Kea skrev 2011-06-15 11:10:47 följande:
Tips ge den full dos smärtlindrande i 14 dagar och utvärdera. Mår han bra så fortsätt tills han ej mår bra. Blir han ej bättre el sämre så låt han somna in. Trist men ibland är livet hårt. Ge dessutom glukosaminer och banta så kan du få en helt ny hund.
Ger full dos nu och som sagt det blir bättre. Glukosamin och banta ger/gör vi redan..
Pyris skrev 2011-06-15 11:12:43 följande:
Det är svårt sånt där. Hade en cavalier för några år sedan som fick EP. Vi fick medicin mot EP-anfallen men den hjälpte tyvärr inte alltid. EP-anfallen utlöstes så fort han kom upp lite i varv så han kunde aldrig leka eller göra något. Man fick alltid vara på honom så han skulle hålla sig lugn. Problemet var ju bara att den här hunden älskade livet o allt alla. Han hade så mycket energi och det gjorde så ont i mig att han aldrig fick leka eller springa omkring. Och han verkligen avgudade oss. Och liksom dig så blev jag till slut irriterad på honom också. I samband med när EP-anfallen började så blev han svår att få disiplin på. Han stack alltid o kom aldrig när man ropade, ja, han lyssnade inte på något alls.
Det gjorde mig ännu mer irriterad. Min goa lilla hund som alltid var glad, var sjuk och vi kunde inte alls få någon ordning på honom.
Vi pratade med vetrinären om vad som var bäst för honom och dom sa det var så svårt att säga. Efter varje gång han hade haft sitt anfall så sa jag, att vi skulle ta bort honom. Det gjorde ont i mig att se honom ha så ont. Vetrinären sa att det känns för honom ungefär som om han blivit slagen med ett slagträ
. Men sen var han ju som vanligt igen o då var det omöjligt att tänka på att ta bort den goa lilla varelsen.
Han dog ändå av ett EP-anfall, men jag tänker nu ändå i efterhand, att jag nog var egoistisk. Det hade nog varit bättre för honom att vi tog bort honom tidigare.
Det låter som våran hund - han älskar livet och allt och alla. Älskar att leka och springa runt men får som sagt inte göra det på grund av höfterna och pålagringarna, funderar mycket på om han får ett lyckligt liv utan att få göra saker han älskar?
Vi har varit hos 3 olika veterinärer nu, den första ville inte ens ge smärtstillande trots att han då haltade kraftigt, den andra sa att vi kunde medicinera men inte alltid att det hjälper + att han förr eller senare kommer bli tvungen att tas bort på grund av höfterna. Den tredje är den jag gillar bäst, vi har fått medicin nu men han är inte för långtidsbehandling då han tycker man ska sätta hunden som nummer 1 och inte sitt ego vilket lite så jag känner också. Jag märker ju som sagt skillnad på hunden idag jämfört med ett halvår.