• Anonym
    Äldre 24 Feb 02:52
    32846 visningar
    336 svar
    336
    32846

    Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?

    Sitter här sömnlös och med panikkänslor på grund av ett besök hos barnmorska på Ofeliamottagningen tidigt imorse.

    Ändå sedan jag först fick reda på att jag var gravid och vid varje besök hos barnmorska, mvc-läkare etc har jag förklarat att jag inte klarar av/tänker föda vaginalt - att enda alternativet för mig är kejsarsnitt. Jag har sagt ett antal gånger att inget annat är tänkbart och att jag hellre genomgår ytterligare en abort (första aborten gjordes när jag var mycket yngre på grund av att de sa till mig att jag inte kunde välja att få ett snitt) än föder vaginalt.

    Både min barnmorska och mvc läkare har lugnat mig och sagt att jag absolut inte ska oroa mig, om jag känner så starkt för detta så kommer det inte alls vara några problem att få ett planerat kejsarsnitt. Ingen fara alls, det här löser vi sa min läkare och skickade en remiss för mig till ofelia när jag var i vecka 13.

    Från att ha varit smått hysterisk och inte kunnat vara det minsta glad över graviditeten så lugnade jag ner mig och började njuta. Liksom sådär stråla som de säger att man ska göra. Idag när jag är i vecka 21 så kom jag till mitt möte, ganska oförberedd då jag antog att det var mer som en formalitet för att godkänna kejsarsnittet.

    Istället lyssnar barnmorskan på min historia och jag berättar varför jag inte klarar av att föda vaginalt och får helt plötsligt kommentaren. "Nej, det där är absolut inget skäl till att bevilja kejsarsnitt! Det kommer inte att gå."

    Jag är helt knäckt, jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har spenderat timmar hyperventilerandes och störtgråtandes. Jag förstår inte HUR kan de komma på en sån här grej NU när det inte längre går att avbryta graviditeten? Är det något slags elakt skämt? Imorgon är jag i vecka 22 då man inte ens med särskilda skäl får göra abort.

    Jag ångrar nu att jag inte satt mig in i det här mer, jag ångrar att jag inte stressade remissen som gick till ofelia. Jag förstår ingenting, vet inte hur det blev såhär. Jag har aldrig fött barn innan och min förlossningsrädsla är kanske inte av den vanligare sorten "det gör nog ont" utan beror på tidigare övergrepp och smärta/panik/ångest i samband med dessa.

    Nu, när jag tänker efter märker jag att jag inte har den minsta aning om hur det här egentligen går till, jag har bara blint trott att bms och läkares lugnande ord har varit någon slags garanti. Finns det någonting jag kan göra, någonstans att överklaga? Vad har en barnmorska (hur mycket specialist hon än må vara) för rätt att säga till mig att jag till 99%chans inte kan få kejsarsnitt efter att ha träffat mig en gång i tjugo minuter?

    Finns det någon som har erfarenhet av sånt här? Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?
  • Anonym
    Äldre 27 Feb 15:40
    #81

    Fråga; hur bär man sig åt för att töja urinröret när man föder? Att bäckenbotten blir svag hjälper inga kejsarsnitt emot. Dessutom blir bäckenbotten ofta MER försvagad av snitt än vaginal födsel.

  • Anonym
    Äldre 27 Feb 15:42
    #82
    Essien skrev 2012-02-26 18:09:50 följande:

    För att de mår bättre om inte bara deras snippor är spräckta med ett kasst sexliv som bieffekt. De vill inte vara ensamma med att kissa på sig lite här och där och vill ha med fler i sin lilla klubb, frivilligt eller ej.

    Bullshit, du kan förlora kontrollen fullständigt i knipmusklerna av kejsarsnitt. Så det är noc lika många som skvätter kiss på båda sidor.
  • Essien
    Äldre 27 Feb 16:19
    #83
    Anonym skrev 2012-02-27 15:42:10 följande:
    Bullshit, du kan förlora kontrollen fullständigt i knipmusklerna av kejsarsnitt. Så det är noc lika många som skvätter kiss på båda sidor.

    Mm, men det är ganska mycket mer ovanligt än om man pressat ut barnet. Påstå gärna motsatsen men mig övertygar du ICKE.
    Anonym skrev 2012-02-27 14:59:37 följande:
    Detta med att föra vidare skadorna är väldigt intressant. Man märker faktiskt samma tendenser vid kvinnlig omskärelse, att det ofta är de som själva har stympats som ivrar MOT förbud. Det är en väldigt mänsklig reaktion - så länge det är tillåtet med omskärelse av flickor så är den som har råkat ut för det NORMAL. Hon är en i gänget. Så fort det blir förbjudet och man vet att man var bland de allra sista som fick lida... då är man inte normal längre. Då är man ett sorgligt offer. Liknande tendenser märker man i förlossningsdiskussioner - att kvinnor som har råkat ut för skador anser att det är någonting som hör till att vara kvinna, risker som man "ska" ta för att vara en "riktig kvinna", deras retorik går ut på att man är mindre värd om man inte deltar i denna uråldriga kvinnoritual. Missförstå mig rätt, förlossning kan säkerligen vara en väldigt positiv upplevelse, och jag jämställer det inte med omskärelse, men jag vill hävda att retoriken många gånger är densamma - jag led och därför ska väl inte du komma undan!

    Tack, precis vad jag menar egentligen och jag förstår din liknelse. Jag blir bara så förbannad på alla som tydligen känner alla andras underliv och kroppar bäst och försöker skriva de som misstycker på näsan. Jag har sett trista följder av både snitt och varginalt men väljer snitt varje dag ändå. När andra då ska kliva in och veta bäst tycker jag de blir extremt fåniga. Det är som att de vill att alla ska lida av samma skador som de fick för då är de iaf flera som mår taskigt. Det borde ju liksom vara bättre att ingen eller iaf så få som möjligt får samma skador men det blir som en avundsjuka där ingen ska komma undan det de själva fick utstå. För då har man inte offrat sin kropp i moderlighetens kall. Vill man ha både underliv intakt OCH en bebis, då är man vidrig och ego. Dom att barnet bryr sig om hur det kommer ut liksom... Men när man väl ligger där uppsprucken så får man all sympati i världen. De som tycket att det hör till att spricka vid förlossningar borde väl snarare säga samma hurtiga "det hör till" när någon är ledsen efter att de gått sönder. Men då får de ju istället någon att relatera till och de har samma problem att gråta ut om och är hur gulliga och sympatiska som helst. Lite så känns det, har de gått igenom ngt förjävligt så vill de ha lika skadade vänner att dela sorgen med. Istället för att värna om andras kroppar och inse att vaginalt inte är bäst för alla. Jag känner min kropp bäst, ingen annan.
  • Ravenn­a
    Äldre 27 Feb 16:42
    #84
    Anonym skrev 2012-02-27 15:40:35 följande:
    Fråga; hur bär man sig åt för att töja urinröret när man föder? Att bäckenbotten blir svag hjälper inga kejsarsnitt emot. Dessutom blir bäckenbotten ofta MER försvagad av snitt än vaginal födsel.
    Bäckenbotten kan försvagas av själva graviditeten, vilket är vanligt om du bär på ett tungt barn. MEN bäckenbotten kan också försvagas eller sargas av en förlossning. Ett snitt gör inga ytterligare skador på bäckenbotten. Det gör en förlossning. Att en del kvinnor som gjort snitt ändå blir inkontinenta kan bero på att stor bäbis är en vanlig anledning till snitt, men inkontinensen är i så fall ett resultat av graviditeten och inte av snittet.

    Förlossning förvärrar problem med redan försvagad bäckenbotten och orsakar många ytterligare problem på området.
    Anonym skrev 2012-02-27 15:42:10 följande:
    Bullshit, du kan förlora kontrollen fullständigt i knipmusklerna av kejsarsnitt. Så det är noc lika många som skvätter kiss på båda sidor.
    Kan? Möjligen. Men det är jävligt sällsynt. Vid vaginal förlossning spricker ca 4% i analen. Ungefär hälften av dessa får permanent avföringsläckage. Det är ca 1500 kvinnor om året. Hur många drabbas av förlorad kontroll över knipmusklerna vid ett snitt?
  • Anonym
    Äldre 27 Feb 16:45
    #85

    Jag har fött två barn, ett vaginalt och ett akutsnitt. Om jag fick ett tredje barn skulle jag definitivt välja snitt, men det är för att jag genomgått två överjävliga förlossningar. Att som förstföderska välja snitt är inget alternativ, tycker jag. 

  • Anonym
    Äldre 27 Feb 17:02
    #86
    Ravenna skrev 2012-02-27 16:42:04 följande:
    Bäckenbotten kan försvagas av själva graviditeten, vilket är vanligt om du bär på ett tungt barn. MEN bäckenbotten kan också försvagas eller sargas av en förlossning. Ett snitt gör inga ytterligare skador på bäckenbotten. Det gör en förlossning. Att en del kvinnor som gjort snitt ändå blir inkontinenta kan bero på att stor bäbis är en vanlig anledning till snitt, men inkontinensen är i så fall ett resultat av graviditeten och inte av snittet.

    Förlossning förvärrar problem med redan försvagad bäckenbotten och orsakar många ytterligare problem på området.

    Kan? Möjligen. Men det är jävligt sällsynt. Vid vaginal förlossning spricker ca 4% i analen. Ungefär hälften av dessa får permanent avföringsläckage. Det är ca 1500 kvinnor om året. Hur många drabbas av förlorad kontroll över knipmusklerna vid ett snitt?
    De flesta förlorar viss (mer än vid vaginal födsel)kontroll på bäckenbotten och magmuskler vid snitt, men man talar inte om det. Du mste börja rehabr´träna bäckenbotten omedelbart efter snitt för att inte drabbas av sämre knipförmåga och ev känselburtfall. Jag jobbar med rehab-gör du?
  • Anonym
    Äldre 27 Feb 17:37
    #87
    Anonym skrev 2012-02-27 17:02:46 följande:
    De flesta förlorar viss (mer än vid vaginal födsel)kontroll på bäckenbotten och magmuskler vid snitt, men man talar inte om det. Du mste börja rehabr´träna bäckenbotten omedelbart efter snitt för att inte drabbas av sämre knipförmåga och ev känselburtfall. Jag jobbar med rehab-gör du?

    Hur kommer det sig då att inkontinens är vanligare efter en vaginal förlossning?
  • Anonym
    Äldre 27 Feb 18:17
    #88
    Anonym skrev 2012-02-27 17:37:08 följande:

    Hur kommer det sig då att inkontinens är vanligare efter en vaginal förlossning?

    För att fler föder vaginalt.
  • Anonym
    Äldre 27 Feb 18:21
    #89
    Anonym skrev 2012-02-27 18:17:05 följande:

    För att fler föder vaginalt.

    Öhh? Alltså i procent.
  • Essien
    Äldre 27 Feb 18:35
    #90
    Anonym skrev 2012-02-27 17:02:46 följande:
    De flesta förlorar viss (mer än vid vaginal födsel)kontroll på bäckenbotten och magmuskler vid snitt, men man talar inte om det. Du mste börja rehabr´träna bäckenbotten omedelbart efter snitt för att inte drabbas av sämre knipförmåga och ev känselburtfall. Jag jobbar med rehab-gör du?

    Ooh, inom rehab? Jamen då kan du ju allt! Hur kommer det sig då att ingen av de jag känner som snittats upplevt de problemen om de nu är supervanliga? Fem av tio sprack rejält vid vaginal födsel. 9 av 9 som snittats är övernöjda och helt överraskade av att de läkt och återvände sig helt så oerhört snabbt. Två har känselbortfall i huden kring snittet, That's it. Sp som du målar upp statistiken borde ju hälften av de snittade ha mer eller mindre totalt känselbortfall neråt. Vilket de inte har. Att du jobbar med rehab gör dig inte till expert över andras muttor.
Svar på tråden Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?