• Loopen

    Påbörja adoptionsprocessen

    Hejsan, jag har lite frågor kring själva adoptionsprocessen. Lite bakgrundsinfo om oss: Jag och min man har sedan tidigare två biologiska barn och har nu börjat längta efter ett tredje barn. Eftersom jag har haft två tunga graviditeter som avslutats i jobbiga förlossningar med komplikationer kan jag helt enkelt inte tänka mig att gå igenom en graviditet igen. Vi har därför börjat fundera kring adoption. Har även blivit medlem och satt upp oss som sökande hos en adoptionsorganisation. Mina frågor är nu:
    1. Jag läser just nu på universitetet och har 2,5 år kvar. Bör vi vänta med att gå föräldrautbildning och dra igång en medgivandeutredning tills mina studier är klara? Min man har ett jobb med inkomst över medel men det är väl bäst ifall jag också arbetar? Jag har en heltidstjänst vilken jag är studieledig från. Om vi har tänkt att välja Colombia som land så är det ingen väntetid i Sverige men däremot upp till 4 år i landet, vilket talar för att vi bör sätt igång direkt?
    2. Hur lång tid har utredningen för medgivande tagit er?
    3. Några andra tips och råd vad vi bör tänka på?

     

  • Svar på tråden Påbörja adoptionsprocessen
  • Hjärtat längtar

    Hej!

    Vad bra att ni har gjort det första steget att bli medlem i en adoptionsorganisation! Om  jag vore er hade jag tittat på ett annat land än Colombia. Det går knappast adoptera från Colombia - Privata barnhem, när man har 2 barn sen innan. Och ICBF har ju som du skrev 4 års väntetid efter skickade handlingar. 

    1. Föräldrautbildningen tycker jag ni kan börja med så snart ni kan. Socialtjänsten hänvisar er. Vad gäller utredningen så kan det i vissa fall vara bättre att vänta med den, om ni ändå ska invänta kötid i Sverige och du har din utbildning kvar. Men jag tror ändå ni kan göra utredningen trots att du studerar. Medgivandet är ju giltigt i 2 år.

     2. För oss tog det 3,5 månad från startad utredning till medgivande.

    3. Fundera på om ni kan tänka er att adoptera ett barn med särskilda behov. (SN= Special Needs) Då har ni fler valmöjligheter angående land och det går oftast fortare, läs mer på er adoptionsorg.  

  • koalabjörn
    Hej & välkommen till adoptionsvärlden!

    Eftersom medgivandet bara gäller i två år och du har 2,5 år kvar av studierna, så skulle jag nog vänta lite. Men det avgör ni själva. Man kan naturligtvis förnya medgivandet varje 2-årsperiod också, ifall ni vill börja nu på en gång. Då skickar man in nya läkarintyg mm + träffar sina utredare igen efter vaje 2-årsperiod.

    Fundera inte så mycket på länder och så ännu. Läget i de olika länderna förändras hela tiden.

    Gå istället redan nu med i en eller två adoptionsorganisationer så får ni ett könummer som ni behåller under hela processen. Könumret blir aktivt när ni bestämmer att det är dags! Se godkända organisationer på www.mia.eu

    Ta även kontakt med er socialtjänst/familjerätt och berätta att ni är i adoptionstankar. De hänvisar er då till en obligatorisk föräldrautbildning med inriktning på adoption. (Det kan vara kötid till dessa utbildningar). Efter den utbildningen är avklarad så kan socialtjänsten börja medgivandeutredningen. Det är som sagt Socialtjänsten/Familjerätten som sköter det.

    Vi väntade 6 månader i kö till föräldrautbildningen. Utbildningen var sedan förlagd på 5 helger. Men det är olika.

    Efter utbildningen var klar och vi hade våra intyg så sökte vi om medgivandeutredning hos socialförvaltningen. Det tog 2 månader innan de startade utreda oss. Utredningen tog knappt 5 månader till beslut. Vi träffade medgivandeutredarna ett antal gånger, blev djupintervjuade (och filmade) av psykolog, de gjorde 2 hembesök samt att de träffade våra närmsta vänner, grannar och släktingar. De inhämtar även intyg från läkare, kriminalregister, socialregister, arbetsgivarintyg, kronofogden, försäkringskassan (de senaste 10 årens sjukskrivningar), deklarationsuppgifter mm.

    Utredningen kan ta ca 2-6 månader. Beslutet tas i Familjerätten.

    Ni kommer få massor av tips och råd på föräldrautbildningen, och säkert får ni en massa aha-upplevelser.

    Och som Hjärtat Längtar skrev: Barn med SN kan absolut vara ett sätt att få det hela att gå fortare. De är naturligvis precis lika underbara och gulliga som alla andra barn. Ett SN kan vara något lättare som inte märks eller syns särskilt mycket alls, det behöver inta vara stora och svåra "handikapp" om man nu skulle känna att man inte mäktar med det.
  • Loopen

    Hej. Tusen tack för svar. Vi snöade in på Colombia eftersom de tillgodoräknade sambotid, vi är relativt nygifta nämligen. På vår organisations sida stod det inget om att 2 biologiska syskon var ett hinder. Vi kan absolut tänka oss Kina och adoptera ett barn med SN.
     Räcker det att man går föräldrautbildningen en gång, trots att vi väntar med utredningen tills det börjar närma sig examen? 

  • Emeli
    Loopen skrev 2012-08-17 21:42:21 följande:
    Hej. Tusen tack för svar. Vi snöade in på Colombia eftersom de tillgodoräknade sambotid, vi är relativt nygifta nämligen. På vår organisations sida stod det inget om att 2 biologiska syskon var ett hinder. Vi kan absolut tänka oss Kina och adoptera ett barn med SN.
     Räcker det att man går föräldrautbildningen en gång, trots att vi väntar med utredningen tills det börjar närma sig examen? 
    Det bästa är om ni inte fastnar för något land på detta tidiga stadium. Dels kan mycket hända innan det är er tur att skicka några ansökningshandlingar, dels finns inte all info på organisationernas hemsidor. Anmäl er som sökande till minst en organisation och gå föräldautbildningen.

    Vissa kontakter har ingen eller mycket kort väntetid i Sverige, men dessa har nästan alltid någon "hake". Det kan handla om väntetider på 4-5 år i landet (t.ex. Kina, Colombia, Thailand), det kan handla om långa vistelsetider i landet (t.ex. Kenya) eller att man måste vara öppen för barn som är lite äldre eller som har SN (många av länderna i östeuropa), eller så är kontakten mycket dyr i förhållande till andra. Kraven på föräldrarna kan också vara hårda och svåra för de flesta att uppfylla (t.ex. CSS i Taiwan).

    Om ni ställer er i kö nu, går utbildningen, du avslutar dina studier och ni därefter begär en utredning kommer ni dels att ha 2-3 års äktenskap, dels bra kötid. Det borde öppna upp för ganska många länder för er. Det gäller bara att ni inte närmar er ålderstrecket. NI MÅSTE ANSÖKA OM UTREDNING INNAN NÅGON AV ER HAR FYLLT 43.

    Jag misstänker  att det är ICBF i Colombia ni har tittat på. Du vet väl att både AC och FFIA förmedlar barn därifrån? Det är samma kontakt som ställer samma krav på de blivande föräldrarna oavsett organisation. Gå in på bägge organisationernas hemsidor och jämför informationstexten. FFIA har inga barnhemskontakter i Colombia. Det har däremot AC och ALC. De olika barnhemmens adoptionsverksamhet styrs av samma lagar och regler som ICBF. Dessutom kan vart och ett av dem ha egna kriterier och urvalsprinciper.

     
Svar på tråden Påbörja adoptionsprocessen