• Äldre 4 Sep 16:07
    32026 visningar
    12 svar
    12
    32026

    Min hund har cancer - någon mer därute?

    I tosdags fick jag beskedet att min hund har lymfomcancer. Det hela började i april när jag efter ett dragpass la märke till att hennes tunga var prickig. Vi har under våren och sommaren varit hos x antal veterinärer och fått alla möjliga diagnoser och mediciner men inget har hjälpt. Till slut sa en veterinär att det kunde vara cancer och han tog flera biopsier. Först var det en veckas väntan men resultatet var motstridigt. Då blev det ytterligare en veckas väntan medan provet skickades utomlands och i torsdags fick jag alltså svar.

    Jag håller på att gå sönder. Min hund är mitt allt, utan henne har jag ingenting. Det är så fruktansvärt orättvist... Dessutom är hon bara 5 år.

    Jag har varit i kontakt med landets cancerexperter och har beslutat mig för att testa en behandling, förmodligen blir det en kombination av cellgifter och strålning. Enligt experterna klarar hundar detta mycket bättre än människor och får inte samma biverkningar som människor drabbas av. Jag hoppas att det stämmer så att jag inte utsätter henne för smärta. På torsdag har vi vår första tid, jag har valt jönköping eftersom det är närmast geografiskt plus att de lagade min hunds syster när hon som 1-åring skakades och dömdes ut av flera veterinärer. Hon är idag en meriterad draghund.

    Finns det någon där ute som varit i samma situation? Eller är det nu? Hade varit skönt att kunna bolla med någon...     

  • Svar på tråden Min hund har cancer - någon mer därute?
  • Äldre 4 Sep 16:19
    #1

    Usch vad hemskt. Jag är inte i samma situation men kan relatera till oron för sina djur. Hoppas att det löser sig.
    Ang. smärtan så är det ju självklart värt ett försök, om du skulle upptäcka att hunden mår orimligt dåligt eller har omotiverat ont så finns ju alla möjligheter att avbryta behandlingen och gå vidare därifrån.

    Jag hade nog gjort som du och iaf. försökt ge en så ung hund en chans, men haft i bakhuvudet att jag måste ha en gräns för vilka effekter jag tycker är ok. En hund som är hängig någon dag efter behandling men som i övrig verkar ok hade jag fortsatt behandla. En hund som tar mycket illa vid sig, upplever stort obehag och som inte repar sig mellan behandlingarna hade jag varit tveksam till att fortsätta behandla. 


    Vid god typografi ska horungar inte förekomma.
  • Äldre 4 Sep 17:49
    #2

    Å, så tråkigt att höra om din hund! Min hund blev bara tre år gammal, hon fick malignt lymfom. När det upptäcktes hade det gått så långt att hon inte ens kunde svälja, så svullna var körtlarna vid svalget. (Att det inte upptäcktes tidigare var för att hon hade en komplicerad sjukdomsbild, vi utredde henne i nästan ett år innan.) nu fick hon somna in samma dag som jag fick svaret. Behandling var inte aktuellt eftersom det hade gått så långt. Och jag hade inte valt cellgiftbehandling även om jag fått veta tidigare. Men! Det är självklart upp till var och en att ta det beslutet! Men åååååh så jag saknar henne

  • Äldre 4 Sep 18:04
    #3

    Jo mina hund som dock är 10 år har fått juvertumörer (bröstcancer för hund) och hon har opererats för detta två gånger och de har tagit bort 5 juver från henne. De ville inte operera henne egentligen nu senast eftersom hon är så pass gammal, men vi ville ju de såklart.

    Så sprider det sig igen så blir det nog ingen operation :(

    Alltid tråkigt när djur blir sjuka :( hoppas det löser sig för din hund TS.

  • Mimmie 78
    Äldre 7 Sep 08:00
    #4

    Min äldsta hund (7 år) har fått lymfom.
    Jag blev naturligt väldigt ledsen och visste inte hur jag skulle göra.
    Igår fick jag träffa vet i Jönköping som berättade om de olika alternativen. Det kändes tryggt att att få en grund att stå på.
    Eftersom han är pigg för övrigt och inte visat några större symtom beslutade jag mig för att han skulle behandlas, så igår fick han den första dosen. Ska dit nästa fredag igen för ytterligare behandling. Jag tror att jag ska välja den enkla då jag uppfattade den som lite skonsammare än den intensiva. Chanserna är nästan lika stora förutom att 25% lever i mer än 2 år om de får den intensiva. Att den intensiva är mer kostsam spelade också en roll för mig då min försäkring inte täcker hela.
    Jag har bollat de olika alternativen fram o tillbaka men så länge han mår bra är det värt ett försök. Nästa besök måste jag bestämma mig för vilken behandling han ska få.
    Hur har det gått med din hund?

  • Äldre 7 Sep 08:23
    #5

    Min hund dog av cancer bara 5 månader gammal! Jag vet hur uppgiven du måste känna dig :(( styrkekramar

  • Äldre 31 Jan 10:45
    #6

    Det har gått bra för min tös, hon fick sin sista cellgiftsdos för några veckor sedan och lever och mår bra efter omständigheterna! Nu hoppas vi bara på att cancern inte kommer tillbaka...

    Jag bloggar om min hund och hennes cancerresa på exxas.wordpress.com

  • Äldre 9 Aug 22:04
    #7

    Jag befinner mig samma situation som jacksparrow. Jag har en hanhund , jaktspringer med misstänkt cancer i benet i höjd med ljumsken. I likhet med jacksparrow är min hund inte märkbart påverkad av svulsten som är hård snabbväxande rodnad och kliande. Jag är nästan säker på att det rör sig om någon av de allvarligare cancerformerna med dålig prognos.

    Men jag resonerar som så. Hunden har fått tillbringa åtta lyckliga år tillsammans med mig i nästan total frihet och varit väsentligen frisk. Att nu förfalla till sentimentalitet och tycka synd om sig själv och hunden kan bara skada hunden, som inte förstår något om sjukdom och död. Bör jag inte inför vetskapen om hundens förestående hädanfärd stålsätta mig och sätta hundens välbefinnande före mitt eget. Cytostatika behandling strålbehandling och ett antal kirurgiska behandlingar i all ära. Men hunden kommer ju trots allt att känna av att allt inte står rätt till. Bättre att göra det bästa av den tid som är kvar och låta hunden ägna sig åt den aktivitet den tycker bäst om i mitt fall vattenapportering. Personligen ser ja gången mening i att upprätthålla ett hundliv som går på sparlåga och där hunden känner sig svag. I ett sådant läge drar sig hunden undan och lider av sin svaghet. Bäst att skiljas från sin vän medan den är någorlunda vital och lycklig i sin förvissning om att husse är med och tillfreds även han. Hundar reagerar på din sinnesstämning så försök att för hundens skull hålla humöret uppe medan hunden lever. Tid för sorg och tandagnisslan finns alltid efteråt.

  • Äldre 9 Aug 23:03
    #8

    Sprinter : i Jönköping strålbehandlar de cancer på ben och de prognoserna är faktiskt mycket goda. Träffade många hundar där som strålades och mådde alldeles utmärkt och överlevde. Bara ett tips.

  • Äldre 16 Feb 14:55
    #9

    Vår hund, blandis mellan schapendoes, border-och beardied collie, insjuknade i april 2010 i vad som visades vara malignt lymfom. Vi fick prognosen att hon inte skulle överleva sommaren men fick kortison utskrivet. Hon lever fortfarande efter snart 5 år och får en kortisontablett varje dag. Vetrinärerna är lika förundrade som vi och vi är ju tacksamma för tiden vi får med henne. Är medveten om att en dag tar det slut men vi har fått många bonusår.

  • Äldre 20 Dec 21:50
    #10

    Vi fick besked i början på november att vår Molly har tumör i gommen ...vo trodde det var ett sår men biopsi visade maligt melanom ...vi är förkrossad. .hon e nästan 12 år jätte pigg ingen tror hon e så gammal..ser ut som stor labrador (korsning mellan labe o rottis ) jätte fin e hon. Man kan inte tror hon har den jämka sjukdomen. Varit först hon o onkologa i Helsingborg o senast 16/12 i Jönköping. Vi känner vi måste göra ngt strålbehandla. ..cellgift. . Valla vet säger olika och tycker olika. Jag är gravid vi har en dotter på 2 år och 8 mån. ..dom tycker det finns risk med cellgift med inget påvisat. ..även ngt litet med strålning. .vi får olika besked tiden går o ci måste göra ngt ...när hon andas så låter hon som om hon snarkar hon har det jobbigt i övrigt pigg glad gärna hänger med överallt. Har ngt erfarenheter av tumör i gommen? Hon allvarligt e det för oss om vi behandlar henne ?

  • Äldre 21 Dec 05:54
    #11
    annab79 skrev 2016-12-20 21:50:43 följande:

    Vi fick besked i början på november att vår Molly har tumör i gommen ...vo trodde det var ett sår men biopsi visade maligt melanom ...vi är förkrossad. .hon e nästan 12 år jätte pigg ingen tror hon e så gammal..ser ut som stor labrador (korsning mellan labe o rottis ) jätte fin e hon. Man kan inte tror hon har den jämka sjukdomen. Varit först hon o onkologa i Helsingborg o senast 16/12 i Jönköping. Vi känner vi måste göra ngt strålbehandla. ..cellgift. . Valla vet säger olika och tycker olika. Jag är gravid vi har en dotter på 2 år och 8 mån. ..dom tycker det finns risk med cellgift med inget påvisat. ..även ngt litet med strålning. .vi får olika besked tiden går o ci måste göra ngt ...när hon andas så låter hon som om hon snarkar hon har det jobbigt i övrigt pigg glad gärna hänger med överallt. Har ngt erfarenheter av tumör i gommen? Hon allvarligt e det för oss om vi behandlar henne ?


    Min "lånehund" har lymfom och har behandlats med cellgifter i 18 månader med strålande resultat. Han är hur pigg som helst och har inga biverkningar förutom att han tappat täckhåren. Vi har bara blivit tillsagda att vara noga med att ta upp avföringen så det inte blir liggandes kvar ute i naturen. Hon som står som ägare till hunden har sitt 3 åriga barnbarn hemma ofta vilket veterinären vet och det är ingen fara enl dom.
  • Äldre 14 Jan 12:58
    #12

    Har en katt med lymfomcancer.Också 5 år.Ska behandla.Får vidare info av vetetinär nästa vecka.

Svar på tråden Min hund har cancer - någon mer därute?