Har flyttat in i sambons hus

Jag står inför samma frågor... visst vore det klokt att ha varit på det klara innan jag tog steget och flytta in hos min nuvarande sambo... trodde iofs att allt var klart, men visar sig nu att så inte var fallet vilket självfallet skapar osäkerhet hos mig... Alltså för ca 3mån sedan sålde jag av det mesta av mitt bohag och flyttade in hos min nuvarande sambo och hans två barn i hans hus, som ligger i en annan stad än där jag bodde innan. Innan jag flyttade in så hade vi  diskuterat hur mycket jag skulle betala i boende då jag flyttat in.. och då våra inkomster skiljer sig väsentligt åt och han bodde i ett dyrare område så föreslog han att jag kunde betala samma summa som jag gjorde för mitt dåvarande boende och att hans önskan var att det så småningom skulle leda till att jag blev delägare av huset. Vilket jag såklart uppskattade att han föreslog och ville.

Efter jag flyttat in har jag fått veta att det han betalar för boendet inte inkluderar några amorteringar utan enbart består av ränta och driftskostnader, så den "hyra" jag betalar leder inte till någon avbetalning på huslånet och kan därför inte bidra till något delägarskap i förlängningen. Kände mig så naiv när jag fick höra det av honom...

Det finns en hel del renovering att göra på huset, dels för att det ska bli mer funktionellt för 4pers att bo och leva i det, samt för att vi alla ska känna en större trivsel. Och som det känns idag, då den största delen av hemmet består av hans möbler och saker, så känns det kanske extra viktigt för mig för att trivas att forma om hemmet. Men det svåra ligger ju då i att det jag eventuellt skulle lägga pengar på i det hus som jag inte alls äger är ju inga pengar jag ser röken av vid en ev. separation och det måste jag erkänna känns sådär. Samtidigt har jag ju inte mycket att säga till om då jag inte själv går in med några pengar.. vilket resulterar i att jag känner mig väldigt maktlös i mitt egna hem... vet inte hur jag ska gå vidare i nuläget,..

Ja visst finns det många lösningar på hur det skulle kunna lösas förmodligen... kanske ligger den största problematiken i att jag inte har några ekonomiska förutsättningar för att ta ett lån på så mycket pengar i nuläget.. samt är osäker på att jag gjort det,även om jag haft den möjligheten, då jag inte anser att huset är värd den summa som han gav för det. Han vill bo så att hans barn kan gå mellan barnens mors bostad och hans bostad och han har köpt ett hus i det område som hans barns mor bor i. Jag har mao inget att säga till om vad gäller var vårt gemensamma boende skall ligga.. och hur fånigt det än må låta så tycker jag det känns otroligt jobbigt.