• Äldre 5 Jul 10:05
    11771 visningar
    74 svar
    74
    11771

    Utreda igen? Ang autism

    Har en son som blir 2,5 i augusti. Han har några mån innan sin 2årsdag blivit utredd inom autismspektrat, han fick ingen diagnos dock hade han vissa sådana drag enligt dom. Vi går numera på lektotek och logoped då han bedömdes behöva hjälp med lekbeteende samt språk. De har ju även sagt att man får se i framtiden om det behövs ny utredning eller ej. Både lekoteket och utredarna gav en beskrivning som att "han gör det barn brukar göra men i mindre utsträckning". De kunde även se att han inte har så många ansiktsuttryck samt gester.

    Det har hänt mycket sen utredningen och han pratar nu i 3-4 ordsmeningar (typ "grävskopa gräva där") men han har forfarande ibland ett märkligt beteende. Det känns som han är som "barn är mest" men att just vissa beteenden känns avvikande mot andra jämnåriga och även yngre. Förskolan märker inte detta, kan dock också bero på att det har många barn och inte hinner lägga märke till det eller hur jag ska uttrycka mig. De med gester och ansiktsuttryck är fortfarande detsamma. Pekar och så gör han dock mycket numera. Han ler nästan aldrig då han träffar folk eller om någon han tycker om kommer etc (gäller alla han känner) och så har det avri sen 9mån ålder ungefär. Har fått höra av utredarna, logoped samt lekotek att han är ju en väldigt glad kille i sig (vilket han är) men han har lite längre till skratt och leende än många andra barn. Sen är det ju svårt att veta om det bara helt enkelt är hans personlighet eller beror på ngt.

    Några saker som att han ofta kan göra är att tex "mima".. det ser ut som han låtsas prata fast tyst och sen brukar han börja skratta efter en liten stund.

    Han går fortfarande lite på tå emellanåt'

    Han går stadigt men när han går o springer så flaxar han väldigt med armarna på ett lustigt sätt. Springer dock väldigt ostadigt och snubblar ofta.

    Han är tillbakadragen och försiktig men väldigt nyfiken av sig. Närmar sig dock barn på ett ibland udda sätt, genom att komma väldigt nära med ansiktet och kan bita ihop som ett underbett och skratta samtidigt fast som på ett "tillgjort sätt" jätte svårt att förklara men han kan ju även hälsa precis "vanligt". Han kan kramas ibland snabbt men vill oftast inte ha kramar o pussar så mkt men vill gänra dock ligga nära o sova. Samma där kan han ofta närma sig även de han känner bäst på ett lustigt sätt. Liksom trycker ansiktet och munnen hårt mot mitt. Inte behagligt precis.

    Har nu sista månaden eller 1,5 även börjat att slå både mig helt från ingenstans och även sig själv i ansiktet. Biter även sig själv i armen ibland samt får ibland utfall då han skriker rakt ut de högsta han kan om och om igen utan att han är arg eller något, bara något han gör. Det här är ju svårt också att veta om det är ngt slags testande.

    Upprepar också ofta tidigare händelser etc. (som att det stod en gran utanför tbanan vid jul och att en ambulans stod på en viss uppfart för 2 mån sen etc)

    rädd för ljud så som dammsugare, elvisp etc

    Någon som har ngt att säga om detta vad ni tror? Antar det bara är att vänta och se vad tiden utvisar, eller?

    Jag tror ju som så att det kan vara ngt men jag är inte säker då han utåt sett kan bete sig helt normalt enligt de flesta men att han har ju en del märkliga beteenden som man dock inte märker förrän man är med han ständigt. Så även om det skulle vara ngt så tror inte jag att det kanske skulle vara ngn slags "allvarlig autism" (lät säkert helt fel men kunde inte komma på ngt bättre). Kan tillägga jag tror det är ngt med hans pappa också, vet dock inte vad. Däremot är det tydligt på många sätt att hans pappa inte är helt normalbegåvad. Jag är givetvis ingen expert men jag är långt ifrån den enda som tror han har ngn form av diagnos. (det är dock en annan historia)

    Tacksam för svar o lite råd!

  • Svar på tråden Utreda igen? Ang autism
  • Äldre 5 Jul 10:15
    #1

    Sonen är fortfarande rätt så liten, ha en öppen dialog med logopeden och lekoteket om ev ny utredning.

    Det viktigaste är att lugnt och bestämd visa honom hur man gör, och vad man ska göra istället... Idag är det många med rätt milda besvär som får autismdiagnos, ofta är det som du säger, att de har en odiagnosticerad förälder, eftersom man inte satte diagnos på samma sätt förr. Det kan även vara så att sonen bara har lite drag...hur som helst får du kanske leva med ovissheten ett tag, eller länge!

    Det viktigaste är att du lär dig bemöta honom rätt, oavsett eventuell diagnos, så det är jättebra att du redan nu har professionell stöd, det innebär att du bidrar till att ge honom de bästa förutsättningar!

  • Äldre 5 Jul 10:26
    #2
    stresss skrev 2012-07-05 10:15:57 följande:
    Sonen är fortfarande rätt så liten, ha en öppen dialog med logopeden och lekoteket om ev ny utredning.
    Det viktigaste är att lugnt och bestämd visa honom hur man gör, och vad man ska göra istället... Idag är det många med rätt milda besvär som får autismdiagnos, ofta är det som du säger, att de har en odiagnosticerad förälder, eftersom man inte satte diagnos på samma sätt förr. Det kan även vara så att sonen bara har lite drag...hur som helst får du kanske leva med ovissheten ett tag, eller länge!
    Det viktigaste är att du lär dig bemöta honom rätt, oavsett eventuell diagnos, så det är jättebra att du redan nu har professionell stöd, det innebär att du bidrar till att ge honom de bästa förutsättningar!
    Ja precis det verkar som att vi ska fortsätta gå ett tag ändå för att hålla koll på hur det går. De på lekoteket ska även göra besök på förskolan för att se hur det går för honom där. Det är lite som man itne vet med hans pappa. Jag och många andra vet att hans pappa inte är helt hundra, något är det med begåvningen iaf men som sagt vad det beror på kan man inte veta. Men han är ju också utåt sett normal men när man kommer han närmare in på livet så förstår man det är ngt. Jag har ju iaf gått länge hos logoped nu med sonen och lekotek sen några mån tillbaka. Jag har fått lära mig mycket om diverse saker och använder mig dagligen av dessa knep för att förbättra kommunikation, samspel och lek. Så oavsett diagnos eller ej så har han ju fortfarande behov av lite extra hjälp.
  • Äldre 5 Jul 10:32
    #3

    Hej,
    utan att försöka diagnosticera er pojke eller så... Det låter ju som om där finns kriterier och om jag får råda hade jag gått och sett till att han får en riktig utredning så att ni vet. Ju tidigare han och ni får det har ni rätt till hjälp och stöd så att han får träning genom hab, kanske även LSS samt vårdbidrag från FK. Även om han inte har s k allvarlig autism, antar att du menar om han skulle uppfylla många kriterier (det finns totalt 4x3 = 12) eller utvecklingsstörning, så är det för er som familj och er sons framtid som det är bra med hjälp tidigt. Det är en stor sorg för många att inse och acceptera att ens barn är annorlunda. Vi har varit jätteledsna imellanåt men drivkraften att göra det så bra som möjligt är starkare och sorgen omvänds på något vis.

    Vår pojke är 3 i sep och blev utredd nu i feb och fick diagnosen autism. I framtiden ska det inte finnas enskilda diagnoser som autism eller asperger utan alla ska rymmas inom autismspektrum i stället. Gissar ändå på att det kommer finnas någon slags skala inom autismspektrat men vet ej hur det kommer se ut.
    Vår pojke är inget solklart fall om man inte vet vad man ska leta efter... Go och glad och mycket energi! Här hemma märkte vi det först med att han inte svarade på sitt namn och var lite svår att få kontakt med vid 18 mån.
    Det syns tydligt på honom med språket. Han har visserligen en hel del ord nu men använder det inte som vi med att svara ja och nej utan imiterar oss för det mesta. "Vill du ha glass?", så säger han "gass". Han älskar glass så han kommunicerar på sitt vis men det är jobbigt och tidskrävande med all tolkning och utbrott. Sen synd det också väldigt tydligt på vår pojke med andra barn. Han vet inte hur han ska bete sig och tittar och leker mest själv. Men visst utvecklas han också. Men barn med autism tänker på ett annorlunda vis. <3 En del av de vet inte spontant HUR de ska prata med andra och varför eller HUR de ska leka med jämnåriga barn. 
    Det finns en bra grupp på facecook som jag kan rekommendera om du är med där. NPF Hjärtefrågor. 

    Lycka till!
    kram!
     

  • Äldre 5 Jul 10:35
    #4

    Reagerar lite på att förskolan inte ser om han är avvikande eller inte... Hm. Det är ju deras jobb! :( Det får dom genast se till att hinna! Hur ska man annars kunna lita på att de ser ens barn och ger den trygghet som alla behöver?!! Har ni pratat med rektorn? 

  • Äldre 5 Jul 10:53
    #5
    Songbird1 skrev 2012-07-05 10:32:37 följande:
    Hej,
    utan att försöka diagnosticera er pojke eller så... Det låter ju som om där finns kriterier och om jag får råda hade jag gått och sett till att han får en riktig utredning så att ni vet. Ju tidigare han och ni får det har ni rätt till hjälp och stöd så att han får träning genom hab, kanske även LSS samt vårdbidrag från FK. Även om han inte har s k allvarlig autism, antar att du menar om han skulle uppfylla många kriterier (det finns totalt 4x3 = 12) eller utvecklingsstörning, så är det för er som familj och er sons framtid som det är bra med hjälp tidigt. Det är en stor sorg för många att inse och acceptera att ens barn är annorlunda. Vi har varit jätteledsna imellanåt men drivkraften att göra det så bra som möjligt är starkare och sorgen omvänds på något vis.

    Vår pojke är 3 i sep och blev utredd nu i feb och fick diagnosen autism. I framtiden ska det inte finnas enskilda diagnoser som autism eller asperger utan alla ska rymmas inom autismspektrum i stället. Gissar ändå på att det kommer finnas någon slags skala inom autismspektrat men vet ej hur det kommer se ut.
    Vår pojke är inget solklart fall om man inte vet vad man ska leta efter... Go och glad och mycket energi! Här hemma märkte vi det först med att han inte svarade på sitt namn och var lite svår att få kontakt med vid 18 mån.
    Det syns tydligt på honom med språket. Han har visserligen en hel del ord nu men använder det inte som vi med att svara ja och nej utan imiterar oss för det mesta. "Vill du ha glass?", så säger han "gass". Han älskar glass så han kommunicerar på sitt vis men det är jobbigt och tidskrävande med all tolkning och utbrott. Sen synd det också väldigt tydligt på vår pojke med andra barn. Han vet inte hur han ska bete sig och tittar och leker mest själv. Men visst utvecklas han också. Men barn med autism tänker på ett annorlunda vis. <3 En del av de vet inte spontant HUR de ska prata med andra och varför eller HUR de ska leka med jämnåriga barn. 
    Det finns en bra grupp på facecook som jag kan rekommendera om du är med där. NPF Hjärtefrågor. 

    Lycka till!
    kram!
     
    Tack så mycket för ditt svar! Han fick en ordentlig utredning (vad jag förstått) då när han var 20 mån. Det gjordes genom BUP i Farsta där de gjorde en del intervjuer med mig samt olika "tester" på sonen och även besök på förskolan. Jag tycker det är väldigt svårt o veta med sonen för emellanåt känns han som vilket abrn som helst men sen när han har vsisa av det här märkliga stunderna kan man verkigen undra. Sen vet man ju även att små barn kan ha en del konstigt för sig men det är ju inte bara ngt utan flera olika delar så det är inte bara en sak i sig utan allt sammantaget som kan få en att undra. Ibland kan jag även undra om jag är fel ute ang autism om det kan ha o göra med ngt annat? Man kan ju spekulera en del.

    Förskolan tycker ju inte ngt alls är konstigt dock tycker väl jag då att de kanske inte varit uppmärksamma på allt då o kanske inte kan särskilt mkt angående autism. Förskolan hade sagt till utredarna förut under intervju att de då inte hade märkt ngn tågång etc. ngt som han vid den tidpunkten höll på med jämt o ständigt och som jag själv sett han gjort ett flertal ggr på förskolan. Så uppenbarligen är det inte så uppmärksamma på detta. Han har även en handlingsplan men jag har frågat hur det går o får inget riktigt svar, jag tror tyvärr allt mest står nedskrivet på ett papper o itne mkt mer, för jag får aldrig höra om saker de gjort som är förenat med handlingsplanen..
  • Äldre 5 Jul 10:55
    #6

    Kan tillägga att både rektor och personal har avrit inblandad i och med utredningen förut och handlingsplanen för sonen men jag märker tyvärr ingen skillnad. Allt han lär sig verkar han lära sig hemma med mig..

  • Äldre 5 Jul 14:06
    #7

    Ok, jag läste lite slarvigt innan, sorry! Jag tolkar det som att de konstaterat autistiska drag i utredningen, alltså han har några kriterier men för få för att uppnå en diagnos. Då har han inte rätt till LSS, men dock habilitering som ni gör nu hos logoped m m. Tycker du/ni gör helt rätt.  Har ni sökt vårdbidrag?  
    MEN!! Vad 17 är det med hans förskola???? Jag jobbar själv inom skolan och jag vet att det är varje förskola och skolas skyldighet att anpassa verksamhet och skolgång så att alla elever med eller utan diagnoser ska få det stöd och den hjälp de behöver!!! Detta står i skollagen och kan inte misstolkas eller gås runt och ändå hör jag exempel på detta alldeles för ofta. Blir så arg! Sen verkar ganska många föräldrar inte heller verkar veta sina rättigheter men hans förskola är skyldiga att träna med er lille pojke!!! Om du vill kan jag leta upp paragrafen. Stå på dig! Om det inte går fram, anmäl eller byt förskola, det hade jag gjort. Kram till er!

  • Äldre 5 Jul 14:13
    #8

    Om det finns en handlingsplan och ni redan haft möte om er son, be om ett nytt möte där du berättar läget om att du inte känner stöd och handling från deras sida. Jag tycker man kan vara rak, ärlig, ställa krav och ändå trevlig! lycka till

  • Äldre 5 Jul 20:43
    #9
    Songbird1 skrev 2012-07-05 14:06:57 följande:
    Ok, jag läste lite slarvigt innan, sorry! Jag tolkar det som att de konstaterat autistiska drag i utredningen, alltså han har några kriterier men för få för att uppnå en diagnos. Då har han inte rätt till LSS, men dock habilitering som ni gör nu hos logoped m m. Tycker du/ni gör helt rätt.  Har ni sökt vårdbidrag?  
    MEN!! Vad 17 är det med hans förskola???? Jag jobbar själv inom skolan och jag vet att det är varje förskola och skolas skyldighet att anpassa verksamhet och skolgång så att alla elever med eller utan diagnoser ska få det stöd och den hjälp de behöver!!! Detta står i skollagen och kan inte misstolkas eller gås runt och ändå hör jag exempel på detta alldeles för ofta. Blir så arg! Sen verkar ganska många föräldrar inte heller verkar veta sina rättigheter men hans förskola är skyldiga att träna med er lille pojke!!! Om du vill kan jag leta upp paragrafen. Stå på dig! Om det inte går fram, anmäl eller byt förskola, det hade jag gjort. Kram till er!
    Ja precis så är det, han hade vissa drag men för få för att uppnå diagnos. Hans profil bev något ojämn har jag för mig, men räknades som normalbegåvad av vad jag förstod. Men som sagt man kan ju fortfarande vara normalbegåvad även om man har något inom autismspektrat och har man inte det så är det ju fortfarande inte svartvitt ändå. Bara för att man inte har diagnos är ju det inte samma sak som att man inte behöver någon extra hjälp. Jag känner dock att jag inee blir tagen på allvar på förskolan eftersom de inte ser problemet. Fick t.ex. höra på utvecklingssamtalet ang att han mest leker med en grävskopa eller bilar (det är tänkt de ska försöka få han intresserad av annat eftersom han oftast väljer samma sak)  så sa de iaf att "ett annat barn på förskolan leker också bara med bilar, så det är andra i hans ålder som också gör det och hör till åldern, så jag kan tycka att om han nu vill leka med det kan han ju få göra det". Ungefär så sa dom.. men jag menar det här andra barnet kan de ju inte jämföra med, de är faktiskt inte helt i samma ålder dessutom så fungerar han som vanligt i andra situationer som min son har lite problem med. Man kan ju itne bara jämföra en grej rakt av. De får mig att känna mig löjlig och överdriven som att det snarare det är jag som är "problemet". Det går inte att prata om detta med dom längre känner jag, de förstår inte och säger ju också att han pratar mer än vissa andra barn där. Jag förstår att de inte kanske ser problemet då de inte är särskilt insatta samt att de ser ju bara att han lär sig nya saker som de andra barnen, skillnaden är att det ligger mkt mer träning bakom det som andra kanske lär sig automatiskt i sin utveckling. De märker inte skillnaden eftersom det är jag som tränar allt detta, som sagt, det han lär sig lär han sig nästan 98 & hemma. Ibland kan jag höra att han säger ett nytt ord han lärt sig på dagis men det är allt och det är sällan.. Jag pratade om resursperson i början om de nu inte har tid eller vad det är men nej, då ska man ha en diagnos enligt dom. Spelar ingen roll vad jag gör eller vem jag pratar med som sagt.. De enda som såklart håller med mig o tycker det är för jävligt är ju logoped och lekoteket.

    Vårdbidrag kan man väl inte få när man inte har ngn diagnos? Just nu jobbar jag halvtid (alltså inte gått ner i tid utan valt ett sådant jobb) pga jag först ska hinna med allt det vardagliga men också ha tiden till att gå till logoped o lekotek ofta, samt kunna leka med han mkt så att han iaf får stöd av ngn i sitt lärande. Jag känenr det dock lite stressigt att jag ska vara den enda som använder mig av allt detta när han faktiskt går på dagis också. Han är inte heller där många timmar så man kan ju tycka att de borde kunna offra sig lite.

    Jag letar efter ny förskola men det kommer nog ta tid innan han får ngn. Vi ska försöka få förtur genom att förklara allting och får då också stöd av logoped i detta som gärna pratar med en eventuell ny förskola o förskolechef.
  • cruz
    Äldre 5 Jul 21:40
    #10

    Intressant. Min son på 5 år har högfungerande autism och han gör samma saker som normala barn i den åldern gör MEN i mindre utsträckning. Han kan kommunicera, han kan samspela socialt och han visar prov på fantasilek ibland, men kvantitativt så ligger han ju under det normala så att säga. Autism är ju ett spektrum och de barnen med mildare autism uppfyller även de kriterierna för ASD med MINSKAD (inte utebliven) förmåga till socialt samspel, kommunikation och flexibilitet. Det finns flera barn med autismspektrumdiagnos på min sons dagis och jag tycker tex att alla barnen ändå har förmåga till samspel, men jag kan känna att kontakten och samspelet är lite flyktigt och inte lika "uthålligt" som för normala barn.

Svar på tråden Utreda igen? Ang autism