• Anonym
    Äldre 24 Feb 02:52
    32891 visningar
    336 svar
    336
    32891

    Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?

    Sitter här sömnlös och med panikkänslor på grund av ett besök hos barnmorska på Ofeliamottagningen tidigt imorse.

    Ändå sedan jag först fick reda på att jag var gravid och vid varje besök hos barnmorska, mvc-läkare etc har jag förklarat att jag inte klarar av/tänker föda vaginalt - att enda alternativet för mig är kejsarsnitt. Jag har sagt ett antal gånger att inget annat är tänkbart och att jag hellre genomgår ytterligare en abort (första aborten gjordes när jag var mycket yngre på grund av att de sa till mig att jag inte kunde välja att få ett snitt) än föder vaginalt.

    Både min barnmorska och mvc läkare har lugnat mig och sagt att jag absolut inte ska oroa mig, om jag känner så starkt för detta så kommer det inte alls vara några problem att få ett planerat kejsarsnitt. Ingen fara alls, det här löser vi sa min läkare och skickade en remiss för mig till ofelia när jag var i vecka 13.

    Från att ha varit smått hysterisk och inte kunnat vara det minsta glad över graviditeten så lugnade jag ner mig och började njuta. Liksom sådär stråla som de säger att man ska göra. Idag när jag är i vecka 21 så kom jag till mitt möte, ganska oförberedd då jag antog att det var mer som en formalitet för att godkänna kejsarsnittet.

    Istället lyssnar barnmorskan på min historia och jag berättar varför jag inte klarar av att föda vaginalt och får helt plötsligt kommentaren. "Nej, det där är absolut inget skäl till att bevilja kejsarsnitt! Det kommer inte att gå."

    Jag är helt knäckt, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har spenderat timmar hyperventilerandes och störtgråtandes. Jag förstår inte HUR kan de komma på en sån här grej NU när det inte längre går att avbryta graviditeten? Är det något slags elakt skämt? Imorgon är jag i vecka 22 då man inte ens med särskilda skäl får göra abort.

    Jag ångrar nu att jag inte satt mig in i det här mer, jag ångrar att jag inte stressade remissen som gick till ofelia. Jag förstår ingenting, vet inte hur det blev såhär. Jag har aldrig fött barn innan och min förlossningsrädsla är kanske inte av den vanligare sorten "det gör nog ont" utan beror på tidigare övergrepp och smärta/panik/ångest i samband med dessa.

    Nu, när jag tänker efter märker jag att jag inte har den minsta aning om hur det här egentligen går till, jag har bara blint trott att bms och läkares lugnande ord har varit någon slags garanti. Finns det någonting jag kan göra, någonstans att överklaga? Vad har en barnmorska (hur mycket specialist hon än må vara) för rätt att säga till mig att jag till 99%chans inte kan få kejsarsnitt efter att ha träffat mig en gång i tjugo minuter?

    Finns det någon som har erfarenhet av sånt här? Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?
  • Essien
    Äldre 2 Mar 15:03

    Fast jag glömde ju, du är ju urmodern och mallen för hur kvinnor bör se ut och fungera.. Just ja.

  • Anonym
    Äldre 2 Mar 15:08
    Essien skrev 2012-03-02 15:01:36 följande:

    Skojar du eller?? Ingen kan vara så korkad! Vissa har stora bebisar, FÖR stora för att de ska kunna passera ut. Flera av mina vänner har stela bäckenbottenmuskler pga att de ridit hela sina liv, de sprack eftersom musklerna inte kunde tänjas bättre. Ena vännens syrra hade för trångt bäcken och sprack fullständigt när barnet fastnade och bm fick slita ut ungen innan hon dog. Du tror inte att det blir väldigt bråttom ibland? När hjärtligs går ner och personalen MÅSTE forcera utkrystandet? Då lyssnar varken mamman eller bm på kroppen kan kg lova, när bebisen håller på att kola så måste man få ut den, kosta vad det kosta vill. Dessutom tycks du inte förstå vad en obotad fobi innebär, det innebär att man inte kan lyssna på kroppen eftersom hjärnan låser sig. Jag har en absolut panisk fobi för allt vad spindlar heter och jag kan för allt i världen inte stå emot reaktionen att springa för livet när jag ser ett kryp. Vissa föderskor har ångestproblematik i ryggsäcken vilket också påverkar. Tror du på fullaste allvar att alla de som spruckit har kunnat ta förlossningen i kroppens takt och bara gjort ett kasst jobb själva? Du tror inte att omständigheter från BARNETS kropp har någon inverkan? Hoppas du inte spricker av högfärdighet...
    Vad gafflar du om? Jag har inte överhuvudtaget berört att spricka, men nämner hur man kan göra värkarbetet mer effektivt. Tråden handlar väl inte BARA om rupturer?
  • Ravenn­a
    Äldre 2 Mar 15:12
    Anonym skrev 2012-03-02 14:39:57 följande:
    Men on "bara" sjukvården ändrar sig blir det inga rupturer?

    tänk om folk kunde försöka LYSSNA på sin barnmorska under förlossningen i stället. Man får i allra flesta fall bra anvisningar om hur man ska trycka på, när man ska trycka på och att man ska hålla munnen stängd. Allt detta hjälper till. 
    Det är rent vansinne att försöka hävda att svenska kvinnor skulle vara så enormt mycket sämre än finska kvinnor på att lyssna att de spräcker analen av den anledningen. Det är dessutom barnmorskan som är proffset - det är HON som är ansvarig för att kommunikationen med PATIENTEN som ligger i plågor sker på ett konstruktivt och bra sätt. Och det är hon som är vårdgivare som ska stötta och agera förebyggande. Det är hon som är proffset, inte mamman. Att skuldbelägga mamman för att hennes anal spricker i onödan när BM kan avhjälpa det helt eller delvis genom att hålla emot på korrekt sätt är bara idioti.

    Visst kan man hjälpa till själv genom att samarbeta - men om vi svenska kvinnor är så mycket sämre på att lyssna och samarbeta än finskorna att det orsakar skador så måste det bero på otillräcklig eller felaktig utbildning inför förlossningen. Och då är det, åter igen, vårdens fel.

    Det finns ingen sammansvärjning mellan svenska kvinnor där vi har samlats och kommit överens om att vi ska skita i vad barnmorskan säger.
  • Anonym
    Äldre 2 Mar 15:15
    Ravenna skrev 2012-03-02 15:12:24 följande:
    Det är rent vansinne att försöka hävda att svenska kvinnor skulle vara så enormt mycket sämre än finska kvinnor på att lyssna att de spräcker analen av den anledningen. Det är dessutom barnmorskan som är proffset - det är HON som är ansvarig för att kommunikationen med PATIENTEN som ligger i plågor sker på ett konstruktivt och bra sätt. Och det är hon som är vårdgivare som ska stötta och agera förebyggande. Det är hon som är proffset, inte mamman. Att skuldbelägga mamman för att hennes anal spricker i onödan när BM kan avhjälpa det helt eller delvis genom att hålla emot på korrekt sätt är bara idioti.

    Visst kan man hjälpa till själv genom att samarbeta - men om vi svenska kvinnor är så mycket sämre på att lyssna och samarbeta än finskorna att det orsakar skador så måste det bero på otillräcklig eller felaktig utbildning inför förlossningen. Och då är det, åter igen, vårdens fel.

    Det finns ingen sammansvärjning mellan svenska kvinnor där vi har samlats och kommit överens om att vi ska skita i vad barnmorskan säger.

    Du ser ingen skillnad i inställning hos finländare och svenskar? Vi har ju för fanken från skolan helt olika attityd gällande lärdom, råd och tillsägelser.
  • Anonym
    Äldre 2 Mar 15:22

    Har inte läst alla andra svar, men jag tycker du ska stå på dig! Jag fick mitt första barn för 5 månader sedan, och hade innan en extrem förlossningsrädsla, var på samtal hos Norea (heter så här) och pratade om kejsarsnitt, men valde tillslut att föda naturligt och det ångrar jag idag. Jag vill inte skrämma dig om du tvingas föda vaginalt, men det var det värsta jag gjort. Jag brukar säga att en del av mig dog under förlossningen för det gjorde så ont. Jag mår fortfarande dåligt över mitt val och blir gråtfärdig och illamående när jag tänker på förlossningen.

    Jag vill jättegärna ha syskon till min son, men kommer aldrig våga bli gravid innan jag fått konstaterat att jag får ett planerat kejsarsnitt på nästa barn.

    Men stå på dig så kanske det går vägen, men ge inte upp!

  • Ravenn­a
    Äldre 2 Mar 17:00
    Anonym skrev 2012-03-02 15:15:10 följande:
    Du ser ingen skillnad i inställning hos finländare och svenskar? Vi har ju för fanken från skolan helt olika attityd gällande lärdom, råd och tillsägelser.
    Om du försöker hävda att det är ett utbildningsproblem att svenska kvinnor spricker hela vägen vid förlossningar, så vore det fortfarande vårdens ansvar att räta upp detta genom att skapa en bättre förlossningsutbildning.
  • Essien
    Äldre 2 Mar 17:54
    Anonym skrev 2012-03-02 15:08:06 följande:
    Vad gafflar du om? Jag har inte överhuvudtaget berört att spricka, men nämner hur man kan göra värkarbetet mer effektivt. Tråden handlar väl inte BARA om rupturer?

    Det citat som ravenna kommenterat efter ditt inlägg bör du läsa, för det var väl du som skrev det? Där drar du ju en direkt paralell mellan rupturer (att SPRICKA) och hur man "ska lyssna på BM och sin kropp för det gjorde duktiga du och DU sprack minsann inte". Jag är tusen procent säker på att om man nu måste välja vad som är mest aktuellt i den här tråden, effektivt värkarbete eller rädslan och riskerna för att spricka så vinner det senare.
  • Essien
    Äldre 2 Mar 17:57
    Ravenna skrev 2012-03-02 17:00:16 följande:
    Om du försöker hävda att det är ett utbildningsproblem att svenska kvinnor spricker hela vägen vid förlossningar, så vore det fortfarande vårdens ansvar att räta upp detta genom att skapa en bättre förlossningsutbildning.

    Bra skrivet, även om du tycks stånga dig blodig mot en stenvägg...
  • Äldre 2 Mar 21:15
    Anonym skrev 2012-03-02 14:39:57 följande:
    Men on "bara" sjukvården ändrar sig blir det inga rupturer?

    tänk om folk kunde försöka LYSSNA på sin barnmorska under förlossningen i stället. Man får i allra flesta fall bra anvisningar om hur man ska trycka på, när man ska trycka på och att man ska hålla munnen stängd. Allt detta hjälper till. 
    Men jösses! Ja du borde verkligen hålla munnen stängd, får jag nästan lust att säga.... : )

    Och ja, många svåra underlivsskador skulle kunna undvikas om sjukvården ändrar sig. De förlossningskliniker som har tagit detta på allvar, t ex Jönköping, har halverat antalet sfinkterrupturer. "Bara" så där faktiskt. Och sparat pengar på kostsam eftervård.

    Men tror inte att det finns en enda forskningsstudie som visar på något som helst samband mellan att hålla munnen stängd och minskad risk för sfinkterruptur....
  • Ravenn­a
    Äldre 3 Mar 08:25

    Hur har det gått för TS förresten? =)

Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?