Hej alla!
Väntar nu vårt första barn, i vecka 15, och min sambo är livrädd för förlossningen. Han tror att det ska spruta blod och slem över hela rummet typ. Han är nog egentligen mest rädd för att vara hjälplös. Han tror att det skulle vara lättare med snitt, dock känner jag att jag helst vill föda vaginalt.
Någon som har erfarenhet, tips, råd?
Gå på förldragruppen som erbjuds hos bm så får ni se både filmer och bilder på hur en förlossning brukar gå till:)
Och för övrigt så väljer man inte bara vilket sätt man vill föda barn på utan speciella anledningar.
haha, känner igen de lite. Låg och pratade igår kväll med min sambo som har varit kolugn hela grav, men nu börjar han bli nervig :) Han vet inte riktigt vad han ska göra säger han :)
Gå på gemensam profylaxkurs. Dessa handlar inte om att andas utan om att veta allt om förlossningar. Det brukar vara riktigt bra kurser, o min man tyckte den var jättebra, jag med för den delen. De visar hur allt funkar, berättar om alternativ, risker osv. Man får öva lite på samspelet (vem gör vad vid fl) o man slipper överraskningar (i alla fall många) på riktiga fl. En riktigt profylaxkurs är 100 ggr mer informativ o vettig än de som BM ger. 
Vuxenskolan ger ofta kurser. Www.sv.se men även bm kan tipsa er om kurser.
Just det, se till att få besöka förlossningen innan!
Jo det känns som att han behöver mer info, men frågan är om han vill ha mer info. Han är lite så att det är bäst att inte veta det som är läskigt eller obehagligt.
Men visst kan man anpassa förlossningen lite så att pappan kanske inte behöver se det som är lite "äckligt"?
Prova att träffa en doula. En doula stöttar er som par där det behövs. En doula kan visa din sambo hur han kan stötta dig och finnas för honom om han blir rädd så att du inte behöver känna att du ska ta hand om honom (vilket faktiskt förekommer). En doula kan även prata med din man om vad han har för oro inför förlossningen och bara att få sätta ord på sin rädsla kan hjälpa honom. Visst är en förlossning ofta ganska slemmig och lite blodig ibland, men en förlossning är så mycket mer. Och jag kände det personligen som att jag och min man födde vårt barn tillsammans (med lite hjälp av en doula) och att det var otroligt mycket närhet och fina känslor mellan oss. Min man fick vår flicka i sina armar som han höll runt mig, något jag verkligen kan rekommendera om en partner är rädd att bli "utanför", eller inte ha någon funktion. Lycka till!
Han kan titta på dig och fokusera på din övre del, min sambo har fått förbud av mig att ens titta nedåt. Vid andra förlossnignen fick han sitta inträngd i ett hörn och där såg han inget, men det gjorde honom jätte frustrerad att dom inte lät honom finnas där för mig. Prata ni två och låt honom få vara med att lägga upp en gemensam plan så han kan känna sig delaktig, om han t.ex är super fokuserad på att badda din panna och förse dig med dricka så kan det avleda rädslan. Att sitta och inte veta vad han kan göra för dig som ligger där och ha ont kan ge grym ångest har jag fått höra från alla pappor i bekantskapen.
Hej!
Min starka rekommendation är att ni går en riktig profylaxkurs, på stan, jag kan nästan lova att han kommer bli lugnare efter det!
Gå tidigt, gärna runt v 25-28, då kommer ni ha tid att prata med er Bm på MVC efteråt och hitta strategier för din partner att behålla lugnet. (när han stöttar dig att behålla lugnet under födsel, lugnar han sig själv!)
MVH Jane, Barnmorska