• Anonym (who)
    Äldre 11 Jun 08:15
    42316 visningar
    402 svar
    402
    42316

    3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?

    Jag är hemma med för stunden två barn, en bebis och en treåring. Treåringen är aktiv och social, men vi umgås inte speciellt mycket med andra barn eftersom de flesta häromkring går på dagis.
    Pappan tjatar om att hen ska få börja, men jag vill inte och hen vill inte heller när vi pratar om det. Jag tycker det är 2 mot 1, men det går inte han med på och tycker inte att hens röst väger in alls.

    Vem ska få som den vill? Ska hen få vara hemma eller inte? Det är eviga diskussioner och vi kan inte komma överens.  

  • Svar på tråden 3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?
  • Anonym (who) Trådstartaren
    Äldre 11 Jun 10:38
    Harrsjö skrev 2012-06-11 10:36:40 följande:
    Är din unge en transa? Eller varför skriver du hen? Tar barnet illa upp om du kaller det hon eller han?
    Nädå, hemma är det en han/hon, men det är irrelevant för tråden.
  • Äldre 11 Jun 10:42
    Harrsjö skrev 2012-06-11 10:36:40 följande:
    Är din unge en transa? Eller varför skriver du hen? Tar barnet illa upp om du kaller det hon eller han?
    Håller med. Tycker att användandet av hen har gått till överdrift för många. Som i denna tråd har det absolut ingen betydelse om barnet är en han eller hon, man skulle agera lika ändå. Använder man hen ska det göras (tycker jag) för att man omedvetet har värderingar som kan påverka ens svar om man vet att det är ett visst kön. Men här spelar det som sagt ingen roll.
  • Anonym
    Äldre 11 Jun 10:52
    Anonym (who) skrev 2012-06-11 09:05:01 följande:
    Hen får mycket stimulans hemma, vi pysslar mycket och hen hjälper till vid matlagning, städning, tvätt osv.
    Vi läser och tränar och hen kan mycket som många jämngamla inte kan.
    Hen pratar fyra språk, kan räkna (även + och -), kan alfabetet och vi tränar på att läsa och skriva. Färger, former och dyl har hen kunnat länge.
    Vi är ute mycket och leker i parker osv, så visst, hen träffar lite barn där, men de flesta är i 1-årsåldern av de som vi träffar på. Vi går på öf nån gång ibland, var oftare förr, men hen är så mycket äldre än de flesta andra där nu så det blir inte så ofta längre.

    Så så sett ser jag inte alls vad ett dagis skulle kunna ge som inte jag kan. När behovet av kompisar uppstår så får jag väl aktivt leta efter folk med jämngamla i området. 
    Nu är alltså mest hemma, utan att träffa kompisar i samma ålder? Så en vanlig dag hjälper barnet till med hushållsarbete och så pysslar ni kanske lite, är det rätt uppfattat?

    Du tror inte barnet skulle kunna utvecklas och stimuleras av att vara i en grupp med andra barn och lära sig vänta på sin tur, hjälpa andra, dela med sig och att förklara hur h*n tänker eller tycker och vad h*n vill?

    Hur många pussel och spel har ni och hur ofta används de? Bygger ni med klossar, klistrar, trär pärlor osv?

    Vad brukar ni göra i lekparken då ni går dit? Jag förstår att det mest handlar om att barnet får leka själv eftersom du behöver ta hand om småsyskonet.
  • Anonym (kansk­e)
    Äldre 11 Jun 10:55
    Jegra skrev 2012-06-11 10:42:54 följande:
    Håller med. Tycker att användandet av hen har gått till överdrift för många. Som i denna tråd har det absolut ingen betydelse om barnet är en han eller hon, man skulle agera lika ändå. Använder man hen ska det göras (tycker jag) för att man omedvetet har värderingar som kan påverka ens svar om man vet att det är ett visst kön. Men här spelar det som sagt ingen roll.

    ?? Ts kanske inte VILL avslöja könet på sitt barn för att kunna vara lite extra anonym. 

    Till dg TS så kanske din man resonerar lite så som vi gör, att man knyter ett speciellt band när man växer upp med dagiskompisar. De som vi sett som gått på dagis som små och sen fortsatt hänga i skolan har ofta blivit väldigt tajta långt upp i vuxen ålder, de har liksom en trygghet och en vänskap i varandra som påminner om syskonskap. Som en som inte gått på dagis som liten utan först kommit i ordentlig kontakt med andra barn i skolan så kan jag känna en viss avund mot de som haft turen att växa upp tillsammans och få komma varandra så nära redan från dagisåldern. Min man som gick på dagis men rycktes upp i femårsåldern och flyttades till ny skola känner detsamma, att det gick aldrig att komma innanför murarna riktigt. Visst hittar man kompisar ändå men det känns inte lika självklart. För oss är det därför en viktig aspekt nu när vi har egna barn. 
  • Anonym (who) Trådstartaren
    Äldre 11 Jun 10:57
    Anonym skrev 2012-06-11 10:52:09 följande:
    Nu är alltså mest hemma, utan att träffa kompisar i samma ålder? Så en vanlig dag hjälper barnet till med hushållsarbete och så pysslar ni kanske lite, är det rätt uppfattat?

    Du tror inte barnet skulle kunna utvecklas och stimuleras av att vara i en grupp med andra barn och lära sig vänta på sin tur, hjälpa andra, dela med sig och att förklara hur h*n tänker eller tycker och vad h*n vill?

    Hur många pussel och spel har ni och hur ofta används de? Bygger ni med klossar, klistrar, trär pärlor osv?

    Vad brukar ni göra i lekparken då ni går dit? Jag förstår att det mest handlar om att barnet får leka själv eftersom du behöver ta hand om småsyskonet.
    Nej det är inte rätt uppfattat.
    Vi är ute en stor del av dagen. Vi sitter aktivt och tränar på tex läsning och jag leker ofta med det, finns väl inget som hindrar bebisen från att sitta med och leka också?

    Resten tänker jag faktiskt inte svara på. Jag vet att barnet får den mentala och fysiska stimulansen det har behov av. Det sociala kan jag lösa. 
  • Anonym (who) Trådstartaren
    Äldre 11 Jun 10:59
    Anonym (kanske) skrev 2012-06-11 10:55:47 följande:
    ?? Ts kanske inte VILL avslöja könet på sitt barn för att kunna vara lite extra anonym. 

    Till dg TS så kanske din man resonerar lite så som vi gör, att man knyter ett speciellt band när man växer upp med dagiskompisar. De som vi sett som gått på dagis som små och sen fortsatt hänga i skolan har ofta blivit väldigt tajta långt upp i vuxen ålder, de har liksom en trygghet och en vänskap i varandra som påminner om syskonskap. Som en som inte gått på dagis som liten utan först kommit i ordentlig kontakt med andra barn i skolan så kan jag känna en viss avund mot de som haft turen att växa upp tillsammans och få komma varandra så nära redan från dagisåldern. Min man som gick på dagis men rycktes upp i femårsåldern och flyttades till ny skola känner detsamma, att det gick aldrig att komma innanför murarna riktigt. Visst hittar man kompisar ändå men det känns inte lika självklart. För oss är det därför en viktig aspekt nu när vi har egna barn. 
    Det kommer ändå inte gå med dem i skolan sen, vi kommer inte bo här då.
  • Anonym
    Äldre 11 Jun 11:05
    Anonym skrev 2012-06-11 08:57:23 följande:
    Varför skulle hemmabarnen vara annorlunda?
    Jag har valt att vara hemma med mina barn till skolstart, dom känner alla förskolebarnen och umgås med alla utom 1-2 st på em och helger.
    Mina barn kommer ev få börja när dom är 5 år och gå 15 timmar i veckan om dom skulle vilja det.
    Varken jag eller min man har gått på förskola och förstår inte att alla känner sig tvingade att sätta barnen på dagis.
    Efter att ha arbetat några år på förskola så kände jag att jag aldrig ville sätta mina barn där.

    Varför måste en treåring på förskola? Vad kan dom erbjuda som en förälder inte kan?
    Jag tycker att det är toppen att kunna ha sina barn hemma fram till skolstart om förälder i fråga är kompetent nog att lära barnet det han/hon behöver. Det handlar mycket om det sociala spelet från förskoleklassen och uppåt. Det kan vara mycket svårt för barn som inte gått ett tag på förskolan. 

    I sonens klass (ettan) var det några barn som hade varit hemma fram till de började i förskoleklassen och det går inte bra för dem. De förstår inte de sociala koderna/reglerna och hamnar ofta i frustrerande bråk. De ligger också mycket efter i språket och läsning/skrivning/matematik och förståelse. Det är inte konstigt när de varit hemma med en mamma som haft fler småbarn och inte ägnat sig åt den pedagogiska utvecklingen som de behöver. Av de som hade varit hemma till skolstart är det tre av fyra som nu får gå om ettan. 
  • Anonym (who) Trådstartaren
    Äldre 11 Jun 11:06
    Anonym skrev 2012-06-11 11:05:07 följande:
    Jag tycker att det är toppen att kunna ha sina barn hemma fram till skolstart om förälder i fråga är kompetent nog att lära barnet det han/hon behöver. Det handlar mycket om det sociala spelet från förskoleklassen och uppåt. Det kan vara mycket svårt för barn som inte gått ett tag på förskolan. 

    I sonens klass (ettan) var det några barn som hade varit hemma fram till de började i förskoleklassen och det går inte bra för dem. De förstår inte de sociala koderna/reglerna och hamnar ofta i frustrerande bråk. De ligger också mycket efter i språket och läsning/skrivning/matematik och förståelse. Det är inte konstigt när de varit hemma med en mamma som haft fler småbarn och inte ägnat sig åt den pedagogiska utvecklingen som de behöver. Av de som hade varit hemma till skolstart är det tre av fyra som nu får gå om ettan. 
    Men det där gäller uppenbarligen inte mitt barn.
  • Äldre 11 Jun 11:07
    Jegra skrev 2012-06-11 10:35:48 följande:
    Nu har jag bara läst Ts, så det är mycket möjligt att någon redan sagt detta...

    Barn som sällan/aldrig får träna sina sociala färdigheter kan få problem senare. Barn måste lära sig hur man ex ta kontakt med andra barn, solidaritet med andra och att samspela. Träffar du inte andra barn i lämplig ålder så är det säkert nyttigt för ditt barn att börja på förskola. Om du skulle kunna hitta andra barn som h*n kan leka med så är det en annan sak, och då mer än någon timme en gång per vecka.

    Arbetar själv på förskola och har mött barn som börjar sent och aldrig fått träna sig i sociala regler, och de kan ha rejäla problem att komma in i gruppen och få kompisar. Blir ofta lite "udda" (men inte alltid såklart).

    Det viktigaste som barn får på förskolan är inte att lära sig siffror och bokstäver utan det är i leken de lär sig normer och värden och att samspela med andra barn.
    Men sociala regler kan läras hemma.
  • Anonym
    Äldre 11 Jun 11:08
    Anonym (who) skrev 2012-06-11 11:06:52 följande:
    Men det där gäller uppenbarligen inte mitt barn.
    Det skrev jag inte heller om du läser inlägget. 
Svar på tråden 3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?