Vi som kom ut ur garderoben när vi var vuxna

Eftersom jag hört andra homosexuella säga att de alltid känt sig annorlunda och att de visste redan som barn att de var gay, så har jag haft väldigt svårt att tro att jag efter 30 års ålder ska komma på att jag är det. Dessutom trodde jag att jag var som alla andra när jag var barn. Mina känslor och fantasier om andra tjejer har jag bortförklarat med att jag har ett tråkigt sexliv och en dålig relation.
När jag började fundera på skilsmässa försökte jag visualisera mig själv med en ny man, och det funkade bara inte. Jag vill verkligen inte ha en ny man, även om han vore min ultimata partner så när det kommer till kritan så har han faktiskt en manskropp.
Jag vill ha en kvinna, så är det bara

Mitt nästa steg blir att begära skilsmässa och flytta. Jag kan inte berätta för fler vänner, även om jag egentligen bara vill skrika ut för hela världen att jag är kär på riktigt och att jag är lesbisk. Jag är rädd att min man ska få reda på det här innan jag är redo för flytt.
Nu kommer dessutom jul och nyår snart och det är inte läge att dra nu. Samtidigt känns det fruktansvärt att tänka att julen som kommer förmodligen är den sista som jag firar i detta hus och med en "hel" familj.

hej TS och ni andra! ville dela med mig lite, hoppas det kan stötta dig i din sits. 

Jag har alltid haft svårt för killar och män men ändå varit kär(i alla fall har jag trott det) och haft relationer med män. Den senaste varade i 8-9år och vi har två barn tillsammans som är 3 o 6år. Jag har inte tänkt att jag gillar tjejer eller dragits till tjejer, men inte varit så jätteintresserad av sex. Alltid känt mig lite obekväm, speciellt penetrerande samlag har känts nästan obehagligt ibland, speciellt om jag var underst.. Så jag har ju fattat att jag är lite annorlunda där, för mina vänner har ofta pratat lyriskt om nån snubbes stora kuk osv och allt jag kunnat tänka är blä....  Men ändå har tanken aldrig slagit mig att det är tjejer jag tänder på. Tills för ett år sen, då var jag 34 och blev så jävla kär i en kompis. Hon hade precis kommit ut då och vi hängde en hel del. Så kär hade jag aldrig varit i nån innan och jag blev helt knäckt. Fick panik! vad är det här liksom? till saken hör att jag och dåvarande sambon inte haft det bra på många år. Vi hade pratat om separation eftersom relationen var knas fast vi drog på det. När jag blev kär i den här tjejen insåg jag att jag måste lämna relationen med sambon. Och det gjorde jag, han tog det bra. Tjejen och jag fortsatte att bara vara vänner, men jag var ändå så säker. 

Vi separerade och det var en lättnad för sambon också. Jag flyttade rätt snabbt och började berätta för vänner, mamma, syrran osv. ALLA har tagit det jättebra. Folk har blivit glada, gratulerat mig tilloch med. Så himla fint bemötande. Men jag har inte heller skämts utan känner mig snarare glad och stolt över att jag äntligen förstått. Så det kanske har påverkat hur dom har sett på det hela, vad vet jag.
Såhär  i efterhand kan jag se att jag nog varit kär i några tjejer under årens lopp, men då trodde jag bara att alla kände så för sina tjejkompisar. Jag tänkte liksom inte på sex med en annan tjej utan mer närhet så det kändes liksom inte som nåt konstigt. 

I somras träffade jag en tjej via en datingsida för lesbiska och blev helt galet kär! vi träffas fortfarande, lite komplicerat är det tyvärr men ändå. Det är SÅ fantastiskt att vara med en annan tjej!!!

Jag hoppas att du ska komma till den punkten där det inte längre spelar någon roll vad andra tycker, för det är så himla befriande! jag tror att de i din omgivning kommer att bli glada för din skull. Det borde dom, annars tänker dom inte på vad som är bäst för dig!

Mina barn är ju små och har tagit det jättebra, dom gillar min tjej och verkar inte alls reagera på att vi pussas och så. Dom kanske inte vet än att det vanligaste är att vara hetero vet inte om äldre barn kanske har svårare för det, men jag tror att barn ofta känner om föräldern mår bra och då köper dom konceptet. 

STORT lycka till och KRAM rån mig! // Hanna 

 

ja herregud, inte så lätt att tänka bort den där riviga skäggstubben eller skägget... 

hade inget sex med min sambo alls från att jag blev gravid med 3åringen tills för ett år sen, då jag kände att jag ville testa igen. Jag var inte helt imponerad...  har däremot haft sex mycket med mig själv, vilket är väldigt trevligt men föredrar såklart att få dela det.

Vart står du idag, hur tänker du göra?  

åh, men det låter ju helt fantastiskt hur du känner för tjejen och att det känns ömsesidigt

starkt att vänta till efter jul och nyår tycker jag, svårt! men det är nog det bästa. Du får hålla oss uppdaterade här med hur det går!

all lycka till dig, kram!