Anonym skrev 2012-11-27 11:17:27 följande:
Hur lång tid brukar läkarbesöket ta? (Har ju mina två barn på dagis när jag är där, men gyn.mot ligger i en annan stad än där jag bor, ca 1 timmas bilfärd.)
Hur länge brukar blödningarna hålla på? Usch är jätte nervös för allt som kommer att hända.. :/
Första läkarbesöket är snabbt överstökat, en halvtimme-timme. Det som händer just där och då är att du först kommer in till läkaren. Där diskuterar ni saker som sista mensens första dag, vilka preventinmedel du har i dagsläget och om du ev borde skaffa annars eller byta. Sen blir det ett VUL där dom daterar hur långt gången du är. Upp till v9 rekommenderas som du redan vet den medicinska aborten. Han går igenom lite praktiska saker med detta och så får du välja att vara hemma eller på sjukhus. Därefter kommer du till en BM som i sin tur berättar den EXAKTA proceduren om du valt att göra det hemma. Går igenom vilka tabletter du ska ta vid vilka tider och hur dom verkar och vad som händer. Där får då även första tabletten som avstannar graviditeten och förbereder kroppen för kommande missfallet. Den tabletten MÅSTE du ta på sjukhuset, dom måste veta att du tagit den så allt går rätt till. Det är viktigt att du inte spyr upp den inom den närmsta timmen för då måste du åka tillbaka och ta en ny, så se till att ha ätit ngt innan du går dit!
Den första tabletten märker dom flesta ingenting på, en del kan få lite kramper som mensvärk, och för en del kan det t.o.m börja blöda och sätta igång missfallet innan du avslutar det på egen hand hemma. Jag tog min i fredags, mådde bra, lite mensvärk bara, men på lördagen började jag blöda lite, för att sen komma mer och klumparna satte igång. Smärtan jag hade då tog jag pronaxen för och hade vetekudde till hands, så det var helt klart överkomligt.
Två dagar efter första tabletten ska du då ta dom vaginala och då brukar dom säga att man får räkna med kraftiga blödningar i dom fyra första dygnen som sen successivt minskar. Men blöder sen kan man tydligen göra i upp till fyra veckor utan att det är ngt att oroa sig för. Så länge man inte får feber, akuta magsmärtor och illaluktande flytningar så ska det höra till processen.
Personligen har jag två medicinska aborter bakom mig, den första var helt åt helvete, en upplevelse som jag hoppas ingen annan människa ska behöva utsättas för. Så när läkaren sa åt mig nu tre år senare att den abortmetoden var att föredra skakade jag av rädsla men tog itu med det ändå (lång väntetid till kirurgisk). Och den är gången gick det så smidigt som det är tänkt att det ska gå! Blev dock orolig för jag blödde så fruktansvärt sparsamt, och värken kunde jag leva med. (första gången forsade blodet, låg i fosterställning i duschen förlamad av smärta och det misslyckades. två gånger. tredje akutbesöket skrapade dom så jag kom ut ur helvetet, trots det inga problem att bli gravid igen).
Hoppas jag inte skrämde dig med mitt första misslyckande? Det är tydligen FRUKTANSVÄRT ovanligt att det går så långt som det gjorde. Denna gången har det gått exemplariskt. Tog ledigt från jobbet för säkerhets skull men kunde lika väl varit där ändå känner jag nu i efterhand.
Blödningarna är dock extremt individuella, men som sagt- man får ställa in sig på rikliga blödningar dom fyra första dagarna iaf.
Hoppas du fick dom svar du ville ha, och nu när du vet hur det går till kanske oron minskar lite =)
) men vi anser att det är bäst så, då vi faktiskt inte har tid för ett barn till just nu, dessutom har min sambo problem med sitt hjärta så han vill inte utsätta sig för mer påfrestningar för vi alla vet ju att det tar en hel del på kropp och själ med barn osv.. Hade vår livssituation varit bättre hade vi behållt det. 
tack för information. Nu vill jag ha allt överstökat!