• Anonym

    Obrydd 5åring

    Hej! Jag är mamma till ett bonusbarn som jag blrjar bli lite orolig för. Det är nämligen så att han är helt obrydd i när han gör fel. Det gäller både från när han bråkar med sin storebror till att stjäla pengar. Han vet att han gör fel, men problemet är att han bryr sig inte. Jag har försökt med alla möjliga straff. Får inte gå ut och leka, tar bort leksaker/cykeln, får inget lördagsgodis... men inget biter på han!! Det finns inget i hans värld som betyder tillräckligt mycke för att det ska bita på han. Självklart pratar jag med han varenda gång han gör fel och försöker förklara och vara så pedagogisk som möjligt om vad som är rätt och fel och vad man ska göra när man gjort fel eller gjort någon illa. Men det som vi diskuterar, (att säga förlåt direkt man gjort fel ist för att springa iväg och få värsta utbrottet) kommer han inte ihåg nått av efter 5min! Och kan göra samma sak igen! Det känns som om han aldrig lär sig och straffen man ger tar inte på han! Sista incidenten var att grannens 100:ing fattades och han sa att det inte var han som tog den, men han gick och gömde sig och ville inte prata så som han gör när han ljuger. Så jag pratade och sa att jag inte blir arg bara han säger sanningen, vilket han till slut gjorde. Det var han som tagit den och vi diskutetade om det som hänt och hur fel han hade gjort. 5min efter frågade jag vad vi hade kommit överrens om och han svarade glatt och obrytt, jag kommer inte ihåg. Är detta nått som han kommer att" växa ifrån"? Han är ju bara 5år nu, men hur kommer det att gå när han blir äldre? Vad ska man ge för straff som skulle bita på honom? Skulle vara väldigt tacksam för svar!!

  • Svar på tråden Obrydd 5åring
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Du tänker helt rätt när du funderar på vilka konsekvenser det ska bli av att ditt bonusbarn beter sig på ett sätt som inte är acceptabelt i den vuxna världen. Barnuppfostran handlar ju mycket om att belöna goda beteenden och förhindra dåliga beteenden. Men det behövs en sak till när beteendet inte bara är det alldeles vanliga och det tar sig former som man verkligen inte accepterar.
    Då måste man ställa sig frågan varför barnet beter sig på detta sätt. Är det ett rop på hjälp för något som inte känns bra? Är det ett sätt att få uppmärksamhet, om än negativ, är det brist på kärlek, förståelse eller saknad efter någon viktig person?
    Rop på hjälp går definitivt inte att straffa bort, då blir de bara högre.
    Du skriver inte något om pappan och mamman till 5-åringen. Hur ser deras relation ut. Kanske kan någon av dem försöka ge honom lite mer tid, uppmärksamhet eller kärlek .
    Det kan vara värt ett försök och hjälper sannolikt mer än någon pedagogik som inte når själva orsaken till problemet.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Obrydd 5åring