Anonym (|) skrev 2011-06-02 14:21:41 följande:
Jo, jag tror jag förstod dig alldeles utmärkt. Men du verkar inte ha förstått vad mitt inlägg handlar om. I alla fall berör ditt svar inte min poäng alls.
Du skriver att de säkert har a-kassa och försäkringar. Då undrar jag åter varför de ska planera för att det värsta ska kunna hända inom dessa områden? Och varför de inte ska göra samma sak när det gäller deras förhållande? För mig är det självklart att man funderar igenom sådana här saker i förväg. Förhållanden kan spricka, precis som man kan förlora jobbet eller huset kan brinna ned.
Jag anser att man MÅSTE fundera även på hur man ska klara sig om ens förhållande spricker. Alltför många får en kalldusch och upptäcker att deras rådade livsstil bara kommer att vara en avlägsen dröm i framtiden, när de själva ska betala lån, stå för bostad, osv.
Jag vet inte tillräckligt om TS situation för att kunna uttala mig om hur de ska lösa sin specifika situation. Däremot tycker jag att ditt påstående om att man inte ska "räkna" med att man skiljer sig är ett riktigt dåligt råd. Jag tycker tvärtom att de ska sätta sig ner och diskutera hur de båda skulle klara sig om de går i sär (eller en blir arbetslös, sjuksriven eller till och med avlider), och hur deras nuvarande upplägg, när det kommer till ekonomi, sysslor i hemmet, barn, osv, skulle påverka dem både som ett "team" och som individer. Jag tycker rent ut sagt att allt annat vore korkat. (Ursäkta mitt ordval.)
det skulle inte förvåna mig att det stör ts att om de skiljer sig så stter frun på en smärra förmägenhet och kan klara sig ett bra tag medans han får ta tag i sitt liv själv utan samma eknomiska förutsättning som henne.
Men hon har ett arv som ska gynna henne inte honom om inte hon vill det ska gynna honom.
De kan idag leva ekonmiskt jämlikt som gifta eftersom frun inte rör dessa epngar och unnar sig sådant som ts inte har råd med.
Att pengarna sitter där må väl vara men det kunde lika gärna vara låsta i fastigheter eller skog eller annat som inte vara rena pengar... men kunde omvandlas i pengar.
Så jag förstår egentligen inte vad ts problem är.. om frun inte hade fått dessa pengar i gåva hade han inte alls varit så pengakåt eftersom han hade haft den ekonomiska makten i familjen.
NU har han inte den, utan tvingas leva i det läge att frun har det.. även om hon inte nyttjar det med att gotta sig i överföd ensam utan hon lever som om dessa pengar inte existerar vad jag förstår.
Att ts sedan fått för sig att han ska spra ihop till en miljon själv för att känna sig likvärdig med frun är en mindervärdighetskänsla eller ett komplex att inte ha samma pengar på ett konto som frun.
Men många lever så.. många lever med en man som har egna pengar.. men som ger sin familj samma standard även om de enga pengarna kunnde höja en individ över de andra.
jag anser därfär att ts verkar snål och girig av den anledningen att han visste att hon hade pengar,.gifte sig med henne och efter bröllpet klagar på att det är enskilld egendom som han inte kommer få om de skiljer sig...
