en mormmors undran

jag tackar för all hjälp jag kan få om gravsten, jag har hittat mycket annat också om sorg på nätet och det har jag tagit ut till dom. det hjälper att läsa att det finns andra i deras sitvation som ochså sörjer och hur man gör för att lindra.dom gör mines låda och mines klipp bok och mycket annat som jag försöker att hitta på för att minena ska vara tydliga och att tårarna får komma ut och inte stana kvar som en stor klump. vi har klumpar alla men vi försöker hjälpas åt alla runomkring dom.tacksam för all hjälp som ni kan komma på hur ni gör i ert sorg arbete.En ledsen mormor.

tack för bilderna på gravstenarn och Ni vad fina dom är, jag ska visa dom det hjälper att se hur andra gör . det här finns inte men i uppfostran hur man sörger sitt äskade barnbarn och ska behöva se en så stor smärta hoss sitt eget barn och svärson som det här är det är som någon säger här skrik vad som det bara går det lenar en stund.det hände en sak en dag i affären för ett tag sen. jag gick där i ett töcken ,när jag plöttsligt blev klarvaken,, det var ett barn som hade komigt in i affären och skrek för fullhals, (som vi brukade säga en bortskämd unge) för mig den här dagen var det juv musik för mina öron, han vrålade hella vägen till kassa och mamman såg rent svettig ut. just då skulle jag vilja gå bort till barnet och krama om han och säga till mamman var glad att han skriker ,,han lever ju,,men jag komm inte för mig att göra det.Tänk hur det kan förändras så snappt. nästa gång jag är med om samma sak ska jag gå bort och spela klan för barnet så han kommer av sig så kaske jag hjälper mamman den dagen.skicka gärna fler råd till mig allt är välkommet. kram