Anonym (aldrig sett det) skrev 2012-10-20 22:20:58 följande:
Det var ett medgivande att det inte räckte med träning. Jag struntar i hur folk ser ut. Blir bara trött på den aggressiva tonen. Man blir oftast piggare och friskare och som bonus snyggare av att hålla normalvikt o träna. Jag fattar att det inte hjälper mot jättehängiga bröst, och inte mot sned näsa eller utstående tänder heller. Herregud ät på bara,ta inga råd, lite arrogant mot sin partner kan jag tycka men inte min sak. "jag har fött barn så nu väger jag 15 kg mer och min man ska tända på mej ändå".
Fast du inte bryr dig så antar du ändå att alla äter och är helt förslappade förövrigt. Jag tar gärna råd, men det är under förutsättning att jag bett om råd. Har jag inte bett om råd så anser jag att jag inget problem har som jag behöver råd med.
Du kan tex ge mig hur mkt råd du vill angående mat och kost, men de kommer inte göra mig hungrigare eller mer sugen. Idag har jag ätit två gånger och det är nästan värt ett kors i taket för min del. Jag kan redan det där, jag vet vad och har ofta jag borde äta, men det hjälper inte när jag mår illa efter att jag lagat klart maten eller helt enkelt inte är hungrig alls, dagligen tvingar jag i mig någonting och jag kämpar som en idiot för att lyckas äta 2-5 mål om dagen.
Jag är ändå tjock, det är så det är. Dessutom är jag väldigt stark också, så om jag spänner min magmuskler så är det alldeles stenhårt under späcket, jag har nackmuskler som en tjur och benmuskler som män kan avundas, jag är stark, jag har alltid varit stark. Visst är jag lat och visst kan jag äta sockriga saker, men de är inte så att jag käkar godis hela dagarna. Däremot så tror jag inte att jag dör av en chokladbit eller ett rör lakritsal ibland.
Människor är olika, med olika förutsättningar för olika saker. Visst skapar man sin kropp och visst påverkar själva levandet och vanor en. Men jag som inte har varken körkort eller bil, jag går och cyklar vart jag skall, jag är ute med min hund, jag röjer och leker och springer med min dotter OCH visst är jag lat ibland. Men jag har smalare normalviktiga vänner som inte ens har halva min ork eller muskelmassa, som inte orkar nått och som lever på chips godis och dricka, de är ändå smala, de är skapta såna, däremot så tvivlar jag på att deras inre och deras värden är speciellt bra. Där är nog mina mycket bättre, jag har aldrig haft fel på mina världen, inte ens som gravid, allt var alltid bra, behövde inte ens käka järntabletter utan låg konstant på 42 där.
Så ja saker påverkar, för mig har mitt utseende aldrig varit viktigt. Jag är nöjd med att jag är hel och ren, större krav än så har jag inte på mig själv och att min kropp fungerar till det jag vill ha den till OCH om man bortser från skador så gör den det alldeles utmärkt.
Är det då fel att jag vill få vara kort, tjock och nöjd?