Hur länge väntade ni innan adoption?

Vi bestämde oss för adoption efter vårt andra misslyckade ivf/ICSI. Vi gjorde ett FET till som också misslyckades.

Vi var således ganska snabba (beslutade oss efter 2 1/2 år.)

Du kan läsa mer om vår resa här: www.enfamilj.blogg.se

Vi bestämde oss för adoption efter ca 1½ års hemmaförsök och en utredning som inte hittade något fel på någon av oss. Det var ett lätt beslut!

Vi bestämde oss innan vi började försöka, men eftersom vi var för unga försökte vi under tiden vi väntade på att jag skulle bli 25 år, men så testade jag att ringa familjerätten några månader innan jag fyllde 24 & vi fick starta utredning för adoption redan då, medgivande & skickade handlingar till SA redan 2v innan jag hann fylla 25 år, men då var det ingen kötid alls.

Vi började försöka för barn 2006 har jag för mig. Vi la ner det i början på förra året när vi fått vårt andra missfall efter åtta färska ivf försök och två frysningar som vi gjorde under fyra års tid. Önskar att jag lagt ner tidigare. Det va inte hälsosamt att hålla på så länge. Men jag tror det är väldigt individuellt, det får ta den tid det tar, alla är vi olika. Vi gav inte direkt upp, vi blev erbjudna massa olika behandlingar och andra alternativ men jag kände att det viktigaste inte var hur vi fick barn. Vi ville inte offra hälsan för att få vara gravida, huvudsaken är bara att vi får ett barn. Och ska vi ju få nu =) eller snart i alla fall hoppas jag.

I nuvarande förhållande endast försökt sedan 2009. Fick 2010 veta att vi behövde donerade könsceller för att kunna få till en graviditet, så då valde vi adoption istället. Dock ställde vi oss i kö redan 2008. Nu har vi nyligen kommit hem med barn. :)

Vi hade försökt få barn i knappt 2 år när vi fick infertilitetsbesked. Tre veckor senare ställde vi oss i adoptionskö och bestämde oss för adoption. 

Vi försökte hemma i ca fyra år, gjorde ingen infertilitetsutredning utan ställde oss direkt i adoptionskö efter det. Adoption var ett alternativ redan från början, det var mest slöhet som gjorde att vi dröjde med att sätta igång.

Men gjorde ni någon utredning först? Eller visste ni att ni inte kunde få barn?

Tack alla för svaren. Verkar som om vi väntat länge. Det är nog dags att börja tänka ordentligt på det.

Badanka00: Förstår precis vad du menar. Det är så mycket som behöver göras så snabbt känns det som.

Chimamanda: Vad underbart!!! Grattis. 

Några frågor till då till folk. Vilka länder har ni valt och om ni vågar svara varför just det landet?
Vilken adoptions byrå har ni använt er av?

Tack för all hjälp ni är så söta som svarar mig i denna tuffa tankebanan jag är inne i nu.

Var visst lite otydlig i mitt svar ser jag ,  Vi gjorde barnlöshetsutredning när jag var 22 som visade att vi kunde få biologiska barn men att det kunde ta tid, så i väntan på att jag skulle bli 25 hann vi med de landstingssponsrade IVF-försöken.

Vi valde AC vid vår första adoption & Sydafrika för tvåan hade vi BFA & Kenya för att det gick mycket snabbare + en härlig resa i landet =).

Vi valde Taiwan genom BV, bl.a. För att vi passade in på kraven. Har nu väntat BB i 6 veckor.

Vi började försöka i maj 2007. 5 misslyckade ivf senare ställde vi oss i kö hos bfa i feb 2009. Nu ska vi snart hämta våra guldklimpar i Taiwan!

Vi försökte hemma i 2 år sedan gjorde vi utredning och fick beskedet infertilitet. 1 månad efter det beskedet bestämde vi oss för adoption.
Idag har vi 2 fina prinsessor ifrån Kina 

Vi valde Nigeria pga att deras krav funkade för oss. T ex kunde man tillgodoräkna samboår vid kort äktenskap. Dessutom relativt kort väntetid på barnbesked. Plus att det är ett spännande land med fina barn. ;) Det är AC som har Nigeria men vi har även varit medlemmar i BFA under processen.

Vi ställde oss i kö efter första missfallet medan vi fortfarande väntade på IVF. Därefter 4 IVF-försök, varav ett missfall till. Kön tog tid och vi ville inte förlora tid då vi var rätt gamla. Att vi redan stod i kö när vi fick sista missfallet var en enorm tröst då. Vi hade inte förlorat någon tid. Vår känsla var hela tiden att vi ville ha barn och att det var oviktigt vilken väg det kom. När jag blev gravid sista gången fick vi samtidigt möjligheten att skicka vår ansökan till Ryssland. Även om det då kunde ta 6-12 månader innan man fick barnbeskedet så ringde vi direkt adoptionsbyrån och berättade att jag var gravid så att vi avvaktade utan att något barn i ett annat land skulle bli lidande för att vi utsågs till föräldrar och sedan hoppade av. Sedan när missfallet kom några veckor senare så hörde vi av oss efter ett par veckor till och var back in business. Då kom jag snabbare tillbaka från missfallet eftersom jag återigen fick hopp. Sedan tog det ytterligare 1,5 år, efter att ansökan skickats till landet innan vi hade ok på adoptera vår son, så jag hade verkligen kommit över missfallen.

Vad otroligt underbart att höra era historier!!! Fantastiska människor är ni tycker jag som klarar detta!

Tack för era svar och stöd.

Vi har nog bestämt oss för att vänta till nästa år med att ställa oss i kö. Just nu har vi för mycket annat.

Kram på er och lycka till med era hjärtan!!

Vi försökte i 6 år, Ivf och äggdonation sedan bestämde vi oss att det var nog. Stått i kl till adoption i 3 år och ska nu få skicka våra papper till Ryssland.
Ni kan ställa er i kö till en organisation ändå nu. Det gjiorde vi. Då tickar er tid och om ni sedan beslutar er går det fortare. Man måste inte utredas för att stå i kö.