte hade ordning" på sin man. De bråkade och det var stök hemma, och det var något att skämmas för.
Nä att skuldbeläggas är ju ännu en belastning och inte en lösning på stökproblem hemma.
Fast fin mat kan han laga.
)
, men jag har kommit igång lite med volontärarbete, så inaktiviteten hos mig själv har börjat släppa och jag börjar må mycket bättre