Kan inte komma över tokig förlossning och orolig för framtida.

Hej kära du!
Det är precis som att det är jag som skrivit texten om förlossningen. Jag blev igångsatt, öppnade mig 4 cm, fick epidural fast jag inte ville, men dom sa att det kommer gå fortare då. Öppnade mig till 7, blev hård igen i kanterna och började gå tillbaka, då sa bm att nu blir det snitt och skrattade litegrann, hon tyckte det var bra att det blir bebis innan hon ska gå hem. Min gosse mådde bra hela tiden och jag hade krafter kvar, jag bara grät när dom tog beslutet men hon bad mig sluta svamla och sa efterhand när jag pratat med henne att hon tyckte min make såg så lättad ut när hon tagit beslutet om snitt.

Ush jag får gåshud nu i efterhand. Min pojke vägde 4140 och var 54 lång, jag fick hålla han ett tag efter snittet.
Jag är livrädd för framtida förlossningar.

Till råga på allt så satte dom epiduralen fel vilket gjorde att en nerv skadades, nu kan jag inte sitta elelr ligga längre än 2 timmar max på höger sida sen har jag ingen känsel från höften ner till fotsulan.
Det har snart gått 6 månader och jag mår fortfarande psykiskt dåligt, Klarar inte av närhet med maken då jag skuldbelägger mig själv rätt mycket, vet inte varför..
Fysiskt har jag fortafarande ont i benet och har anmält detta.

Hoppas du snart blir bra, önskar dig all lycka i framtiden.

Tack för att du skrev det här inlägget, känns skönt att inte vara ensam.