Vad är det mest dominanta du gjort vid sex?

Fast "lika vanlig" är också ett tokigt ordval tycker jag.
Den fysiska förutsätter att den psykiska redan finns där. De är på inget sätt separata ting.  

Fast hur dominerar man en kvinna/man utan det psykiska?
Utan att den undergivna redan intagit, eller intar, en position där han/hon är tillgänglig.
Det fysiska är ett resultat av vad som redan skett, eller håller på att ske.

Det rent fysiska har egentligen väldigt lite med innebörden av "dominans" att göra. 

Fast om det är en lek, där han styr dig och får dig till det ena och det andra, så är hjärnan allt annat än bortkopplad. Det är ju precis där den inte är bortkopplad. När mannen genom "enbart" order kan få dig dit han vill. Det är i allra högst grad psykisk dominans.
Även fast jag förstår det du skriver om att koppla bort hjärnan, det är ju inte direkt en "medveten" resa man gör.
Men jag för min del, vet intellektuellt, att jag redan gjort den då jag låter honom piska, smiska, örfila eller bryta ner mig. Det psykiska och fysiska, hand i hand.

Jag förstår de skillnader du redogör för, men anser inte att den ena saknar den psykiska delen, eller inte förutsätter den . 

Ja, jag förstår det där också.
Men jag ser det i alla fall som att de två tingen (den mentala och den fysiska) dominansen är så sammanflätade att det blir konstigt att enbart prata om fysisk dominans.
Visst är det den fysiska tröttheten, kanske smärtan, ömheten som suger musten ur en och gör att man bara tar emot. Men på ett djupare plan så har man ju mentalt kapitulerat. Det fysiska var redskapet.

Så ser jag det. 

Jo men är det då enbart fysiskt?

Mannen har tryckt på dina knappar (kinks) för att han medvetet för dig, vill ta dig någonstans.

Definitionen mellan det psykiska och det fysiska blir svår här känner jag.

Och jag resonerar utifrån det faktum att aldrig befunnit mig i en sådan situation med en man jag inte redan är undergiven och därför mottaglig.

Däremot har det funnits situationer där han är med, men bjuder in andra att använda och det kan vara väldigt spontant. I en sådan situation har det funnits tillfällen då jag kapitulerat, fysiskt. Av utmattning osv. Men ändå, han är där, jag underkastar mig hans vilja. Så hur vet jag var gränsen egentligen går?

Det är en mycket intressant fråga som jag nog inte tänkt på så ingående förrän nu faktiskt. Med det psykiska menar jag inte bara det grundläggande samtycket. Men jag förstår vad du säger. Detta är något jag behöver tänka på mer känner jag.

För det har funnits situationer då jag kapitulerat, fysiskt och mentalt, av saker han fysiskt gjort med mig. Men är det fysiska så separerat från den psykiska i en sådan situation, att man kan prata om ren fysisk dominans? Jag tvekar. Kanske är en definitionsfråga...

Jag anser att ett dom/ug-förhållande är ett delat initiativ i allra högsta grad. Tagande och givande också.
Jag anser nästan att samspelet är ännu djupare än vid ett "vanligt" sexuellt förhållande. När man skriver om upplevelser som dom eller ug så kan det låta väldigt platt och hårt (hårt kan det stundvis vara visserligen) men alla vackra nyanser går ju förlorad i text. Det är så vackert, innerligt, passionerat.
Jag förstår ju dock att det är olika från relation till relation. Men rent generellt så krävs en mycket mer öppen och intim kommunikation i en dom/ug-relation. 
Finns såklart de som har den annars också.

Jag hade länge "vanliga" sexuella relationer. Märkte snart ett mönster i vad som tände mig och vad jag svarade bäst på. Men visste inte vad jag skulle kalla det tills jag en dag för några år sedan kom över definitionen "undergiven" och allt började falla på plats.
Som att komma hem, som att hitta rätt, en oerhörd lycka.
Jag tror att det är en läggning och att jag således haft den sedan början av min sexuella mognad.