Hur gör man för att få sitt barn att sluta svära??!?!
Hej!
Har en femårig flicka som stundtals kan vara otroligt ful i mun. Hur gör ni andra när era barn säger fula ord?
Vad är bäst.?
-
-
Svar på tråden Hur gör man för att få sitt barn att sluta svära??!?!
-
Först och främst -inte vara fula i munnen själva.....
Men det är viktigt att inte skratta eller tycka att det är roligt när hon svär och mycket prata om att man inte säger sådant.
-
Mina har inte kommit dit ännu. Men en kompis har gjort såhär.
Hennes dotter är 6-7 år. Hon får en veckopeng på 25 kr. Varje gång hon svär får hon "böta" 3-5 kr (kommer inte ihåg exakt). Svär hon väldigt mycket så blir det helt enkelt inget lördagsgodis.
Det har funkat toppen för henne, hon svär ytterst sällan längre. Jag vet inte om det är så pedagogiskt som det "ska" vara om man vill vara PK, men det var en idé iallafall
-
Bra gjort men det är viktigt att barnet förstår varför det inte är ok att svära!Shaun the sheep skrev 2011-08-15 12:59:04 följande:Mina har inte kommit dit ännu. Men en kompis har gjort såhär.
Hennes dotter är 6-7 år. Hon får en veckopeng på 25 kr. Varje gång hon svär får hon "böta" 3-5 kr (kommer inte ihåg exakt). Svär hon väldigt mycket så blir det helt enkelt inget lördagsgodis.
Det har funkat toppen för henne, hon svär ytterst sällan längre. Jag vet inte om det är så pedagogiskt som det "ska" vara om man vill vara PK, men det var en idé iallafall
Vet barnet bara att det får böta så lär det sig bara att undvika svära när mamma och pappa hör..... tror jag. -
Jag tror faktiskt på att inte göra en alltför stor grej av det. Ofta går barn igenom en fas då de testar ord för att se vilken reaktion de får från vuxna. Att bli arg gör det ofta bara ännu roligare då.
Om det inte hjälper eller om man tror att det inte är testandet som är grejjen (om de t.ex. har tagit till sig språkbruket hos någon närstående vuxen eller tonåring som slentriansvär mycket) tror jag på att försöka förklara att vissa kan ta illa upp om man svär och att många inte tycker om att höra fula ord. Resonera omkring vilka signaler ett upprepat svärande sänder på ett sätt som barn kan ta till sig. -
Thalis skrev 2011-08-15 13:02:26 följande:Bra gjort men det är viktigt att barnet förstår varför det inte är ok att svära!
Vet barnet bara att det får böta så lär det sig bara att undvika svära när mamma och pappa hör..... tror jag.
Jo, hennes mamma har förklarat först och främst att det låter väldigt illa, men också att många människor tar illa upp av svordomar. Att andra kan bli ledsna (om man säger saker som bög eller cp) och jag vet att mamman inte svär alls, mer än möjligen "Attans!" och såna där ganska milda uttryck. Dottern har lärt sig av kompisarna, men det har tydligen gått ganska bra
-
Hahaha svordomar är ju det enklaste att lära sig på alla språkShaun the sheep skrev 2011-08-15 13:14:06 följande:Jo, hennes mamma har förklarat först och främst att det låter väldigt illa, men också att många människor tar illa upp av svordomar. Att andra kan bli ledsna (om man säger saker som bög eller cp) och jag vet att mamman inte svär alls, mer än möjligen "Attans!" och såna där ganska milda uttryck. Dottern har lärt sig av kompisarna, men det har tydligen gått ganska bra
-
Jag gjorde så att varje gång de svor sa jag bara, jag lyssnar gärna på dig när du pratar men inte om du svär. Och om de svor utan att de förde ett samtal sa jag bara, svär inte. VARJE gång, till slut upphörde det.
-
Är inte vuxna människor ganska hycklande? Många svär till vardags vitt och brett. Skit och jävlar och helvete och fan är ju mer eller mindre en del av språket och låter inte direkt fult tycker jag. Känner man sig inte som en hycklare när man säger att det är fult och svära men sen gör det själv, fast när barnen inte hör? För jag tror knappast att alla som är föräldrar helt plötsligt får ett supervårdat språk
nu säger jag inte att barn ska svära, såklart att de inte ska uppmuntras till det och att det är viktigt att ens språk utvecklas så att man kan uttrycka sig utan att svära men undrar bara hur föräldrar själva känner när de svär när barnen inte är med och sen när barnen svär säger de aja baja.
Iof så vet man ju som vuxen vilka svordomar som är mer eller mindre acceptabla och vi har lärt oss när man behöver ha ett mer vårdat språk än annars osv. Men ändå =) Kanske bara jag som tänker för mycket -
har en fyra åring som svär i bland..och här får ingen svära,,
jag brukar säga att det är fult att svära och inga såna ord vill jag höra det är fult.. -
Emmi27 skrev 2011-08-15 13:25:59 följande:Är inte vuxna människor ganska hycklande? Många svär till vardags vitt och brett. Skit och jävlar och helvete och fan är ju mer eller mindre en del av språket och låter inte direkt fult tycker jag. Känner man sig inte som en hycklare när man säger att det är fult och svära men sen gör det själv, fast när barnen inte hör? För jag tror knappast att alla som är föräldrar helt plötsligt får ett supervårdat språk
nu säger jag inte att barn ska svära, såklart att de inte ska uppmuntras till det och att det är viktigt att ens språk utvecklas så att man kan uttrycka sig utan att svära men undrar bara hur föräldrar själva känner när de svär när barnen inte är med och sen när barnen svär säger de aja baja.
Iof så vet man ju som vuxen vilka svordomar som är mer eller mindre acceptabla och vi har lärt oss när man behöver ha ett mer vårdat språk än annars osv. Men ändå =) Kanske bara jag som tänker för mycket
Jo, jag svär ju också. Fast inte jätteofta. Det är därför jag snarare har försökt prata med barnen kring vad svordomar är och vilka signaler det sänder. Det är ju svårt att greppa när de är små men när sonen var i 5-6 årsåldern hade han i alla fall inga som helst problem att förstå att det kan vara OK att släppa ifrån sig ett lite fult ord om man slår tån i tröskeln men att det aldrig är OK att använda fula ord om andra (typ "jävla dumpotta") -
Det är aldrig okej för barnen, men vuxna använder det ju så också. Typ :"Han är ett jävla pucko".Lillsnufflan skrev 2011-08-15 13:30:46 följande:Jo, jag svär ju också. Fast inte jätteofta. Det är därför jag snarare har försökt prata med barnen kring vad svordomar är och vilka signaler det sänder. Det är ju svårt att greppa när de är små men när sonen var i 5-6 årsåldern hade han i alla fall inga som helst problem att förstå att det kan vara OK att släppa ifrån sig ett lite fult ord om man slår tån i tröskeln men att det aldrig är OK att använda fula ord om andra (typ "jävla dumpotta")
Nu menar jag, återigen, inte att man ska låta barn ta del av vuxensvärandet så att säga. Men samtidigt Så gör vi vuxna så ändå, alltså svär på det sätt som föräldrar lär barn att man inte får =)
Nu har ju jag också varit barn och blivit åthutad när jag svär för mycket och liksom lärt mig vad som är gångbart i vuxenlivet så att säga och min mamma svär ju lite och inte så att jag tänker "A-HA! Hycklare där!" om henne haha, men tänker bara hur det känns att försöka lära ett barn vad som är rätt och riktigt när man själv gör likadant. Fast det ÄR väl bara så antar jag. Jag för nog nån sorts inre konflikt med mig själv utifall jag skulle få barn och tänka att "nu måste jag ändra på mig och bli en helt igenom god förebild för att inte känna mig som en hycklare".
*överhettad* -
Jag tycker det är bäst att säga åt
