Jag får inte träffa pojkvännens dotter

Jag har ett enormt känslomässigt påfrestande problem.

Jag är snart 22 år och har träffat min pojkvän i drygt ett år nu. Vi började träffas innan han gjort slut med sin sambo, vilket var enormt dumt och har lett till många tårar för alla inblandade.

I månaderna som följde uppdagandet av det vi gjort så mådde jag fruktansvärt dåligt. Jag skämdes och var ledsen och besviken på min kille, då han helt enkelt velade så länge med att bryta med sin tjej (det tog ca tre månader). Anledningen var att de har en dotter tillsammans som nu är drygt 1,5 år. Att detta komplicerade det hela kunde jag förstå, då han var rädd för att hon skulle sticka med dottern och han inte skulle få träffa henne.

Smärtan med vår "affär" har vi behandlat och alla de negativa känslorna har vi pratat om. Jag älskar min kille och vi vill gå vidare. Jag har till och med träffat hans ex och de två går hos en psykolog för att kunna komma bättre överens angående dottern.

Till en början gick det trögt men nu har min kille hunnit med pappa ledighet och har delad vårdnad om dottern. Detta har funkat bra och han har god kontakt med sin flicka.

Jag får absolut inte träffa min pojkväns dotter för hans ex tillåter inte det. Vi har respekterat detta. Men det är så smärtsamt! Jag får inte vara med min kille när han har hand om dottern. Detta tar bort halva veckorna för oss. Vi har varit tillsammans i över ett år och jag mår så dåligt, även han, över att hans dotter inte får lära känna pappas flickvän! Jag vill så gärna få lära känna henne, det är allt jag vill.

Min killes ex har ingen konkret anledning till varför hon inte låter mig få träffa deras dotter. Till mig har hon sagt att det inte känns bekvämt för henne, det är för laddat. Hon vet inte när jag får lov att träffa henne, hon har nämnt något om att det kan ta flera år (!?).

Min fråga är hur jag och min kille ska ställa oss till detta!

Hittills har vi respekterat henne för hon har haft det tufft och vi måste ta konsekvenserna för våra handlingar. Men jag mår så oerhört dåligt. Borde min pojkvän strunta i hennes vilja och låta mig vara med honom och hans dotter i alla fall? Detta tär så mycket på oss. Hans dotter undrar om mig, det börjar bli så konstigt och märkligt. Jag missar den största delen i hans liv!

Hos psykologen har hon inget konkret att komma med och det känns som att hon bara vill dra ut på tiden. Vi har varit redo att presentera dottern i vårt förhållande i 8 månader minst. Jag är förtvivlad var och varannan dag. Jag behöver hjälp!

Hej!

Det är en svår och smärtsam situation du beskriver, för er alla inblandade. Man brukar säga att man skall låta det gå en rimlig tid efter en separation innan en ny partner introduceras för ett barn. Barnet behöver tid att ställa om, tid att vänja sig vid en ny situation med separerade föräldrar. Det kan också vara rimligt att tillmötesgå flickans mammas önskemål att hon inte skulle träffa dig under en tid. I ert fall har det gått ett år sedan ni började träffas och kanske nio månader sedan din pojkvän separerade från flickans mamma. Det låter rimligt att du skulle kunna börja träffa flickan nu. Din pojkvän har tagit hänsyn till mammans önskemål. Jag tycker inte att din pojkvän skall strunta i hennes vilja men säga att det är dags nu att ni träffas. Hon kommer troligen att säga att hon inte vill det men det är inte rimligt att bara hennes vilja skall råda när det nu gått en tid. Jag tror att din pojkvän skall stå på sig och ta upp frågan, inte göra det bakom hennes rygg för det kommer inte att bli bra. Eftersom de går hos psykolog tillsammans kan han ta upp frågan till förhandling där. Låt oss säga att flickans mamma skulle säga nej under flera år. Det handlar troligen om att det är svårt för henne att acceptera separationon. Då skulle hela situationen bli låst för er och flickans del och det är inte rimligt. Det är ju så att din pojkvän har separerat och att han nu lever med dig. Denna nya situation måste accepteras av flickans mamma även om det är svårt för henne. Som sagt, din pojkvän behöver stå på sig. Då värnar han även om dig och det är viktigt för er relation och framtiden. Det är inte lätt för honom att balansera mellan allas viljor. I den här situationen är inte alla nöjda och han behöver stå för sitt val.

Hälsningar
Gerd

Jag får inte träffa pojkvännens dotter

INNEHÅLL