Idag är det 18 år sedan M/S estonia sjönk och tog med sig 852 offer. Minns det fortfarande glasklart hur jag vaknade, satte igång kaffekokaren och fastnade framför tvn medan tårarna brände bakom ögonlocken. Vilken overklighetskänsla det var. Tror jag satt framför tvn hela dagen.
Vilken katastrof minns du mest?
Jag minns nog mest tsunamin. Min bästa vän med familj var där och vi hörde inte från dem på ett dygn. Jag hade kontakt med hennes mamma under det där fruktansvärda dygnet. Sen kommer jag ihåg Estonia. En annan vän förlorade sin mamma.
Det jag minns bäst vad jag gjorde är mordet på Palme. Att godmorgon Sverige var inställt och att alla var chockade. Vi hade tyst minut i skolan också.
Estonia minns jag inte mycket av, var bara 7 år då och kommer bara ihåg lite vagt att vi pratade om det i skolan.
Den jag minns mest är 11 september, jag kommer ihåg precis allt. Hur jag, min syster och en kompis kommer hem från skolan, ska äta en macka innan vi ska ut till stallet och sätter på tvn... Ser i direktsändning hur plan nr 2 kraschar in i tornet. Jättehemskt men det kändes ändå så overkligt. Satt helt klistrad vid tvn hela kvällen.
22/7 minns jag också, var hemma hos föräldrarna och följde hur dödssiffran bara steg och steg... Först fattade jag inte riktigt vad som hänt, trodde det varit någon mindre bilbomb i Oslo och max ett par personer döda men sen blev det mer och mer om vad som hände på Utöya och då började det sjunka in. Kändes väldigt hemskt då det är så nära och ett så likt land som Sverige...
Jag är så gammal så jag minns åtminstone de stora händelserna från Palme/Tjernobyl och framåt... men det jag minns som jobbigast var nog Estonia eftersom jag satt på tunnelbanan på eftermiddagen och mitt emot mig satt en man och läste Expressen och på omslaget hade de en massa små bilder på personer som dött på båten och jag konstaterade att "oj, där är min arbetskamrat.... och där är en till... och där är en till!". Det var ett väldigt brutalt sätt att få veta att de var döda 
Estonia satt jag och pratade med en kompis i telefon när jag hörde nåt om kryssning på tv:n. Gick för att kolla snabbt vad det var och när jag fattade så sade jag till kompisen att jag inte kunde prata med, sen satt jag och grät framför tv:n resten av dagen.
9/11 var jag på jobbet och pratade med en kund i telefon när han helt plötsligt skriker att ett plan har kraschat in i ett av tvillingtornen. Eftersom vi hade tv på kontoret satte jag på den och såg live när det andra planet kraschade. Började gråta i telefon med kunden jag pratade med tyvärr, men fortsatte ändå jobba hela dagen medan tv:n rullade.
Tsunamin, jobbade själv åt fritidsresor i ett annat land när det hände och vi fick ingen, jag menar verkligen ingen, info alls av företaget. Allt vi fick veta var av hotellgäster och andra turister. Minns att ett kort möte hölls någon vecka senare av fritidsresor men infon var väldigt bristfällig och det var först när jag kom hem 2 månader senare som jag faktiskt fattade att tex Khao lak var så hårt drabbat. Internetet i området funkade inte ( överbelastat eller nerstängt? ) under hela tiden medan rapporterna från Thailand kom in.
Utöya, satt mitt i skogen i skärgården med mina föräldrar. Hade inte haft täckning på ett dygn när jag helt plötsligt lyckas komma in på aftonbladet och ser rapporterna om döda ungdomar, terrordåd i Oslo, ungdomar som gömmer sig och att man inte ska ringa osv. Fattade ingenting men började gråta när omfattningen av det hela började gå upp för mig.
Jag förstår ärligt inte hur man inte kan komma ihåg dessa dagar om man var över typ 10 när det hände.
Jag minns de flesta av de nämnda katastroferna lika tydligt.
Palmemordet - Stod vid TV:n hela morgonen och kom inte ens i håg att sätta mig ned.
Tjernobyl - Den nyheten kom mer smygande. Det tog ett tag innan folk fattade vidden av katastrofen. Jag minns hysterin bland småbarnsmammorna, när det talades om hur livsfarligt giftigt regnvattnet kanske var, och att man skulle passa sina barn så de inte drack ur vattenpölarna.
Estonia - Vaknade av klockradion, där nyheterna malde på i all evighet innan jag var tillräckligt vaken för att fatta. Sedan följde jag försöken att rädda folk hela förmiddagen. Jag minns särskilt en kille och tjej, som inte kände varandra innan, men som räddade livet på varandra. Killen blev något slags kändis sedan inom ekonomi/politik.
(Jag skaffade en vanlig väckarklocka sedan, för att slippa uppleva en sådan mardrömsstart på morgonen igen)
9/11 - Maken ringde hem från jobbet, för han hade hört på radion. När jag slog på TV:n, så hade det andra planet ännu inte kraschat. Väldigt overkligt, och totalt ohyggligt att i direktsändning se folk kasta sig ut genom fönstren mot en säker död.
Tsunamin i Japan - Den i Thailand hade jag inte riktigt hängt med på, för den inträffade just när familjen genomgick en större kris. Den i Japan däremot, följde jag från start. Jag råkade gå in på Aftonbladets sida precis när de fick ut bilder från själva jordbävningen, och sedan kom den enorma tsunamin. Det var på morgonen, och jag var hemma hos pappa på morgonkaffe (kollade hans dator medan han gjorde kaffe), och sedan höll jag aldrig på att ta mig därifrån.
Visst minns jag det, gick i gymnasiet, en tjej i min klass miste sin mamma.
Jag tror jag minns 9/11, bäst, min första son var 1 månad gammal och vi var ute på stan första gången själva, minns att alla pratade om det på tunnelbanan hem.....när det precis hänt alltså.
Göteborgsbranden eftersom jag själv var där.
Annars minns jag utöya, Estonia och9/11. Har svaga minnen av palmemordet.
Palmemordet minns jag, jag var nio och mina föräldrar verkade chockade. Själv insåg man inte vidden av det hela då, och man blev imponerad av en kompis som påstod att hon hade sett blodpölen. Makabert. Estonia minns jag tydligare, tror inte att jag visste något förrän jag kom hem från skolan och satte på TVn, jag gick nog i trean på gymnasiet då. Senare kom en kompis över och berättade att en granne som även var mamma till en fd klasskompis till oss båda hade varit med på båten och inte klarat sej. Sen hörde man om ännu fler i närheten som mist anhöriga bl.a. en tjej som förlorat båda sina föräldrar och sin mormor. Samma dag som 9/11 klarade jag min sista tenta (munta) och tog examen som civilingenjör, så jag har inga problem att komma ihåg mitt examensdatum iallafall... Resten av dagen satt man framför datorn på jobbet och försökte förgäves uppdatera Aftonbladets hemsida för att få veta det senaste. Blev inte mycket gjort den dagen. Bussolyckan i Norge minns jag också.