Hej
Det är annorlunda att plugga när man är lite äldre, jag deltog aldrig i studentfester, gick aldrig runt i overall på fyllan och skrek, kände mig egentligen inte som en student då jag var för gammal för den som brukar kallas "studentliv". Studerade men var inte student som så..
Visst kunde det skära sig lite med de i klassen, jag hade svårt att tolerera de högstadiemobbningsmetoder många av de som kom direkt från gymnasiet uppvisade. De betedde sig som snorungar, de roade sig med att mobba andra människor genom att kalla folk könsord och liknande, de gav blickar, himlade med ögonen och talade verkligen nersättande om kurskamrater (dvs om alla utom den som ingick i deras otrevliga lilla skara) men som sagt - jag var för gammal för att delta i deras drama och hade turen att inte behöva grupparbeta med dessa personer alltför ofta. På nått sätt var det skönt att vara lite äldre, i och med att man kunde bortse från dramat som pågick i klassen, man hade erfarenhet och kunde se saker med helt andra ögon än när jag var yngre o läste på universitet. Man hade även ett helt annat fokus och var mer målinriktad, man var inte alls så lättdistraherad som när man pluggade vid 18års ålder på universitet. Det var helt enkelt en fördel att vara lite äldre, efter examen så var man mer eftertraktad av arbetsgivare eftersom man faktiskt hade arbetslivserfarenhet (om än inom andra områden) och kunde ge ett mer stabilt & moget intryck på intervjuer.
Så ja.. man kommer vara mer mogen, man kommer kanske inte alltid komma jättebra överrens med de absolut yngsta i klassen även om det förstås finns undantag på 18-19åringar som uppvisar ovanlig mognad för sin ålder. Men det finns alltid några jämnåriga om man är kring 30-35 år, det är dock inte så många som är över 45år men det förekommer. Jag upplevde att alla som gick min utbildning hade någon att "hänga ihop med" oavsett ålder.
(min andra utbildning)
