• jonnysbrud

    Jag ser ingen annan möjlighet än att omplacera eller avliva katten.

    I vintras försvann våran katthane och efter att ha letat grundligt via blocket och andra annons sidor. Så fastnade vi slut för en äldre vit katthona i mars/april, kelsjuk, van vid barn, van vid att gå utomhus och rumsren. Att hon dessutom var upphittad när hon var en liten kattunge fick våra hjärtan att smälta ytterligare och vi ville verkligen ta oss an henne.

    Efter att ha pratat och träffat ägaren och katten tog vi till slut med oss henne hem. Hon var lite små skygg, men vi lät henne vara de första veckorna. De är ju ändå inte så lätt att komma till en ny familj och känna förtroende direkt. En månad gick, allt gick bra, hon skötte sina behov, lät oss klappa henne. Sen började helvetet hon började protestera genom att utföra sina behov inomhus.

    Varje morgon, dag och kväll var det samma historia. Det låg kiss och avföring precis bredvid lådan. På golvet i vårat sovrum samt på golvet i vardagsrummet. Hennes protesterande blev bättre då hon väl fick komma utomhus och vi såg en klar förbättring på hennes beteende i stort sett omedelbart från det att hon kunde känna gräset under tassarna. Hon satt gärna ute på gräset och lät solens strålar värma hennes päls. 

    Vi upptäckte att hon blev dräktig, och hon födde fram 5 välskapta kattungar i mitten av juni. Hon tog sig an de små i några veckor sen började hon gå ifrån dem ännu mer. Vi förstod ju att hon försökte avvänja kattungarna och vi såg inga problem med det. När kattungarna var ca 4-6veckor gamla började helvetet igen. Våran katthona började protestera åter igen. Hon kissade och bajsade bredvid lådorna igen. Hon kom upp till vårat sovrum och gjorde sina behov även där nattetid.

    Nu har kattungarna flyttat hem ifrån. Men fortfarande protesterar hon, dag ut och dag in kissar och bajsar hon utanför lådan. Och nu gör hon ENBART sina behov utanför lådan.

    Vi försöker med alla sätt och vis att få henne att trivas, vi ger henne uppmärksamhet, god mat/vatten, byter kattlåde sanden omedelbart om vi ser att hon har utfört sina behov där. Men ändå vantrivs hon. Hon protesterar genom att kissa i sängar/soffor och senast idag har hon kissat och bajsat i en resesäng.

    Jag orkar inte mer, det tar all kraft från mig att gå och städa efter henne jämt. Jag skäms över att det alltid luktar kattkiss och kattbajs hemma hos oss. Och jag ogillar hennes beteende. Det har gått så långt att jag ser ingen annan anledning än att omplacera eller avliva henne. 

    Det tär så oerhört i mitt inre att behöva "rycka" upp henne från hennes "hem" och att hon ska flytta återigen. Men mitt tålamod är slut, jag har gjort allt för att få henne att trivas. Jag har försökt hitta lösningar och jag har stått ut med hennes kissande och bajsande i  7MÅNADER. Det funkar inte längre och jag är så trött på det här... Vi har kontaktat den förra ägaren, vill hon ta tillbaka henne så får hon hemskt gärna göra det. Men skulle hon inte vilja ha henne, ja hur gör vi då? Det är väl ingen människa i hela världen som vill ta sig an en vuxen hona som utför sina behov inomhus? Borde vi isåfall avliva henne?

  • Svar på tråden Jag ser ingen annan möjlighet än att omplacera eller avliva katten.
  • Pussesnuttan

    Straw2008,
    Bra exempel där med din mamma och alla katterna (OBS ironisk!).
    Problemet var väl knappast katterna, snarare din mamma.

  • PumpkinQueen
    jonnysbrud skrev 2011-10-11 13:05:03 följande:
    Jag vill även passa på att skriva att katten var utekatt i stort sett på heltid innan, den förra ägaren flyttade från villa till lägenhet och såg då att katten vantrivdes i lägenhet.  Vi valde att skaffa en äldre katt just för att vi tyckte synd om henne, hon skulle aldrig ha samma möjligheten att gå ut om hon bodde på 3:dje våningen i en storstad. OM problemen med kisseriet började innan kan jag faktiskt inte uttala mig om. MEN problemen startade rätt snart efter att katten flyttade hem till oss. Det visar FÖR MIG att katten inte trivs. Det ultimata vore om hon kom till landet där hon skulle ha möjlighet att gå ut när hon vill och vara ute hur länge hon vill.
    Självklart började problemen hos er så snart hon flyttade in: Hon var ju okastrerad. Okastreade katter revirmarkerar genom att kissa på saker (inte alla, men många). Det har inget att göra med att katten inte trivs. Det har att göra med att den inte är kastrerad.

    P-piller orsakar juvertumörer hos katter. Dessutom kan katten fortfarande bli dräktig, eftersom p-piller enbart tar bort löpet. Om en hane parar sig med henne kan hon ändå bli med kattungar, eftersom ägglossningen startas av själva parningen, inte av löpet. Alltså är p-piller en riktigt dålig idé.

    Mitt råd är att ni sparar ihop pengar till kastreringen. Om ni har råd att avliva så har ni råd att kastrera. Tänk, om ni lagt undan 10 kronor i månaden under dessa 7 månader så hade ni haft 700 kronor nu. Det hade ju nästan räckt till en kastrering.
  • Lönnsirap

    Det är lättare sagt än gjort! AVLIVA!

     Ansvar över djur i all ära... Men en katt som inte fungerar i 7 MÅNADER lär inte bli ett fungerande husdjur.

    Det är inte höga krav att kräva att en katt skall vara rumsren! Naturligtvis KAN man kämpa ett tag till... Men både ni och katten lider! Alternativet är att låta henne bli "äkta utekatt", dvs. Ta bort alla lådor och släpp ut henne hela tiden. Detta kräver förstås att hon blir kastrerad

    Lycka till!

  • straw2008
    Suck och suck skrev 2011-10-11 12:58:48 följande:
    GUD vad folk verkar vara hycklande när det gäller katter (min iakttagelse som icke kattägare). Det verkar råda en dubbelmoral utan like. Folk verkar visa upp en fasad av dubbelmoral, för man vet hur mycket det kommer klandras om en ts är ärlig i sånt här. IRL så avlivas katter till höger och vänster (rätt var det är kommer man hem till någon som avlivat sin katt för än det ena och än det andra, som jag som utomstående tycker låter som småbekymmer, och mängder av katter lämnas och dödas)
    samtidigt så visar folk i såna här trådar att deras vilja att uppoffra sig  är enorma. MYCKET större än vad jag någonsin tror på!
    Cred åt straw2008 som vågar stå för hur det e g e n t l i g e n förhåller sig.

    Då det gäller ts så verkar det ju misstänkt, då hon köpt en gammal katt som någon annan velat bli av med. Det verkar ju just misstänkt att katten är en problemkatt? Varför är det ingen som har nämnt det? (eller har jag fel som icke kattägare?)
    Jag har tänkt det precis från första början.

    Jag älskar mina djur precis lika mkt allihopa, men blir någon en sanitär olägenhet eller river sönder alla möbler vi har så kan vi inte ha kvar de (obs de är gammla så risken finns inte, skicka inte hälso på mig tack)
    Ett barn ska jag ha när jag blir stor med smala ben o mjuka skor....
  • Pussesnuttan

    Nej, de hade haft 70kr.
    Räcker knappast till en kastrering...

  • PumpkinQueen
    Suck och suck skrev 2011-10-11 12:58:48 följande:
    GUD vad folk verkar vara hycklande när det gäller katter (min iakttagelse som icke kattägare). Det verkar råda en dubbelmoral utan like. Folk verkar visa upp en fasad av dubbelmoral, för man vet hur mycket det kommer klandras om en ts är ärlig i sånt här. IRL så avlivas katter till höger och vänster (rätt var det är kommer man hem till någon som avlivat sin katt för än det ena och än det andra, som jag som utomstående tycker låter som småbekymmer, och mängder av katter lämnas och dödas)
    samtidigt så visar folk i såna här trådar att deras vilja att uppoffra sig  är enorma. MYCKET större än vad jag någonsin tror på!
    Cred åt straw2008 som vågar stå för hur det e g e n t l i g e n förhåller sig.

    Då det gäller ts så verkar det ju misstänkt, då hon köpt en gammal katt som någon annan velat bli av med. Det verkar ju just misstänkt att katten är en problemkatt? Varför är det ingen som har nämnt det? (eller har jag fel som icke kattägare?)
    Fortsätt gärna att vara icke-kattägare, om du nu tycker att det Straw skriver är ett föredömme för hur man ska bete sig när man har katt...Glad

    Det är jättevanligt att folk ger bort äldre katter som de inte haft råd/ork att kastrera. Det finns många som inte bryr sig om eller vet om att en katt som är okastrerad gärna börjar revirmarkera genom att kissa på saker. Det finns en stor okunskap, tyvärr.
  • PumpkinQueen
    Lönnsirap skrev 2011-10-11 13:53:52 följande:
    Det är lättare sagt än gjort! AVLIVA!

     Ansvar över djur i all ära... Men en katt som inte fungerar i 7 MÅNADER lär inte bli ett fungerande husdjur.

    Det är inte höga krav att kräva att en katt skall vara rumsren! Naturligtvis KAN man kämpa ett tag till... Men både ni och katten lider! Alternativet är att låta henne bli "äkta utekatt", dvs. Ta bort alla lådor och släpp ut henne hela tiden. Detta kräver förstås att hon blir kastrerad

    Lycka till!
    Varför tror du att kastrering inte skulle hjälpa mot kissandet?
  • My Girls
    PumpkinQueen skrev 2011-10-11 11:36:58 följande:
    ...och personligen tycker jag inte att man ska ha katt när man har småbarn, eftersom barnen inte förstår att man måste vara snäll mot katten och inte slå den och sånt. Dessutom kan de ju, som i ditt fall, utveckla allergier och då kommer man ju som förälder självklart att prioritera barnen över katterna.

    Om dina katter är fina raskatter så kanske du kan vända dig till uppfödaren som avlade fram dem? Många uppfödare kan tänka sig att ta tillbaka sina katter om det inte funkar i det nya hemmet.
    Yngsta katten var 4 år när vi fick barn. Hade vi väntat hade jag varit över 40 och mannen närmat sig 50 innan barnen kommit till oss
    Det går alldeles ypperligt att vänja katter och barn med varandra. Ingen behöver göra illa den andra, men det är ju att rekommendera att ha lite kontroll över situationerna och lära barnen hur man handskas med de.

    Jag kanske är en cat whisperer men hur ska de annars uttrycka missnöje? Visst jamar och låter de på olika sätt beroende på situation, hunger, mat, något som hotar, arg på sin kattvän etc. Vi har uteslutit sjukdom på vår hankatt och sen kastrerade vi honom och bytte strö. Problemet löst. En honkatt kissade inne i lägenheten, märkte i blomkrukor osv. Vi flyttade till hus året därpå och efter det så har hon inte markerat någonting alls. Vem vet vad det var i lägenheten, för hon var inne första tiden i huset innan hon blev utekatt och inga problem alls. 

    So yeah, I´m the cat whisperer med fyra ludna hemma. 
    Youth is a wonderful thing. What a crime to waste it on children.
Svar på tråden Jag ser ingen annan möjlighet än att omplacera eller avliva katten.