14 åring som vill ha häst Råd!!

Kostnaderna är helt beroende på vad för häst och vart den står.
Min förra nordsvensk levde på hö och lite havre, gick på utedrift. Ett av de billigaste alternativen, sen tillkommer olika veterinärkostnader, och hovslagaren var 8:e vecka.  
Utrustning.
Mat.
Stallplats
Träning (?)

Det är dyrt, och tycker faktiskt inte en 14åring ska skaffa häst om hon inte har någon runt sig som är väl erfaren och kan hjälpa henne.
Uppväxt på hästgård och hade aldrig klarat att ha egen själv utan mina föräldrars hjälp som 14åring. 

Medryttare som hon är tycker jag är bra! De är på sätt och vis som att ha en häst, och de funkar tills hon kommer upp i ålder lite :) 

Jag har hållit på med hästar sen jag var 5 år och fick nöja mig med att vara medryttare och skötare tills jag kunde betala själv.

Är hon beredd att offra sina "fickpengar" på att ha häst istället?

min dotter är 10 å
r och hon har schattat hela tiden och varge dag vad ska man göra

Ridskola brukar de flesta börja med.

En 14-åring ska inte ha ansvar för en häst själv. Det är så mycket man måste kunna och veta och förstå.

Hästar är känsliga djur, och dyra djur. Man måste regelbundet och ofta ta hjälp av andra, tex hovslagare, veterinärer, kiropraktorer, sadelprovare, mm. Den som tar kontakt med dessa måste veta när det ska göras (dvs kunna se det på hästen, se att den behöver det ena eller det andra) och dessutom kunna göra det - hitta och våga ringa veterinär, boka besök, veta vilja vaccinationer som ska göras, etc. Sen ska det faktureras, kanske tas beslut om kostnader på plats  En vuxen, den som tar beslut om pengar, måste vara närvarande. Det är inte som att ha en hund eller katt - absolut inte samma sak.

Att ha häst behöver inte kosta jättemycket om man lägger ner tid, kompromissar med ridmöjligheter och tjänster, eller har ett brinnande intresse som gör att man skapar goda kontakter och får kompis-priser och har lite tur. Och att hästen håller sig frisk. Men man kan inte veta vilka behov just den hästen har eller får, vad dottern behöver för att hålla intresset uppe osv. Jag har bra pris hos hovis, billig försäkring, knappt ngn utrustning, kompispris på träckprov, få träningsmöjligheter, hästen går barfota, ute dygnet runt, och varken jag eller han har höga krav. Därför kostar min häst bara ca 1000kr/mån utöver hyra och foder - och då tar jag årligen ut ryggvet/kiro, samt vet, sadelmakare och tandläkare. Sammanlagt ca 2500kr/mån. Men då är förstås inte köp av utrustning och min egen utrustning inräknad utan endast hästens behov och skötsel.

Dessutom kan det vara en begränsning att ha egen häst för man kanske inte har råd att dessutom ta ut dyr tränare regelbundet vilket gör att man blir ensam i sin ridning och det kan göra att man har svårt att reda ut problem eller utvecklas. Samtidigt kan det förstås vara mycket utvecklande också på andra plan.

Ett barn ska aldrig ha ansvar för ett djur utan tillsyn av kunnig vuxen. Det är oansvarigt av en förälder tycker jag. Jag fick själv häst som 14-åring, ointresserade föräldrar, men jag delade hästen med min vuxna, mycket kunniga syster så jag fick stöd och hjälp av henne. Hon hade inte heller haft egen häst innan (bara några månader) men hade ett vuxet tänk och kunde dessutom prata med andra vuxna hästmänniskor på ett annat sätt och samla kunskap och information. Hon kunde hitta veterinärer, ordna transport och köra hästen till klinik, hon förstod deras redogörelser bättre än jag och kunde ta ansvar för att den svårlastade hästen faktiskt kom hem till slut. Jag var duktig, mogen och hade mycket erfarenhet, men man har inte det vuxna tänket och tryggheten i sig själv och man vet inte alla gånger vad man måste tänka på. En vuxen kan dra mer slutsatser och ta mer ansvar, har också lättare att ta hjälp och söka reda på pålitliga kunskapskällor. Min häst har mycket att tacka min syster för. Jag gjorde allt för honom, jag tog mitt fulla ansvar, var med på allt och förstod och engagerade mig, la ner mer tid än hon, men utan min syster hade jag missat många saker, stått utan mycket information och troligen inte kunnat ge min häst att det han behövde (han hade mycket stök med sin rygg och sina ben och dömdes även ut innan vi lyckades hjälpa honom, och då hade vi använt oss av vet.klinik, hovslagare, massör, kiropraktorer, sadelmakare, mm).

Mina barn skulle aldrig få egen häst om jag inte varit kunnig nog att ta ansvar för hästen, och troligen inte ändå därför att det krävs väldigt, väldigt mycket eget driv, vilja, intresse och engagemang att ha en egen häst. Det ska mockas VARJE dag, året om, även julafton, i alla väder, om man så har brutit båda benen så måste hästens box mockas varje dag och tas om hand, fyllas matsäckar mm. Det är mycket ansvar att lägga på ett barn som dessutom har puberteten att tänka på, och gymnasieutbildning framför sig. Och vad händer när 4 år har gått och dottern slutar skolan och flyttar hemifrån. Sällan kan en 18-åring ha råd med en häst. Ska hon tvingas sälja sin bästa vän då som hon kämpat så för? En häst lever i 25-30 år om man har tur.

Och man har väldigt roligt på ridskola. Där har man umgänge, stöd, duktiga, välutbildade och ständigt underhållna hästar som ses över av kunniga människor och byts ut om de inte fungerar eller blir sjuka/skadade. Som ridskoleelev har man väldigt många saker som man inte ha med egen häst Jag säger inte att det inte är bra att ha egen häst, men man få inte glömma att man också byter bort väldigt många saker.  

Visst kan hon klara det med stöd, dock är det viktigt att stödet finns tex en instruktör eller dyl som kan hjälpa till med tex foderstat samt ridlektioner. Det är också viktigt att fortsätta rida för instruktör även om man får egen häst.

Kan tillägga att jag själv fick egen häst som 14 åring med okunniga föräldrar. Köpte såklart både fel häst som var minst sagt oridbar, beräkna foderstat kunde jag inte heller. Tog ett bra tag innan någon ville hjälpa mig och få mina föräldrar att inse att man inte bara ger en 14 åring en häst uran att det kostar tid och pengar, något de inte ville lägga.

I vår familj är vi hästägare i tre generationer. Min pappa, som är 73, har haft hästar i 50 år. Själv har jag ridit i 30 år och har haft egen häst av och till de senaste 15 åren. Mina barn som är 17 och 20 år har delat häst med mej de senaste 4 åren.

Vad jag vill säga är att vi borde ha det bra förspänt sas, men jag kan ändå tycka att det är jäkligt tufft att ha häst ibland!!!! 
Gör jag allt jag kan för att hästen ska må bra? Missar jag nåt?? Varför blev det så här?? Vad hände i den här situationen?? Varje dag. Året om.  Julafton, nyår, födelsedagar, minusgrader, blåst, magsjuka, feber - alltid hästen i första rummet. Alltid.

Du kan aldrig lasta över allt detta ansvar på en 14 åring. Det är alltid DU som har det yttersta ansvaret. Klarar du det? Kan du ta hand om hästen om dottern ligger sjuk? Om det händer nåt? Kan du se om hästen mår bra? Om sadeln ligger korrekt, om hästen rör sig som den ska, om dottern sköter hästen som man bör???

Men det finns en lösning på problemet. Ta och traska i väg till ridskolan själv. Kasta dej in i hästvärlden och upptäck alla underbara fördelar med hästlivet. För hästlivet är förunderligt, och det ger så mycket. Varje dag.
 

Kan hon inte vara fodervärd tillsammans med någon, så får hon känna på vilket ansvar det innebär att ha hand om en häst.