• Anonym (:()
    Äldre 23 Aug 17:13
    26045 visningar
    13 svar
    13
    26045

    Ska göra medicinsk abort. Berätta hur det gick för er.

    Ska göra medicinsk abort nu snart. Berätta hur det gick för er. Är bara i 6e veckan. 
    Vill veta hur ont det gör, och om ni kräktes och mådde illa :(
    Skriv gärna vilken vecka du var i :) 

  • Svar på tråden Ska göra medicinsk abort. Berätta hur det gick för er.
  • Äldre 23 Aug 17:15
    #1

    som mensvärk typ...ingen aning vilken vecka men det var tidigt..

  • Äldre 23 Aug 17:17
    #2

    Jag mådde inte illa, kräktes inte.
    Jag var hemma, vilket jag tyckte var skönt.
    Det gjorde rejält ont ett tag, men var helt klart överkomligt. Tog bara ett par Ipren.
    Det jag tyckte var läskigast var när man kände att det var dax att gå på toaletten...

    För mig hjälpte det att ha varmvattenflaskor mot rygg och mage när det gjorde som ondast. Jag fyllde helt enkelt   ett par 1 1/2 liters petflaskor med varmt vatten.
    Jag var i v6.
    Det hela var över snabbt.

  • Edda2
    Äldre 23 Aug 17:23
    #3

    Var i v 7 när jag gjorde min.
    Precis innan det kom ut blev jag yr, kräktes och illamående. Fick lägga mig efter men blev fort bra. Sen hade jag bara mensvärk.

  • Anonym (Med.A­bort)
    Äldre 23 Aug 17:23
    #4

    Jag gjorde min medicinska abort i vecka 9. Det var väldigt obehagligt. Jag fick tabletter att stoppa upp i slidan som skulle sätta igång det, svalde nån tablett också har jag för mig. Gick på toa och blödde väldigt mycket.

    Jag såg embryot i toaletten också och kommer nog aldrig få ur det ur skallen, det är nog det värsta jag varit med om helt ärligt.

    Men sen blir det ju som vanlig mens bara att man blöder i flera veckor, inte så trevligt.

    Min upplevelse var väldigt negativ och ja.. Inte bra.

    Tur hade jag en stöttande pojkvän och snäll personal på sjukhuset.  

  • Anonym (:() Trådstartaren
    Äldre 23 Aug 17:54
    #5

    Någon mer ?

  • Anonym
    Äldre 23 Aug 17:55
    #6
    Anonym (Med.Abort) skrev 2012-08-23 17:23:53 följande:
    Jag gjorde min medicinska abort i vecka 9. Det var väldigt obehagligt. Jag fick tabletter att stoppa upp i slidan som skulle sätta igång det, svalde nån tablett också har jag för mig. Gick på toa och blödde väldigt mycket.

    Jag såg embryot i toaletten också och kommer nog aldrig få ur det ur skallen, det är nog det värsta jag varit med om helt ärligt.

    Men sen blir det ju som vanlig mens bara att man blöder i flera veckor, inte så trevligt.

    Min upplevelse var väldigt negativ och ja.. Inte bra.

    Tur hade jag en stöttande pojkvän och snäll personal på sjukhuset.  

    Även jag har gjort medicinsk abort och kan hålla med dej om att SE embryot nog var de värsta.
    Jag hade inga smärtor eller någonting.
  • Äldre 23 Aug 17:59
    #7

    Kan tillägga att jag inte blödde i flera veckor eller ens särskilt mycke. När jag var på återbesöket så var mitt gravtest fortfarande positivt, trots att allt var borta. Men en vecka senare testade jag negativt.

    Vi hade bestämt att min man skulle vara på jobbet, för mig kändes det onödigt att han skulle vara hemma (även fast de råder en att det ska vara någon med en under aborten), men hans arbeta är bara ett par minuter bort. Dock var han hemma iaf för vår dotter vaknade natten innan med hög feber. Och det var faktiskt skönt att han var hemma.

    Jag hade laddat upp med filmer och böcker, för att ha annat att tänka på. Spenderade större delen av dage i sängen. Inte för att jag behövde, utan för att det var skönt att ta det lugnt.

  • Äldre 28 Aug 19:59
    #8
    Anonym (:() skrev 2012-08-23 17:13:41 följande:
    Ska göra medicinsk abort nu snart. Berätta hur det gick för er. Är bara i 6e veckan.  Vill veta hur ont det gör, och om ni kräktes och mådde illa :( Skriv gärna vilken vecka du var i :) 

    Jag var i v8 (sista tillåtna dagen för medecinsk) och jag kände inte ett dyft. Fast man blöder rätt rejält efteråt, sno med dig ett par bindor från sjukan annars lär du bLi frusterad över att behöva byta binda hela tiden
  • Anonym (Med.A­bort)
    Äldre 28 Aug 23:19
    #9
    shitpaste skrev 2012-08-28 19:59:25 följande:

    Jag var i v8 (sista tillåtna dagen för medecinsk) och jag kände inte ett dyft. Fast man blöder rätt rejält efteråt, sno med dig ett par bindor från sjukan annars lär du bLi frusterad över att behöva byta binda hela tiden
    V.8 är inte sista dagen för medicinsk abort. Det är rekomenderat att göra det till vecka 9 men man får göra det i vecka 12 också.
  • Karada­g
    Äldre 28 Aug 23:44
    #10

    Känner många det gått bra för. Lycka till

  • Anonym
    Äldre 2 Sep 20:07
    #11

    Jag gjorde en medicinsk hemabort för drygt en månad sedan. Hade lite molande "mensvärk" efter första tabletten men annars ingenting. Jag trodde det skulle vara jobbigt att överhuvudtaget lyckas svälja tabletten men det var det inte. Jag var så säker på vad jag ville göra, samtidigt som det var jobbigt känslomässigt. Något som både jag och min kille tyckte var jobbigt var att personalen på Östra inte ens tilltalade honom, trots att han var där med mig och inte lämnade mig ensam för en sekund. Vi ser det som att vi gick igenom det här tillsammans, även om jag var med om den fysiska biten så var det ändå ett gemensamt beslut och det påverkade oss ändå psykiskt båda två. Samtidigt har det gjort vårat förhållande starkare att ta oss igenom det här och kunna prata med varandra om det. Vi har det väldigt bra tillsammans, men vill inte ha barn än av olika skäl. Graviditeten var inte planerad.

    I alla fall, dagen då jag skulle göra hemaborten började med att jag åt frukost och tog de smärtstillande jag blivit tillsagd att ta. Sedan la jag mig i soffan och stoppade upp fyra tabletter i slidan. Där skulle man ligga kvar en stund så det gjorde jag, sedan gick jag upp och tog det lugnt, tittade lite på tv osv. Efter ett tag började det göra lite ont och blöda. Jag tänkte att "är det inte värre än det här så är det ju väldigt skönt". Men det var bara början. Jag vill inte skrämma upp någon och jag ångrar absolut inte det jag gjorde, men jag tycker ändå det är viktigt att förbereda sig på att det kan göra väldigt ont. Det är jätteolika från situation till situation men för mig var det den värsta smärta jag varit med om. Och då tog jag ändå de extra tabletterna de rekommenderade mig att ta om det gjorde väldigt ont. Det var morfin i dem, och jag tror det var på grund av dem jag kräktes. Men själva kräkningarna var inte så jobbiga, de distraherade mig från smärtan. På kvällen hade det lugnat ner sig lite grann, och dagarna därpå var helt ok, hade som lite mensvärk och blödde fortfarande.

    Efter en dryg vecka började det dock göra nästan lika ont under själva aborten, varpå jag blev orolig och åkte till gynakuten. Läkaren konstaterade att det inte var någon infektion, men att både smärta och blödning kan te sig väldigt olika från person till person. Hon sjukskrev mig från jobbet och efter ett par dagar började det kännas bättre. Jag blödde i ca fyra veckor, men i slutet trappade det ner.

    Psykiskt så mådde jag bara dåligt under själva graviditeten, inte efter aborten. Vilket kanske är ett tecken på att det var rätt beslut. Jag tror det är viktigt att ha någon att prata med. Jag har berättat det här för både familj och närmsta vänner, och på så vis fått förståelse från dem att jag inte har varit samma pigga glada tjej som vanligt. Även om jag inte har mått dåligt psykiskt så har jag ändå haft ett stort behov av ensamtid och lugn och ro, tror man behöver det för att bearbeta allt. Jag och min kille tröstar oss med att vi nu vet att vi kan bli gravida, ganska lätt dessutom eftersom jag hade tagit ett dagen efter piller. Nu vet jag också att man inte ska ta saker och ting för givet men jag är ju åtminstone mer säker på att kunna få barn nu än vad jag var innan. Både jag och min kille vill bli glada den dagen vi får veta att jag är gravid, inte undra hur vi ska lösa det.

    Så för min del var det rätt beslut, men jag kommer göra allt för att inte hamna i den situationen igen då aborten ändå var både psykiskt och framför allt fysiskt påfrestande. Lycka till! 

  • Äldre 10 Jun 20:49
    #12

    Jag väljer att skriva ner hur min abort gick till som stöd till andra som ska genomgå eller har gått genom samma sak. Det är inte direkt ett lätt beslut även om de kan verka självklart för en del då det är ett liv och framtiden det handlar om. I detta fallet tänkte jag på mitt eget liv först, jag började träffa/dejta en kille jag känt i ca 3 år men det var aldrig något riktigt seriöst så jag tänkte ge de här med kärlek ännu en chans. Dessvärre gick det lite för fort fram i relationen och jag insåg att han var samma snubbe som fick mig att gå som det var för tre år sedan haha! Tyvärr...


    Så det höll inte, trots skydd så hade jag råkat bli på smällen eller ja ” gravid”... inte riktigt vant mig vid det ordet ännu. Aldrig heller kunnat se mig som en mamma. Som sagt så hade det inte varit rätt tid för min del så jag bara var och är 18 år gammal och stod en vecka inför studenten, utan jobb och utan pojkvän. Däremot hade jag en fin mamma och en vän som stöttade mig mycket. Jag fick reda på att jag var i åttonde veckan så jag valde att göra medicinsk abort, jag vill säga att det tar lite psykiskt på en och rekommenderar kurator.


     


    Dag 1.


    Fyra dagar efter studenten startade jag aborten med ett piller som gör själva ”missfallet”. Pillret tog jag runt 10 och märkte snabbt av lite illamående och trötthet, annars ingenting speciellt! Vilade och såg på serier den dagen (Rekommenderar att små äta under dagen så gick illamåendet över) :) gärna kex.


     


    Dag 2.


    Vilodagen som jag kallar den, så kände jag smått illamående den var hanterligt. Har ändå kunnat vara ute och njutit av dagen. När klockan slog sju kände jag lite verk vid äggstockarna precis som lite lätt mens verk och då kom det lite blod som en vanlig start av din mens ungefär detta pga tabletten från gårdagen. Inget speciellt konstigt och har man ont är de bara att ta en liten


    Alvedon :)


     


    Dag 3 .


    Dagen jag var som mest rädd för var här, då tänkte jag för att få en bra inställning ” att föda ett barn gör förmodligen ondare än vad aborten gör ” Och det var sant. Denna smärtan är nog en personfråga, det känns under sammandragningarna som en kraftigare mens verk.


    Jag rekommenderar Tens, kanske smörja in med Voltaren, Använda lite värmedynor att lägga på rygg och mage, Smärtstillande som du får i behov och innan på mottagningen (om du gör det där) Eller kan man lägga is. Glöm heller inte av att vara avslappnad, har man jätte ont är de bra om man kan röra sig. Efter allting så kommer klumpar ut och sånt äckligt men det spolar man bara ner! Sedan kan man ha en längre mens i ca 2-4 veckor... som sakta avtar. :)


    Allting tog kanske 5-6 h. Under de timmarna så ta med bindor, hink vid illamående, mat, tidning etc.. ombyte!?


     


    Jag tänker också som så att jag är inte redo för barn ännu och måste förstå att ibland måste man tänka på sig själv :). Men till alla er andra glada föräldrar eller ni som också ska göra abort. Va inte rädda, det går över.


     


    LYCKA TILL! :)


    " Man måste dö några gånger innan man kan LEVA"
  • Wed 26 Jun 2019 22:49
    #13

    Hej,
    Jag har startat min abort idag på klinken och mår illa av den första tabletten.
    Men ingen blödning hittils. Jag ska ta de 4 cytotec tebletterna om två dagar i slidan. har blivit tillsagd att om jag inte börjar blöda efter 3 timmar måste jag då svälja 2 cytotec tabletter. 
    Jag har läst nu mycket på nätet men ser inte att någon har fått den sista instruktionen. 
    Har ni erfarenhet av detta?

    Tack på förhand!

Svar på tråden Ska göra medicinsk abort. Berätta hur det gick för er.