För tidigt klimakterie

Jag är 24 år och har fått diagnosen för tidigt klimakterie. Behandlar med Divigel (östrogensalva) samt Provera (gulkroppshormon) för att slippa besvär såsom vallningar.

Har gått på specialistmottagningen i V-ås. Har känt att jag blivit bra bemött tills jag pratade med min läkare i telefon häromveckan.

Min mamma har en väninna som inte kunnat få barn. Hon hade hört att man kunde "odla fram" ett ägg om det bara fanns någon liten cell att ta av. Något jag såklart ville ta reda på mer om. Då min läkare tidigare sagt att han inte var någon expert när det kom till IVF ville jag fråga honom om han hade någon idé på vart jag skulle vända mig. Svaret jag får är: "Alltså DU kan aldrig få egna barn med egna ägg, du HAR inga ägg"

Jag blev förstås väldigt ledsen och kommer byta läkare. Jag har inte ens fått gå under någon ordentlig utredning annat än blodprov och ultraljud. Och jag tänker INTE ge upp så lätt!

Min fråga till någon som läser detta är: har du/ni något tips på vart jag kan vända mig?

Om det verkligen är så att du inga ägg har kan du ju inte få barn via vanliga samlag eller vanlig IVF,men det finns ju äggdonation och då är du ju gravid som vem som helst.  Odla ägg går ju inte, de ägg man har föds man med.Tycker du ska kontakta en IVF-klinik eller kräva remiss till IVF-enheten på det sjukhus du tillhör som gör IVF. Klarare besked är du värd och det här är dessutom inget man tar bara sådär via telefon!

En liten tröst är att du kan göra ÄD som sagt ovan. Då får du en annan kvinnas ägg men får bära ett barn i magen

Fick en prata med en sköterska på kvinnokliniken idag som verkade förstå mig! Hon skulle fixa en tid. Hoppas på ett större engagemang, mer kunskap och information och framför allt en mer ingående utredning!

Tack för era svar! Är det så att jag faktiskt inte har några ägg (hoppas på att jag har) så kommer jag i framtiden förmodligen få från min syster. Så blir det iallafall mina gener...

Jag har nästan samma problem som du. Det enda skillnaden är att jag är 30 år och har pytte pytte små ägg och jg har fått pergotime och prasteron men sen sa läkaren att det inte var någon idé.. I veckan ska jag åka utomlands för att kolla priser och se om de kan göra provrörsbefruktning.. Så vi får se men jag tar det lugnt nu och får inga förhoppningar..

Jag är i samma sits, med enda skillnaden att jag är 25 år. Har dock egna ägg, men de börjar ta slut...
Jag har inte fått provera eller nåt annat då jag ännu inte har några besvär. Remiss är skickad till IVF.
Hur har det gått för dig ts? 

Hej på er!

Jag har fått en ny läkartid på kvinnokliniken i V-ås den 11 feb. Ska bli intressant att se om det blir vidare utredning.

Det är väldigt tacksamt och intressant att läsa om dels pyttesmå ägg och ägg som börjar ta slut. Hur fick ni reda på det?

Det som hände mig var att jag fick vallningar och min mens slutade komma. Blodprover togs (hormonprover) som visade på klimakterie, ultraljud gjordes som INTE visade på klimakterie. Nya blidprover togs då dessa olika svar förbryllade min läkare som aldrig varit med om detta tidigare. Då proverna var konsekventa och återigen visade på klimakterie bestämde sig min läkare för att det måste vara så. Jag fick Divigel och Provera och där är jag nu. Ingen vidare utredning, inget kolla ägg, ingenting.

När jag senare påpekade detta för min läkare och han var en idiot i telefon så bestämde jag mig för att byta.

Jag har ingen aning om jag har ägg. Kanske har jag omogna man kan "jobba med" kanske är mina också pyttesmå?

Det ska bli skönt att få veta. Så jag hoppas på grundlig utredning!

Kram på er!

Hej.
Vill bara dela med mig. 
Vad ligger erat FSH värde på och AMH värdet? 
Värdena är ganska betydande för IVF och om man kan få egna barn.

Mitt FSH var 76 för 2 år sedan och med det kunde min gyn säga att jag kom in i förtidigt klimakterium efter 25 års åldern. Dock så åt jag p-piller så jag märkte aldrig det förrän vi ville ha barn och min mens aldrig kom.  
Däremot så förstår jag era tankar och funderingar när man får ett sådant besked.
Det tar tid att smälta och man måste få fundera på vilken väg man ska ta.   
Så en bra läkare är A & O, är den dålig så BYT. Jag gjorde det med min första gyn, han var en katastrof.

Nu har jag gjort en äggdonation och fått barn(tvillingar) med hjälp av det.
De är lika söta som om de vore av mina egna gener. Och just detta med äggdonation så har man faktiskt upplevelsen av att hur det är att bära ett barn i 9 mån trots att ägget är donerat.

Så lycka till med er, även om jag hoppas på ett positivt svar att det finns kvar ägg för er.    
Kram  

Härligt att höra att du fått tvillingar Lie72! :) Grattis till dig!

Ang. De olika värdena du pratade om så har jag ingen aning! Det är sånt jag förväntar mig att få lära mig mer om!

Kramar

Hur gick det hos läkaren???

Jag har ingen aning om mitt FSH, men mitt AMH var 0,27... :s

Mitt FSH är 146, LH 139, Prolaktin 13..

THS är förhöjd.. Har inga siffror.. Äter Femasekvens, det jobbiga är att jag har inte stött på någon som äter Fema heller..

Ja ni, hos läkaren gick det väl sådär.

Det börjar med att läkaren antar att jag är där för att jag "inte är nöjd" med min diagnos...Ehhh!?

Nej såklart inte men jag är ju inte dummare än att jag förstår att diagnosen inte är något läkarna kan råda över! MEN, jag var där för att bli bemött med respekt och en vilja att försöka hjälpa mig att gå vidare. Hur går man vidare? Vad gör vi när vi vill ha barn? Finns det några ägg där inne? Osv.

Under hela besöket var en läkarstudent med. Det var iallafall en tjej, tack gode Gud!

Jag brukar inte bry mig om könet på läkaren men i detta fallet har jag förstått att en manlig läkare helt enkelt inte kan relatera till problemet och därmed heller inte förstå dess känslighet.

När jag i gynstolen börjar gråta för att situationen och besöket bara känns så förnedrande så vädjar läkaren till att "försöka lägga "det där" åt sidan just nu" ,..med "det där" menade han mina känslor.

Då blev jag istället trött och arg inombords.

Vi har ett samtal efter där han förklarar för mig och sin läkarstudent vad som pekar på klimakterie och var dom små chanserna finns.

Han förklarar att om jag är i klimakteriet (vilket jag är) så kan man förhoppningsvis få barn genom äggdonation.

Då tänker jag "jaha, där försvann jag. Jag slutar här. Det blir aldrig någon fortsättning på mig." Vilket för mig är den största sorgen och förlusten.

Sen säger denna läkaren precis som den förra. "Och vid äggdonation så väljer man ju någon som liknar dig"

Och VAFAN spelar det för roll? Det är väl ändå inte utseendet som så som har någon betydelse?! Vadå? Så att vi alla kan gå runt och låtsas att det ÄR mina gener? Nej tack! Då kan vi lika gärna ta en svart kvinna med krulligt hår och bruna ögon. Jag bryr mig inte!

Den enda gången jag vill ha någon som "liknar" mig så är det om jag får ägg från min syster. Och då för genernas skull. Det avrådde han ju helst för. För det kunde vara väldigt känsligt.

Oh!? You dont say? Det finns väl inga alternativ i den här situationen som inte ifrågasätter samhällets bild över kärnfamiljen? Eller?!

Ni hör säkert min frustration i den är situationen. Och jag ÖNSKAR verkligen att andra i samma situation inte känner frustrationen. Utan känner att man blir förstådd och behandlad med största varsamhet och respekt. Ni kanske tycker att jag är vek och gnällig. Men när jag i hjärtat känner mig oförstådd och ledsen i det här så måste jag reagera! Och DET hoppas jag alla gör!

Kram på er alla

Fy vilken obehaglig läkare, känslokall idiot....
När det gäller ÄD från syskon så ville jag göra samma sak och ta från systern som är super lik mig men hon har diabetes och vart precis gravid så det blev avslag.. Jag nämnde tidigare att jag reste utomlands
( Mellanöstern) och fick exakt samma svar som läkarna i Stockholm gav mig.. Han sa i princip att jag inte skulle börja med mediciner utan skulle fortsätta med femasekvens..

Jag grät i timmar, vilket jag gör det varje gång jag träffar en ny läkare och hamnar i chock.. Nu är jag sjukskriven för att jag har känt att jag inte orkar längre och att jg skulle hellre vilja dö än att leva såhär..

Att ta ägg från närstående är inte bra för någon av partnerna, det blir ett barn som liknar din syster och din man/ sambo. När barnet är 18 år så ska du förklara vart ägget kommer i från, tänk noga innan du gör något förhastat..

Gällande dina inre känslor så förstår jag dig jättttteeeeeeee mycket..
Om du bor i Stockholm så kan vi gärna träffas och kanske dela med oss av det vi har gått / och går igenom..

Massa kramar..

Hej!
Jag 27 år och fick samma diagnos när jag var 2 år. Tog progynon och provera hela tiden. De utredde inte ens om jag hade några ägg kvar. För två år sedan blev jag gravid utan att göra något som helst speciellt. Nu har jag ett barn. Min läkare kan inte förstå det, men på engelska kan man hitta, att unga kvinnor har en jätteliten chans att bli gravida.

Hej! Intressant tråd, jag är nyss fyllda 23 år och har fått samma diagnos från kvinnokliniken i Västerås. När jag fick diagnosen så kände jag att jag inte alls kunde lita på dem, jag sa till min läkare att det här är bullshit, hela min kropp är i obalans bara, så jag valde att ta tag i en privat läkare, där jag fick en man som varit i branschen i 40 år och tog samma prover och drog samma slutsatser. Efter 3 läkare och lika många provsvar med samma resultat kände jag att jag måste släppa min stolthet och lita pånsjukvården. Samma sak här, proverna visar på klimakterie och ultraljud visar på att jag är frisk? Man kunde dock inte se några ägg.. När jag tog upp mina problem med mannen på privata läkarkliniken fick jag till svar att jag är en typisk hypokondriker. Vilket gjorde mig sjukt arg och besviken, tog mig till en privat kvinnoklinik enbart för att bli tagen på allvar och att faktiskt kunna få hjälp och stöd!! Hur som helst, min mens blev regelbunden och inom 3 månader hade jag ett plus på Stickan, vilket slutade med en abort då jag inte alls är redo för barn! Kan ha vart min ända chans i livet men jag känner att jag har gjort rätt val och att jag absolut inte kommer att blicka bakåt! Så alla ni som har fått diagnos, för tidigt klimakterie, sluta aldrig att hoppas!! Jag har ätit något såkallat maca pulver, en rot som härstammar från peru, för att bli pigg och få mera energi i vardagen vilket jag i efterhand har hört att många som har problem med att bli gravida kan äta för att underlätta graviditet. Det kan ha vart det som gjorde mirakel, jag vet inte! Men det kan vara värt ett försök :)

svenska sjukvården är riktig jävla bullshit!

Peace and Love! / nathalie