• Anonym (Pojkmamman)

    Jag kommer ALDRIG få en dotter

    Jag skäms så fruktansvärt för mina känslor. Det finns ingen jag kan prata med. Hur kan jag ens känna så här???

    Jag har världens finaste son som jag inte skulle byta bort mot något. Nu ska vi ha barn i slutet av juli och det är en kille till. Det högg till i hjärtat när jag såg penisen. Men jag blev snabbt glad för då kommer det vara två underbara bröder som kommer ha så kul ihop. Men ändå kan jag inte hjälpa att jag är känner mig nere över att jag aldrig kommer få en dotter. Vi (min sambo) har bestämt att vi bara ska ha två barn. Jag vet inte om det ens är rättvist att skaffa en till för jag är rädd vad jag skulle känna då ifall det skulle bli en till kille?

    Jag skäms när jag läser om alla som inte kan få barn. Jag skäms så otroligt mycket. Jag älskar mina söner över allt och skulle inte byta bort just dem men jag skulle även vilja ha en tjej.

    Jag hatar rosa och smink och kläder så det handlar inte om det som många tror. Verkligen inte. Men vad det handlar om vet jag nog egentligen inte. Det skulle inte spela någon som helst roll om hon rakade av sig håret, hade killkläder och var lesbisk. Det är nog bara det att jag skulle vilja ha båda könen. Jag trodde ju att vi skulle skaffa tre barn som vi sa.

    Förlåt. Usch jag vet inte ens om jag ska lägga upp den här tråden så mycket skäms jag och ni vet inte ens vem jag är.

  • Svar på tråden Jag kommer ALDRIG få en dotter
  • Anonym (Pojkmamman)

    Varför man vill ha båda könen? Tja, man lever bara en gång och jag kommer aldrig att veta hur det känns att uppfostra en flicka. Idag känner jag enorm saknad i livet över att jag aldrig kommer få en dotter, aldrig få göra släkten glad utan alltid kommer vara den där pojkmamman alla tycker synd om och som folk hoppas att de inte blir som.

  • Anonym (Pojke)

    Jag är gravid och har valt att ta reda på könet på barnet. Helt enkelt för att jag var *helt* inställd på att det var en flicka. Vi hade ett namn klart och allt.

    Varför vet jag inte, har nog alltid föreställt mig att mitt första barn skulle vara en tjej. Insåg ändå att det är 50% chans/risk att jag har fel, och isåfall ville jag veta det.

    Inte för att jag skulle tycka sämre om en pojke, men jag ville ha en chans att ställa om mig. Var rädd att bli besviken när barnet kom. Det visade sig vara en pojke i min mage och det tog mig nog 1-2 veckor att ta till mig faktumet. Först försvann den inre bild jag hade av barnet (den bilden var ju fel) och då kände jag ingen som helst koppling till barnet. Sen började det byggas upp en ny bild. 

    När jag väl hade vant mig vid tanken så slutade jag lustigt nog nästan tänka på barnet så mycket som ett kön, nu är det mest ett barn. Jag är glad att jag tog reda på det så att jag fick göra omställningen då och inte när barnet redan kommit. Ser fram emot att få träffa mitt barn. =)  Dessutom har nästan alla andra i bekantskapskretsen som fått barn det här året fått flickor, så det känns nästan lite extra kul att mitt barn är en pojke.

  • Nyfiken gul
    Anonym (Pojkmamman) skrev 2011-07-06 11:21:06 följande:
    Varför man vill ha båda könen? Tja, man lever bara en gång och jag kommer aldrig att veta hur det känns att uppfostra en flicka. Idag känner jag enorm saknad i livet över att jag aldrig kommer få en dotter, aldrig få göra släkten glad utan alltid kommer vara den där pojkmamman alla tycker synd om och som folk hoppas att de inte blir som.

    Men vänta här nu:

    Göra släkten glad? Varför då? Ska du skaffa en flicka bara för deras skull?  Och tror du på fullt allvar att släkten sitter och tycker synd om dig? Allvarligt?  Är det inte bara du som tror att det är så?

    Man skaffar barn för sin egen skull - aldrig nån annans!  Vill du han en flicka så ska det vara för att DU vill det och inget annat. Punkt.

    Och barn kommer det alltid att födas i släkten, om du fått en flicka kommer den flickan vara en i mängden om x antal år när nästa kull av barn dyker upp....   
    Det är ju alltid den minsta i släkten som får uppmärksamheten så brukar det ju vara.  Även om nästa barn är en pojke som föds så får ju han den uppmärksamheten för att han är den nyfödda bebisen...  inte för att det råkar vara ett visst kön.

    Och en slutlig tanke med en twist... tänk om du får en flicka och så är det faktiskt ingen som bryr sig om det ... ?    
            
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Anonym (Pojkmamman)
    Nyfiken gul skrev 2011-07-06 17:15:12 följande:
    Men vänta här nu:

    Göra släkten glad? Varför då? Ska du skaffa en flicka bara för deras skull?  Och tror du på fullt allvar att släkten sitter och tycker synd om dig? Allvarligt?  Är det inte bara du som tror att det är så?

    Man skaffar barn för sin egen skull - aldrig nån annans!  Vill du han en flicka så ska det vara för att DU vill det och inget annat. Punkt.

    Och barn kommer det alltid att födas i släkten, om du fått en flicka kommer den flickan vara en i mängden om x antal år när nästa kull av barn dyker upp....   
    Det är ju alltid den minsta i släkten som får uppmärksamheten så brukar det ju vara.  Även om nästa barn är en pojke som föds så får ju han den uppmärksamheten för att han är den nyfödda bebisen...  inte för att det råkar vara ett visst kön.

    Och en slutlig tanke med en twist... tänk om du får en flicka och så är det faktiskt ingen som bryr sig om det ... ?    
            
    Jag vill ha ett till BARN sen. Jag bryr mig inte om det blir en tjej eller kille men önskar att det isf skulle bli en tjej så alla kan tycka synd om mig. Vilket de sagt rakt ut. Vilket måååånga trådar här på FL visar också. Hur man nu kan tycka synd om någon som fått friska barn vet jag inte.
  • Anonym (nähä)
    Anonym (Pojkmamman) skrev 2011-07-05 10:08:08 följande:
    Kan ärligt säga att jag skulle köpt EXAKT samma kläder till en tjej. Vi har mestadels haft svarta tuffa och söta kläder och jag älskar att köpa kläder till min son. Det finns bara en sak jag skulle köpt annorlunda och det var världens sötasta svarta klänning på Lindex. Den hade mumin framtill och var helt underbar. Annars hade det varit samma kläder.
    Barn har en vilja och de betämmer själva vad de gillar för färger. Min ena dotter älskar GULT, allt ska vara gult. Jag har köpt kläder till mina flickor som de inte tar på sig, speciellt blusar som är fina men inte sköna, det ratar de ju. Ena dottern har alltid leggnings på sig, den andra gillar hårda byxor som hon sa förr. Nu har jag en liten pojkbebis också och har ingen aning om vad han kommer att gilla när han blir stor. Jag önskar dock att han inte vill ha kläder med militärtryck eller med döskallar på, men är det det enda han vill ha så får det ju bli så.
  • Anonym (mamma)
    Anonym (Pojkmamman) skrev 2011-07-06 11:21:06 följande:
    Varför man vill ha båda könen? Tja, man lever bara en gång och jag kommer aldrig att veta hur det känns att uppfostra en flicka. Idag känner jag enorm saknad i livet över att jag aldrig kommer få en dotter, aldrig få göra släkten glad utan alltid kommer vara den där pojkmamman alla tycker synd om och som folk hoppas att de inte blir som.
    Vilken konstig bild. Är det synd om alla som inte har minst ett barn av varje? Eller synd om alla mammor som inte har nån dotter? Synd om alla pappor som inte har en son? Han aldrig hört nåt liknande.

    För mig som mamma har det ju absolut inte någon betydelse vilket det blir. Hur kan det ha det? Jag kommer älska mina barn över allt annat på jorden i vilket fall. Och vad dom än har för intressen så kommer jag att engagera mig i det. Det enda som är viktigt är att syskonen får så bra relation som möjligt till varandra. Jag har en syster som står mig väldigt nära. En vän livet ut. Vet inte om jag hade haft samma relation om jag haft en bror. Kanske, men kanske större sannolikhet med två av samma.
  • Anonym (Pojkmamman)

    min son är alldeles för liten för att bestämma kläder själv. han är bara ett år. men när han sen vill välja så ska han ju få göra det men än så länge är det ju jag som bestämmer, eller hur? har aldrig sagt att han inte får bestämma själv sen

  • Anonym (jag vet)

    Jag vet exakt hur du känner! Jag har också en son och vill ha en av varje. Min man har en syster och hon har en son och en dotter. Alla tycker att vi också ska ha en storebror och en lillasyster. Som en liten kärnfamilj. Bara för att alla andra tycker det så har det blivit min största önskan. Helt galet att folk kan överföra sånna tankar på en genom sina kommentarer och blickar .... Förvånad

    Alla älskar min son, köper saker till honom och flick-kusinen är inte på något sätt favoriserad eller så .... Men det bara är så, man ska ha en av varje ....

  • Anonym (mamma)
    Anonym (jag vet) skrev 2011-07-07 10:01:46 följande:
    Jag vet exakt hur du känner! Jag har också en son och vill ha en av varje. Min man har en syster och hon har en son och en dotter. Alla tycker att vi också ska ha en storebror och en lillasyster. Som en liten kärnfamilj. Bara för att alla andra tycker det så har det blivit min största önskan. Helt galet att folk kan överföra sånna tankar på en genom sina kommentarer och blickar .... Förvånad

    Alla älskar min son, köper saker till honom och flick-kusinen är inte på något sätt favoriserad eller så .... Men det bara är så, man ska ha en av varje ....
    Det viktiga är väl att syskonen har kul tillsammans. Annars skulle jag gärna ha 10 år mellan barnen. Vilken lyx för mig. Spendera massa tid mer varje barn och får uppleva småbarnstiden igen. Men för barnens skull vill man ju ha dom i ålder så att dom kan leka och ha kul.
  • Anonym (längtarockså)
    Anonym (Pojkmamman) skrev 2011-07-06 11:21:06 följande:
    Varför man vill ha båda könen? Tja, man lever bara en gång och jag kommer aldrig att veta hur det känns att uppfostra en flicka. Idag känner jag enorm saknad i livet över att jag aldrig kommer få en dotter, aldrig få göra släkten glad utan alltid kommer vara den där pojkmamman alla tycker synd om och som folk hoppas att de inte blir som.
    Nu överdriver du, det hoppas jag innerligt i alla fall! För inte går väl folk o tycker synd om mig för att jag har två pojkar?! Då blir jag rent ut sagt förbannad! För det ÄR INTE synd om oss som har pojkar. Det låter ju som att skulle vara en förbannelse att få söner.
    Stackars stackar stackars alla små pojkar som kommer oönskade till denna värld (vet att det inte gäller dig TS, men sett andra inlägg). Det värker i hjärtat när jag läser om hur FANTASTIK dottern är men att pojken, ja han råkade liksom bara komma och var inte önskad.

    Till er som säger/känner så vill jag bara säga: SKÄRP ER, RYCK UPP ER och inse att det är en gudagåva att få barn, alldeles oavsett vad de råkar vara utrustade med mellan benen.

    Och allt detta säger en som också längtar efter en dotter - men som det inte är synd om!
Svar på tråden Jag kommer ALDRIG få en dotter