• Äldre 16 May 10:06
    2542 visningar
    10 svar
    10
    2542

    en mormmors undran

    Beklagar oerhört sorgen!

    Det finns många bra stenhuggare där man kan gå dit och disskutera och de kan ge förslag och rita åt en, man kan själv ha med sig en ritning om man har tänkt ut något. Stensort, hur hög-liggande/stående, text och vilken typ av text det ska vara. (inhugget eller målat?) ska det vara någon bild?

    En oerhört svår uppfitgt, jag själv med min sambo letade i 2år över den perfekta stenen till vår dotter.
    och då hade vi gått till olika stenhuggare men vi kom liksom inte "till ro" när vi såg ritiningen på stenen.

    Jag vet inte riktigt vart du bor men fonus är väldigt bra, sen har jag en del i stockholm som jag också tycket är bra! Googla dig fram på stenhuggeri!

    Själv beställde vi våran gravsten ifrån finland då de hade ett hjärtlyckta inbyggd i stenen och "svergie gör inte sådana då det är för avancerat". men efter våran fraktades hit till ett sthlm stenhuggeri som skulle sätta dit den blev den så efterfrågad att de gjorde en egen hjärtlyckta som nu står som "ex" på deras stenhuggeri!

    Många varma kramar! Att hitta sten är inte lätt och det får ta tid att leta!!!

  • Äldre 17 May 11:33
    #5

    Absolut, det är väl det lilla man kan göra! och vilken underbar mormor du är!!  En mamma förlorar inte bara sitt barn utan det finns andra runt omkring också som sörjer! Det är en stor sorg och man kommer alltid leva med den sorgen, men med tiden så lär man sig leva med den än att motstrida!

    jag kommer aldrig acceptera att min dotter är död, men, hennes död har jag kommit till fred med!
    men det tog tid, och det får ta tid!!!

    du kanske har varit inne på hemsidan redan men jag rekommenterar www.spadbarnsfonden.se , de var väldigt bra för mig när min sorg var som svårast. Finns kontaktperson om man så önskar att få prata med, någon annan som också har förlorat barn. sedan finns det olika minnesstuden vissa gånger per år och sedan samtalsgrupper.

    Ja det hjälper verkligen att få "pyssla" och leta saker och "göra sig sysselsatt" i sorgen. 
    En annan sak jag uppskattade var en dagbok jag fick av min mamma, där jag skrev massa.
    Lyssna på musik,,läsa dikter, se på film över förlorat barn -gör jag ännu idag då jag bättre kan identfiera mig med det. 

    När gravplatsen kom satt jag där hela sommaren, skötte om det bästa jag kunde och planteade om minst varannan dag! Kunde inte komma till ro och ville att min dotter skulle ha den finaste platsen så blev mycket att göra om. men det var viktigt för mig! känna att jag kunde få göra något för min dotter trots att hon inte finns här på jorden.

    Gå ut i skogen och skrika, eller som var en stor favorit. Ta min kudde och kasta allt jag hade överallt och stampa på! Man kommer i så olika moment i sorgen. Ena tiden trodde man att allting var som vanligt, till nästa sekund förstå att mitt barn var död. till att känna att jag aldrig vill stiga upp och där man grät och grät o grät tills man kände så arghet. Så furtandsvärt arg. Att mala samma frågor, samma sak om och om igen. 

    man kan inte säga "så här ska man sörja" för alla gör det olika, men det som jag tycker är viktigt när det gäller om sorgen är att få ut det!! inte stanna kvar inomsig utan prata prata prata,sörja sörja sörja. 

    jätte fint som dig som mormor att hjälpa din dotter och komma med förslag och tips. Det gör verkligen jätte mycket!! tänk om fler vore som du! Kramar!

     

     

Svar på tråden en mormmors undran