Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Vad är det som är så svårt att förstå

Be mig inte komma över, skicka inte sms, ring mig inte.

Vet inte vad du är ute efter igentligen, troligen uppmärksamhet för stunden

Men jag har förklarat för dig så många gånger att varje gång du hör av dig så skuttar mitt hjärta till och jag börjar hoppas igen.

Du torterar mig just nu för du vill inte samma ska som mig, dina känslor är borta säger du. Men lämna mig ifred då som jag ber dig.

Droppen var idag när jag har dig blockerad överallt så skickar du vykort med snigelpost varför???

Sluta, låt mig läka. Det är ändå 3 månader sen du berättade att du inte var kär i mig längre.

Hur ska jag få dig att förstå!!!!

Så jobbigt... Jag saknar dig. Vill träffa dig..

Tycker du att den här situationen bäst begravs i tystnad i hopp om att allt lägger sig?

Eller ska vi som två vuxna ansvarstagande människor prata igenom det här så att vi åtminstone får en dräglig arbetssituation?

Anonym (honeybum) skrev 2019-05-22 18:49:41 följande:

Det är ju bara ni som vet vad som sagts, men i min situation tex så var jag väldigt på för att ses. Inget svar.. Känner då att fokus lagts på annat. Och saker händer i livet som kanske måste ta första plats på listan. Tycker att om man känner varandra bra och bättre så handlar det om kommunikation i båda ändar liksom och att om man kommit såpass långt i vad det nu rör sig om för relation så har ärligheten gjort att det finns en förståelse ändå. Det har jag, så jag ger honom space.

Hoppas ni kan tala med varandra, helst då öga mot öga så att det inte finns utrymme för missförstånd och tankar som tar massa energi.

Hör av dig till din person istället inte via mejl, inte sms... Ring om det går och prata så att tonläge och röster hörs och lyssnas på.

Din person kanske undrar också och känner precis som dig.

Kram och hoppas att det går bra för er

Det är precis vad jag skulle vilja, prata öga mot öga med personen, det är lite saker som skulle behöva redas ut. Men det som h*n gjorde gör det svårt för mig att höra av mig. Kan inte skriva ut situationen och allt vad som hänt här i tråden, det skulle outa allting totalt, men h*n har inte varit tydlig någonstans, jag får inte veta vad h*n tänker, tycker eller vill.
Det finns en stor risk att personen inte vill ha med mig att göra alls, och att det bara kan orsaka problem om jag gör något som att ringa, medans det likaväl kan vara så att det h*n ville var just att jag skulle höra av mig. Eller så var det inte någotdera. 

Den stora risken att personen inte vill gör att jag inte vågar ta någon sådan kontakt. Det hade varit så mycket lättare om h*n själv hade gjort det, denna gången, och då i form av någonting mer tydligt än att "gömma in" sin "kontakt" i att inte vara riktat mot enbart mig, utan bara lite halvt, som h*n gjorde nu sist. Jag gav försiktig respons på det, och då försvann h*n - Helt. Det gjorde mig ledsen.

Åh, nu har jag börjat längta rätt mycket efter dig också. HUR gick det till, vad gjorde att jag egentligen hamnade här!? Träffar aldrig dig längre känns det som, det var skönt först men nu...kommer nästan inte ens ihåg den ständiga maktkampen mellan oss som kunde göra mig såå irriterad på dig. Nejdå, ryser istället glatt av välbehag vid tanken på dina blickar och känslan av att vad som helst skulle kunna hända bara premisserna är de rätta. Alltså, hur kan någon få den makten över mig, jag som ger blanka fan i andras åsikt och gör som jag vill, oroväckande ofta?

Verkar som om jag kan dejta hur mycket som helst, ha hur bra upplevelser som det går, inget raderar mina tankar på dig. Det bara kompletterar..och så tänker jag - hur hade det blivit med dig också i den där blandningen? Rätt bra, är min slutsats ;)