• Wmamma­W
    Äldre 15 Jun 12:46
    2578 visningar
    11 svar
    11
    2578

    Vad tycker ni? Har man rätt att ångra sig?

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13171790.ab

    Ja, vad tycker ni efter att läst artiklen? Har man rätt att ånga sig så lång tid efter? Och vad tror ni det innebär för barnet?

    Själv blir jag väldigt illa berörd. Lider med föräldrarna som fått ha sitt barn i 6månader för att sen helt plötsligt lämna bort det. Lider också med bio mamman som kände sig tvingad att adoptera bort sin son. För mig är det så mycket känslor i detta och det är svårt att veta, vad är rätt och vad är fel?
  • Svar på tråden Vad tycker ni? Har man rätt att ångra sig?
  • Rhoda Horswu­nce
    Äldre 15 Jun 12:56
    #1
    Fruktansvärt! Jag tycker att under sådana här omständigheter så borde soc gå in och placera barnet hos adoptivföräldrarna. Visst, trist för biomamman att hon inte får tillbaka barnet, men man måste ju sätta barnets bästa först, och barnets bästa är naturligtvis inte att byta föräldrar efter 8 månader.
  • Äldre 15 Jun 13:10
    #2

    Väldigt svår och olycklig situation för alla inblandade. Den visar tydligt hur viktigt det är att handläggningen görs mycket noga och att alla inblandade hålls medvetna om vad en adoption av det här slaget kan innebära.
    En tidigare undersökning har visat att socialtjänsten i en del ärenden inte lagt tillräcklig möda på att göra en faderskapsutredning och då kan förstås mycket ställas upp och ner om den biologiska pappan kommer in sent i bilden och har en annan uppfattning än vad mamman har haft.

    Jag känner inte till alla detaljer i just det här fallet men det verkar som endast mamman gett sitt samtycke, m a o någon känd pappa har inte funnits med i utredningen. När pappan så kom in i bilden verkar mamman ha ändrat sig. Sent. För sent? Jag tycker det är svårt att ha någon uppfattning om vilken tidsgräns man skulle sätta.

    För barnets skull hoppas jag att det nu är hos två motiverade och mogna människor som tar ansvar för det som hänt och för barnets framtid. Ett brott i anknytningen har skett, visst. Men jag är övertygad om att det inte behöver sätta djupa sår hos barnet. Kanske skulle det omvända scenariet vara värre, att barnet inte får komma till "sin" mamma, den mamma som fött barnet och vill vara dess mamma? 

  • Wmamma­W
    Äldre 15 Jun 13:19
    #3

    Ja, helt klart är det ju hemskt tragiskt för alla inblandade. Och jag vill inte ens tänka på hur det känns att ha haft sitt barn i 8 månader för att sen lämna tillbaka det. Och naturligtvis som jag innan skrivit så känner man för bio mamman som kännde sig tvingad att lämna bort barnet hon burit i 9 månader.

    Fast någostans så tycker jag kanske att man borde ha en tidigare gräns på hur lång tid det får gå innan adoptionen är klar. Känns ju hemskt att man kan ha ett barn så lång tid och sen tvingas läma bort det. Fast sen kan man ju fundera på det måste ju vara hemskt hur som. Även om man "bara" har haft ett barn i säg 2månader så måste det ju också vara väldigt svårt.
    Har tiden någon större betydlese egentligen?

  • Äldre 15 Jun 14:18
    #4
    WmammaW skrev 2011-06-15 12:46:57 följande:
    www.aftonbladet.se/nyheter/article13171790.ab

    Ja, vad tycker ni efter att läst artiklen? Har man rätt att ånga sig så lång tid efter? Och vad tror ni det innebär för barnet?

    Själv blir jag väldigt illa berörd. Lider med föräldrarna som fått ha sitt barn i 6månader för att sen helt plötsligt lämna bort det. Lider också med bio mamman som kände sig tvingad att adoptera bort sin son. För mig är det så mycket känslor i detta och det är svårt att veta, vad är rätt och vad är fel?
    Detta är en av de händelser som gör att det är mycket svårt att hitta familjer som vill genomföa en nationell adoption. Det värsta i denna historia (som förstås är en tragedi för alla inblandade) är om de tilltänkta adoptivföräldrarna inte fick ordentlig information om den långa osäkra tiden i samband med placeringen?
  • Wmamma­W
    Äldre 15 Jun 14:28
    #5
    en glad skrev 2011-06-15 14:18:38 följande:
    Detta är en av de händelser som gör att det är mycket svårt att hitta familjer som vill genomföa en nationell adoption. Det värsta i denna historia (som förstås är en tragedi för alla inblandade) är om de tilltänkta adoptivföräldrarna inte fick ordentlig information om den långa osäkra tiden i samband med placeringen?
    Ush ja, det verkar väldigt jobbigt. Och någonstans har informationen kanske brustit, vad det jag. Tragiskt är det iallafall.
    Personligen skulle jag aldrig vilja adoptera om det kan gå till på detta viset. Verkar ju hemskt!
  • Äldre 17 Jun 21:01
    #6
    WmammaW skrev 2011-06-15 14:28:44 följande:
    Ush ja, det verkar väldigt jobbigt. Och någonstans har informationen kanske brustit, vad det jag. Tragiskt är det iallafall.
    Personligen skulle jag aldrig vilja adoptera om det kan gå till på detta viset. Verkar ju hemskt!
    Fast de har ju inte adopterat. En adoption är oåterkallelig. Just med inhemska barn kan denna situation dock uppstå men det måste vara oerhört ovanligt.
  • Äldre 17 Jun 21:06
    #7

    jag ser en massa luckor inom rättverket.....
    så här långtid ska de inte ta....

    jag yrkar på mycket hårdare lagar...
    lagar som sätter barnen först 

  • Äldre 17 Jun 22:02
    #8
    Indian29 skrev 2011-06-17 21:06:04 följande:
    jag ser en massa luckor inom rättverket.....
    så här långtid ska de inte ta....

    jag yrkar på mycket hårdare lagar...
    lagar som sätter barnen först 
    Berätta vilka luckor du ser? Vilka tidsaspekter (inom den ram som i detta fall blev 8 månader) är det som skall förkortas? Och, konkret, vilken lag är det som skall skärpas?
  • Äldre 17 Jun 23:30
    #9

    typ
    barnet ska inte flytta in till en ny familj för en
    det är helt 100 klart att det är dit den ska komma

    jag har själv inga barnen men jag kan tänka mig
    att man hinner skapa många känsloband om barnet bor i den nya familjen underutredningenstiden
    så därav ovanstånde text

    ja de där med lagar är jag ingen expert på ...men ågot verktyg måste nog till för att 
    skydda barnen så att barnen bästa går alltid först. så då får en så trygg och stabill uppväxt som möjligt
    ha en bra helg 

     

  • Äldre 17 Jun 23:53
    #10
    Indian29 skrev 2011-06-17 23:30:46 följande:
    typ
    barnet ska inte flytta in till en ny familj för en
    det är helt 100 klart att det är dit den ska komma

    jag har själv inga barnen men jag kan tänka mig
    att man hinner skapa många känsloband om barnet bor i den nya familjen underutredningenstiden
    så därav ovanstånde text

    ja de där med lagar är jag ingen expert på ...men ågot verktyg måste nog till för att 
    skydda barnen så att barnen bästa går alltid först. så då får en så trygg och stabill uppväxt som möjligt
    ha en bra helg 

     
    De som har för avsikt att adoptera vill 9 ggr av 10 ta emot barnet så tidigt som möjligt - gärna direkt från BB, om det är möjligt. Skall man då säga nej till det och placera barnet på barnhem eller i en tillfällig jourfamilj/familjehem de första månaderna då? För någonstans måste ju barnet bo! Vore den inplanerade separationen mer förenligt med barnets bästa?
  • Jennif­er 060828
    Äldre 17 Jun 23:54
    #11

    Det är tragiskt! 

Svar på tråden Vad tycker ni? Har man rätt att ångra sig?