NÄ, man kan inte skriva "Hej. Jag heter Fredrik Karlsson" först i ett anställningsbrev!

Jag börjar alla mina personliga brev så. Inte VC där skriver jag punkt för punkt vilka erfarenheter jag har från år till år. Är det inte bra att personen lägger in lite personlighet i brevet, det är ju inge robot man ska anställa. Jag brukar i slutet av brevet även kortfattat beskriva mig själv på fritiden så man även får en uppfattning om vem jag är privat. Det finns många olika sätt att skriva personliga brev på det beror väl helt på vad du själv vill förmedla samt vilka jobb det är frågan om.
Det värsta är nog snarare någon som använder slang och inte korrekturläst sin ansökan.

Men oj nu såg jag min senaste arbetsansöka och jag hade inte alls inlett med mitt namn, jag började med Hej, jag söker tjänsten som...sedan en motivering kring varför jag söker tjänsten. Vad som lockat mig med tjänsten, sedan vad jag har för utbildning och nuvarande arbete, sedan vad jag förväntade mig av den nya tjänsten, mina kvalifikationer för tjänsten och slutligen en kortfattade presentation av vem jag är.

Mitt namn och mina kontaktuppgifter hade jag lagt som sidhuvud så det kommer ju i början på ansökan utan att jag behövde skriva hej jag heter .

Jag har också börjat mitt personliga brev med mitt för- och efternamn. Det spelar ingen roll om jag skickar varianten där jag har mitt CV och personliga brev i ett och samma dokument eller om jag skickar CV och personligt brev i varsitt dokument. I mitt fall skulle det i vilket fall kännas konstigt att bara börja brevet utan att säga vad jag heter.

Är själv arbetsgivare och tycker visst att man kan börja brevet så.

Det jag vill se dock är varför personen vill jobba hos oss och gör att han passar just här.

Är ju inte intresserad av vilka spanskakurser han gått om inte det är relevant för yrket.     

Jag har alltid börjat mina personliga brev med mitt namn och jag har blivit kallad på anställningsintervjuver på alla jobb jag sökt, förutom två. Det hänger nog inte på att man skriver namnet eller var, det hänger på övrig information.

Men, vad ska man skriva då? Det personliga brevet måste ju vara lite personligt och då är väl ett hej följt av för- och efternamn lämpligt. Jag har inlett mina ansökningsbrev så och jag har inte haft några problem att få jobb eller bli kallad till intervju, så helt avskräckande kan det ju inte vara.

Exakt. Det är SÅ svårt att rätta någon annan tycker jag också. För grejen är ju, att ett personligt brev är personligt just, och grejen är att det just kan bli fel av att man går in "och rättar", för grejen är ju den, att dennes sätt att skriva, kanske passar just den personligheten.
Sambon hade tagit bort det där med att skriva namnet och "Hej jag heter" hörde jag sen, och då fick jag nästan ågren att jag ställt till det. Kanske passar det för just hans sätt att skriva att ha det där?

Det var väl bra att jag startade en tråd om det här. Det är intressant att se vad ni rekryterare är ute efter.. Det är tydligen laddat för många. "Personligt brev" är nog laddat överhuvudtaget.
Jag BEGRIPER inte var jag har fått ordet avståndsbedriget ifrån. Jag har själv slagit upp det och aldrig sett det. Det är jag själv som konstruerat det, och så använder jag det i stundens hetta. Detta måste vi skapa en annan tråd om. Jag tenderar att använda ordet i andra sammanhang fast det inte finns. Jag begriper inte mig på mig själv med det. Var sjutton kan jag ha fått ordet ifrån?

Framförallt, som du ser i tråden, så finns det nästan lika många sätt att läsa brev och CV:n som det finns rekryterare.

Någon börjar sålla på CV, en annan på personligt brev. Någon tycker att det inte är det orginellaste att börja med att presentera sig med namn men de flesta struntar i den saken.

En gemensam punkt verkar vara att alla vill att brevet skall foukusera på vem du är och varför du passar för jobbet.

Kan man hitta på ord själv på det där sättet? Jag känner inte igen mig att jag gjort det med något annat ord?
Har ni gjort det någon gång.
Det enda jag känner igen mig i är att jag kan blanda ihop ordspråk tex då jag sagt: "Väck inte den hund som är begraven"
men jag fattar inte varifrån jag har fått bedriget ifrån? Det måste hänga med från barndomen?