NÄ, man kan inte skriva "Hej. Jag heter Fredrik Karlsson" först i ett anställningsbrev!

Avståndsbedriget?

Tycker det är helt okej att börja med att presentera sig, det gjorde jag alltid själv förr, när jag sökte sommarjobb och så. Sedan tröttnade jag på det och har senaste gångerna börjat med något om att jag blev glad när jag såg att de ska rekrytera, eller att när jag läste annonsen tänkte jag att det här jobbet skulle passa mig perfekt! Vet inte om det är korrekt enligt mallar och så, vill mest väcka intresse och få fram att jag söker jobbet för att jag är intresserad av just den tjänsten/arbetsplatsen, och inte för att typ arbetsförmedlingen sagt att jag måste eller för att jag är desperat efter vilket jobb som helst. Varför skulle rekryteraren vilja veta att jag läst annonsen i en viss tidning eller så, söker man en utannonserad tjänst säger det sig väl själv att man läst om den någonstans? Om det är i GPs jobb-bilaga eller på arbetsförmedlingens hemsida är väl inte så intressant...

Jag har alltid inlett mitt personliga brev med "Hej, mitt namn är...", och har fått juristtjänster, där det är synnerligen viktigt att kunna skriva korrekt... Låter ju som en helt ok inledning.

Jag blir nästan lite glad av att se att det ändå är så många som börjar sitt personliga brev med att formulera sig så, för då är det ju inte så illa som jag befarade. Jag vill ju att min sambo ska framstå som den garvade person han är.

Det är väl så jag har hört också.

Men skönt att de inte läggs åt sidan då.

Tycker det är hyfsat svårt med mitten och slutet också... Ffa kanske för att man skriver om sig själv, det blir lätt en massa meningar som börjar med "Jag"! "Jag jobbade", "jag har", "jag är", "jag vill"... Ni kommer ihåg i mellanstadiet när man skulle skriva uppsatser, man fick lära sig att inte börja två meningar efter varandra på samma sätt. Gah! Det där sitter i stenhårt, jag kan inte skicka ett personligt brev med för många liknande meningar! Men när man vrider och vänder på formuleringarna för att variera sig är det lätt  hänt att språket blir styltigt och invecklat i stället.

Många annonser har ju dessutom med något om att man ska kunna uttrycka sig korrekt i skrift, och om man framhåller sådana kvaliteter i brevet stiger ju kraven ytterligare. Tänk om man skulle råka skriva "Jag har lätt att utrycka mig korrekt i skrift" t ex... Pinsamt!

Det är väl väldigt logiskt att presentera sig först! Hur tänker du själv när du anser att det är så illa?

Klart man kan.. På arbetsförmedlingen fick jag hjälp med att skriva mitt personliga brev och då sa de att man skulle börja med.. Hej mitt namn är xxxxx xxxxx och jag är så och så många år..jag skriver till dig med anledning av..osv..

Det funkade för mig..fick ganska många intervjuer. 

Jag brukar skriva så.. skulle vilja veta vad man skulle skriva annars ;)

Så som din sambo skrivit lär arbetsförmedlingen ut att man ska skriva. Kanske därför väldigt många börjar just så?

Jag skriver inte mitt namn, det kommer ju ändå i slutet av brevet och står bredvid mina andra uppgifter. Däremot lämnar jag en beskrivning i hur jag hittade annonsen för den frågan brukar ofta komma upp. "Hur hittade du tjänsten?". De vill ju veta hur de gjort bäst reklam för sig själva.

Jag har fått skriva personliga brev till min sambo och vänner. Sambon skriver väl ganska okej men min ena vän uttryckte sig exakt så som han uttrycker sig i tal och det såg verkligen för jävligt ut. Han ville ju vara personlig och rolig men jag fick skriva om brevet. Tror till och med att jag fick skriva om hans CV.

Men alla kan ju inte vara bra på allt, så det bästa man kan göra är just att be någon annan läsa igenom och lämna synpunkter.

Den frågan har jag aldrig fått! Kanske beror på typ av tjänst osv, hur brett de annonserar.