• Anonym (Tonårsmamma)

    Orolig 13åring

    Hej, Min 13åriga dotter bli alltmer orolig. Främst på kvällarna när hon skall sova. Hon vill att någon, helst jag skall sitta utanför, där vi har våra datorer, tills hon somnar. Hon har alltid lyssnat på ljudbok tills hon somnar, men nu verkar inte det lugna henne längre. Hon är även numer orolig när hon går till och från bussen. Tror att någon skall kidnappa henne eller att hon är förföljd. Hon har alltid varit lite Drama-queen så ibland känns det som om det är ett bekräftelsebehov som hon behöver få tillfredsställt och att hon vill försöka kontrollera sin mamma. Både jag och pappan jobbar inom flyget och är borta en del och väldigt oregelbundet. När vi pratade om det häromdagen sa hon att hon spelade teater, men det tror jag inte på. Möjligen kan det börja som ett försök att kontrollera mig som eskalerar och går över styr och så får hon ångest. Hon ringer ofta till mig sent på kvällen, ibland på natten, när jag är borta på hotell. Hon gråter och kan inte sova. Hennes pappa har en annan approach och blir arg så hon vågar inte alltid gå till honom. När/om jag stänger av telefonen, ser jag på morgonen att jag har missat samtal. Oftast bara ett samtal, runt midnatt, men någon gång även vid 2 tiden.. Det har även kännts de senaste åren som om hon inte riktigt vIll växa upp. Kanske har hon varit lite barnsligare än sina kompisar.. Helt ok tycker jag iofs. Man måste inte ha så bråttom att bli vuxen. Men, jag är orolig att det bottnar i en otrygghet som kan ge henne problem i livet. Vad kan jag göra för att hjälpa henne? Hon är mitt andra barn. Jag har en 21 årig son från tidigare äktenskap. Tacksam för hjälp och tips. Tonårsmamma

  • Svar på tråden Orolig 13åring
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Det låter som om din dotter har det ganska jobbigt med sig själv och sitt begynnande tonårsliv. Det som kan vara lite oroande är att hennes orosattacker utökas och verkar ta mer plats i hennes liv.
    Mitt förslag är faktiskt att ni ringer till BUP och ber att få komma dit och prata tillsammans om hur ni ska hjälpa henne på bästa sätt.
    För barn som ska ut i vuxenlivet är det alltid ett darrigt steg att gå från trygghet till medvetenhet om ökande osäkerhet vad livet kan föra med sig. Föräldrarna blir då mycket viktiga i att hjälpa barnet att ta steget ut.
    Det kan också vara viktigt att föräldrarna pratar ihop sig och därmed kan vara överens om hur de ska bemöta sin tonåring. Detta kan ibland vara lättare att göra tillsammans med en utomstående.
    Försök då att hitta gemensamma regler för hur ni ska hantera henne och försök att inte bli oroade över hennes oro.
    Med vänlig hälsning.
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Orolig 13åring