Jag ser ingen annan möjlighet än att omplacera eller avliva katten.
I vintras försvann våran katthane och efter att ha letat grundligt via blocket och andra annons sidor. Så fastnade vi slut för en äldre vit katthona i mars/april, kelsjuk, van vid barn, van vid att gå utomhus och rumsren. Att hon dessutom var upphittad när hon var en liten kattunge fick våra hjärtan att smälta ytterligare och vi ville verkligen ta oss an henne.
Efter att ha pratat och träffat ägaren och katten tog vi till slut med oss henne hem. Hon var lite små skygg, men vi lät henne vara de första veckorna. De är ju ändå inte så lätt att komma till en ny familj och känna förtroende direkt. En månad gick, allt gick bra, hon skötte sina behov, lät oss klappa henne. Sen började helvetet hon började protestera genom att utföra sina behov inomhus.
Varje morgon, dag och kväll var det samma historia. Det låg kiss och avföring precis bredvid lådan. På golvet i vårat sovrum samt på golvet i vardagsrummet. Hennes protesterande blev bättre då hon väl fick komma utomhus och vi såg en klar förbättring på hennes beteende i stort sett omedelbart från det att hon kunde känna gräset under tassarna. Hon satt gärna ute på gräset och lät solens strålar värma hennes päls.
Vi upptäckte att hon blev dräktig, och hon födde fram 5 välskapta kattungar i mitten av juni. Hon tog sig an de små i några veckor sen började hon gå ifrån dem ännu mer. Vi förstod ju att hon försökte avvänja kattungarna och vi såg inga problem med det. När kattungarna var ca 4-6veckor gamla började helvetet igen. Våran katthona började protestera åter igen. Hon kissade och bajsade bredvid lådorna igen. Hon kom upp till vårat sovrum och gjorde sina behov även där nattetid.
Nu har kattungarna flyttat hem ifrån. Men fortfarande protesterar hon, dag ut och dag in kissar och bajsar hon utanför lådan. Och nu gör hon ENBART sina behov utanför lådan.
Vi försöker med alla sätt och vis att få henne att trivas, vi ger henne uppmärksamhet, god mat/vatten, byter kattlåde sanden omedelbart om vi ser att hon har utfört sina behov där. Men ändå vantrivs hon. Hon protesterar genom att kissa i sängar/soffor och senast idag har hon kissat och bajsat i en resesäng.
Jag orkar inte mer, det tar all kraft från mig att gå och städa efter henne jämt. Jag skäms över att det alltid luktar kattkiss och kattbajs hemma hos oss. Och jag ogillar hennes beteende. Det har gått så långt att jag ser ingen annan anledning än att omplacera eller avliva henne.
Det tär så oerhört i mitt inre att behöva "rycka" upp henne från hennes "hem" och att hon ska flytta återigen. Men mitt tålamod är slut, jag har gjort allt för att få henne att trivas. Jag har försökt hitta lösningar och jag har stått ut med hennes kissande och bajsande i 7MÅNADER. Det funkar inte längre och jag är så trött på det här... Vi har kontaktat den förra ägaren, vill hon ta tillbaka henne så får hon hemskt gärna göra det. Men skulle hon inte vilja ha henne, ja hur gör vi då? Det är väl ingen människa i hela världen som vill ta sig an en vuxen hona som utför sina behov inomhus? Borde vi isåfall avliva henne?
men givetvis varierar det mellan olika djursjukhus eller kliniker. Vårt närmaste djursjukhus anger också 950 kr som kostnad fast öronmärkningen kostar en knapp hundring ytterligare. Jämför man med vad det kostar att avliva en katt så är den kostnaden ungefär densamma som för kastreringen ifall djuret kremeras, tar man däremot med sig djuret hem igen efter avlivningen är kostnaden nere på hälften. Men det är ändock inga megasummor det skiljer.