Forum Känsliga rummet Relationsproblem
  • Anonym (orkar inte)
    Äldre 7 Jul 07:57
    55927 visningar
    484 svar
    484
    55927

    Har jag en barnslig sambo??

    På fredagarna är de dagar då man kan ta sig lite öl här hemma.
    Såhär funkar det i vårat hem, köper jag 4 öl så skall min sambo köpa 4 öl. Jag dricker mina 4 öl på fredagen han dricker en och sparar 3 st. Han har nu sparat 6 öl och en liten vin. Han har satt upp en skylt i kylskåpet där han skrivit upp  "x hylla, rör ej! 6 öl och 1 vin" För att jag inte skall ta något av han.

    Jag sa till han att jag tänkte gå ner nu på fredag och köpa några öl. Då säger han "skall du ha öl så skall jag med ha". Då sa jag "men du har ju för fasiken 6 öl och en liten vin i kylen!".
    Då säger han "ja men du dricker ju upp alla dina på en vecka då blir det ju orättvist för mig då du får mer per vecka". Då sa jag "ja men det är väl inte mitt bekymmer, att du inte dricker upp dina öl?". Då säger han "köper du 5 öl så skall du köpa 5 öl till mig med, det skall vara rättvist". samtidigt som han lät jävlig irriterad. Han fortsätter "köper du inte lika många till mig så behöver du inte gå ner till systemet alls!"

    Jag fattar inte vart detta kommer ifrån?

    Samma sak för någon månad sen så köpte jag 1 flaska vin och ett par öl till mig. Han köper 1 flaska whiskey och 3 öl. Jag fick ta en pytteliten whiskey av han sen var det hans, då han sa "du har din vinflaska". Då sa jag "ja men du kan väl inte jämföra en billig vinflaska på 50 spänn med wn whiskey flaska på 230 spänn?? klart du kan dela med dig lite?" "nej" sa han.

    Så jag gick och tog lite av han i smyg, av whiskeyn under en månads tid. Tror det var där skylten kom upp i kylen.

    Hur skall jag ställa mig till allt detta? Köper jag inte till han imorrn, lika många som mig, då blir det hus i helvete och han kommer ta bilen och åka ner och säkert köpa dubbelt så mycket bara för att markera.

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Har jag en barnslig sambo??
  • Anonym (Man 38)
    Äldre 7 Jul 09:28
    #121
    Anonym (orkar inte) skrev 2011-07-07 09:19:49 följande:
    Jag känner avundsjuka mot hans syster och pratar strunt om henne till min  sambo, bara för att jag vill  vara henne så jag kan få respekt.
    Ta en titt på den här meningen och fundera över vad som är fel.
  • Seven Costan­za
    Äldre 7 Jul 09:29
    #122
    Anonym (orkar inte) skrev 2011-07-07 09:23:14 följande:
    bara när vi är ensamma.
    Allvarligt talat, det låter som psykisk misshandel. Han trycker ner dig och kontrollerar dig och tycker att det bara är du som gör fel och om bara du ändrade dig skulle allt vara bra - det är inte normalt. Det är också en stor varningssignal att han pratar illa om dig inför barnen så att ingen ska respektera dig och du blir trampad på jämt och ständigt låter det som, men han tycker bara att det är honom det är synd om. Han mår säkert jättedåligt men det blir ju inte bättre när han vägrar söka hjälp och inte tycker att han har något eget ansvar för situationen. Jag hade inte stannat i ett sådant förhållande.
  • Anonym
    Äldre 7 Jul 09:29
    #123

    Jag tycker det låter som om ni både inte bara är omogna ni har alkoholproblem också.

  • Anonym (orkar inte) Trådstartaren
    Äldre 7 Jul 09:29
    #124
    Anonym (Man 38) skrev 2011-07-07 09:26:04 följande:
    Nej, det låter definitivt som att han mår mycket dåligt och att han får kickar av att ge sig på dig. Han njuter helt enkelt av maktkänslan han får när han "sätter sig på dig". Att ni inte kommer överens om ölfördelningen är ert minsta problem. Som sagt, ett förhållande ska byggas på respekt, kärlek, att ha kul tillsammans, och gemensamt ansvar... ett givande och tagande. I hans fall verkar det bara handla om tagande, och det kommer bara att bli värre så länge inget drastiskt görs. Jag tycker väldigt synd om era barn som måste växa upp i den miljön, och jag är väldigt nyfiken på din och din sambos ålder. Det låter som att ni är unga tonårsföräldrar som behöver mogna.

    Jag säger som de andra, sök hjälp! Vill han inte gå med på familjerådgivning, så kan du gå dit själv till en början. Din sambo har antagligen upptäckt att livet efter barnens ankomst inte blev så "fritt" som han hade hoppats på (för så är det för många föräldrar), och nu är han besviken på sin livssituation och tar ut det över dig. För att klara av och övervinna såna känslor krävs det att man jobbar med sig själv och sin egen mognad, och så länge han inte är beredd att göra det så kommer det inte att bli bättre.

    Därför tycker jag inte att du ska ta det här länge till om han inte är beredd att hjälpa till och jobba på era problem tillsammans med dig. Tvinga honom!! Sätt ultimatum. Ni ska prata på ett vuxet sätt om era problem, och vill han inte det så ska du lämna honom, för det ska inte handla om att bli förnedrad resten av ditt liv, för du är värd bättre.

    Och ta en funderare över hur viktigt alkoholen är i era liv. Klarar ni en helg helt utan den?

    Lycka till!
    Är du man på riktigt eller bara i nicket? Dina resonemang fick mig att börja gråta, önskar min sambo var som du....
  • tundra
    Äldre 7 Jul 09:31
    #125
    Anonym (orkar inte) skrev 2011-07-07 09:24:35 följande:
    Men det kanske är jag som gjort det så här? kanske är jag som inte respekterade honom förr och nu får jag tillbaka det? så hur skall jag ändra på mig själv för att allt skall bli lyckligt? jag kan ha jäkligt kort stubin jag med.
    Det är inte ditt fel.
    Släpp det på en gång.
    Det där är inte normalt beteende.
    Ingen här som försöker hjälpa dig tror det.

    MEN du kan bara ändra på ditt eget beteende - aldrig på hans.
    Du måste bemöta honom annorlunda.
    Men då måste du också komma till insikt om vad fan han pysslar med.
  • Anonym (orkar inte) Trådstartaren
    Äldre 7 Jul 09:34
    #126
    tundra skrev 2011-07-07 09:28:29 följande:
    Tyckte att anonym skrev jättebra.
    Speciellt eftersom hon har varit med om det själv.
    Anonym skrev 2011-07-07 09:03:20 följande:
    För mig är kärlek omtanke och respekt.

    För mig är kärlek att man är ett team. 

    Det jag läser här verkar verkligen inte vara på det viset. 

    Det verkar som om ni båda befinner er i nån slags maktkamp hela tiden istället för att stötta och göra snälla saker för varandra. 

    Jag tror att du ts, försvarar dig nu, kämpar för ditt livsutrymme. 
    Jag känner igen det, där har jag varit. 

    Fråga honom (när det är lugnt och inte upphetsat) om han tycker om att leva såhär, om han  vill ha det såhär med dig.

    Om han svarar nej, så frågar VARFÖR han då beter sig på det här viset.

    Sen föreslår du familjerådgivning, för jag tror inte ni kommer ur det här beteendemönstret på egen hand. 

    Tycker han att allt är tiptop som det är eller inte vill göra något för att göra det bättre.

    Då kommer det inte bli bättre heller, för det krävs att ni båda vill och drar åt samma håll, du kan inte göra det ensam. I synnerhet inte om han motarbetar dig hela tiden. 
    Då har du valet att fortsätta leva såhär eller lämna honom, tyvärr så krasst är det. 

    Det tog mig 15 år att ge upp, 15 förslösade år där jag systematiskt blev utsatt för psykisk misshandel och fick mitt livsutrymme minskat.
    Till slut hade han lyckats få mig att tro att det var så relationer såg ut, jag hade blivit en duktig medspelare i hans fula spel.

    Idag lever jag i en ny relation som är allt annat än den jag lämnade, där vardagen speglas av kärlek, kramar, omtanke och skratt. 

    Det tycker jag alla människor är värda att ha, gör inte mitt misstag ts och stanna kvar för länge.

                                          
    .Men nästa gång han håller på och fjanta sig med "sitt" och "ditt" så ta ett mentalt steg bakåt och SE vad han faktiskt håller på med.
    Hur ser han ut när han får som han vill? Mäkta belåten kanske?
    Hur beter han sig när du försöker sätta sig på tvären? Tvåårstrots som håller i sig ända till han fått sin vilja igenom?

    När han "vaktar", "kontrollerar" sina saker i kylskåpet... Hur ser han ut hur beter han sig?
    Blir han nöjd, lugn när alla öl är kvar och du har inga? Verkar det vara en mental kick?
    Flera har skrivit orden psykisk misshandel och det verkar ju helt klart gränsa till det.
    Ja han ser ganska nöjd ut när han får som han vill
    När jag sätter mig på tvären så blir han skitförbannad och börjar hota. Han blir som en bebis ja.
    När han vaktar saker så är han tyst och spatserar runt som en tupp. eller lägger sig i sängen tyst med mobilen eller ser på film på datorn, tyst. utan att prata med mig.
    Ja han blir nöjd över att han har öl kvar och säger "den som spar den har" och säger att han sparar till semestern.
  • Anonym (sök hjälp)
    Äldre 7 Jul 09:35
    #127

    Du måste prata med någon om det här. Någon som kan stötta dig på riktigt. Här på FL kan du visst få lite olika synvinklar och småtips, men vi kan inte hjälpa dig så mycket. Du måste gå och prata med någon. Någon som kan ge dig styrka och mod att säga att han måste söka hjälp för att ni ska ta er igenom det. Vill han inte inse att han har problem och behöver hjälp så måste du ta dig ifrån honom på något vis. Det här bryter ner dig bit för bit, och det verkar ha gått rätt långt redan nu.

  • Anonym (orkar inte) Trådstartaren
    Äldre 7 Jul 09:35
    #128
    tundra skrev 2011-07-07 09:31:40 följande:
    Det är inte ditt fel.
    Släpp det på en gång.
    Det där är inte normalt beteende.
    Ingen här som försöker hjälpa dig tror det.

    MEN du kan bara ändra på ditt eget beteende - aldrig på hans.
    Du måste bemöta honom annorlunda.
    Men då måste du också komma till insikt om vad fan han pysslar med.
    ok tar gärna råd som inte kräver att jag gör slut.
  • Anonym (orkar inte) Trådstartaren
    Äldre 7 Jul 09:37
    #129

    Jag har alltid vart en kämpe. Hela min barndom har jag blivit psykiskt misshandlad av min pappa som har en psykisk sjukdom, jag blev alltid det svarta fåret och det vet min sambo om. Jag rymde hemifrån som 17-åring och gick till socialen där de sa att jag är utsatt för psykisk misshandel. Socialen hyrde taxibilar och skulle hämta mina saker. Mina föräldrar hade redan packat allt och ställt ut det.

    Jag har alltid fått höra att jag är så stark psykiskt.

    När nu min sambo börjar bli likadan så är det jobbigare för honom älskar jag....

  • Pillso­n
    Äldre 7 Jul 09:38
    #130

    jag svarar bara på TS, JA du har en barnslig sambo och antingen får du leva med det eller så får du ta upp det med honom, bor man ihop delar man på allt, inte bara säng och adress

Svara i tråden
Svar på tråden Har jag en barnslig sambo??

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies